Search Results

Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),37 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med i samtiden prydligt handskriven titel på främre omslaget. Enstaka småfläckar. Svårtydd namnteckning från 1830 på titelbladet. Hagström Svensk litteraturhistorisk bibliografi intill år 1900 nr 8022, med Lorenzo Hammarsköld som författare. Första upplagan, en ny utkom 1835. Tegnérs diktepos ”Axel” utgavs första gången 1822. Här återges poemet generöst, med inflikade lovordande kommentarer från den anonyma författaren. Denne avslutar med: ”För att göra dig till viljes, har jag här nedskrifvit dessa få reflexioner, svaga uttryck af den beundran, som det mästerliga poemet hos mig väckt. Ett kritiskt bedömmande ligger för högt öfver min sfer, såsom oinvigd i den ädla skaldegåfvans mysterier.” Lorenzo Hammarsköld hade 1822 låtit utge ”Bref till en vän, om poemet Axel” och sammankopplas sannolikt av denna anledning ibland med denna till titeln snarlika skrift, men att han verkligen skulle vara författare till detta arbete, sett till den stora skillnaden i innehållet, förefaller föga troligt. Mer sannolikt är att det rör sig om en piratupplaga av dikten, och att det kanske är boktryckaren själv, Carl Westman, som författat de meningslösa kommentarerna.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1865. Stor 12:o. Litograferad front,179,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt orange pappomslag med blå insidor. Obetydlig liten skada i rygghuvudet. Fint ex. Detta är tredje delen av ”Skildringar af den skandinaviska nordens folklif och natur.” Med en kort dedikationsdikt till Fredrika Bremer. Totalt fyra fristående delar utkom av serien 1855-76, utgivna av Albert Bonniers förlag. Omslagets framsida föreställer en kvinnogestalt i slöjor som flyger över jordklotet där ”Scandinavia” är utmärkt. På baksidan information från författaren och förläggaren. Den tonlitografiska frontespisen är utförd av C. S. Hallbeck och visar den gamle i skogen hållande en avsvimmad flicka i armarna. De övriga tre delarna i serien har motiv från Lappmarken, Jämtland respektive Västergötland.

Örebro, N. M. Lindh, 1825. 8:o. (8),332,(4) s. & 9 utvikbara grav. plr & 8 tryckta tabeller, varav 7 utvikbara + (4),212,(6) s. & 3 utvikbara grav. plr & 4 utvikbara tryckta tabeller. Två häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med tryckta titeletiketter. Ryggarna lite naggade och med minimala maskhål. Första titelbladet har avrivet nedre hörn med förlust av tryckår. Spridda svaga fläckar. Gott ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen II:44. Första delen i tredje upplagan och andra delen i andra upplagan. Första upplagorna av vardera del utkom 1801 respektive 1814.

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. 18 s. Häftad i trevligt samtida marmorerat omslag. Delvis med bruntonad fläck upptill. Titelbladet med liten bläckfläck överst och sista bladet med fuktfläck i inre marginalen. Reva nedtill i ryggen. Ur L. F. Rääfs bibliotek. En andra upplaga utkom 1815. ”Fordras det då nödwändigt, att man skall wara engelsman eller utlänning, för att tillwerka någonting dugligt? Eller skall en i Swerige uppfunnen nyttig machin eller inrättning nödwändigt först gå till utrikes ort, för att derifrån såsom något nytt införas hos oss Swea inwånare?” Bakom den intetsägande titeln döljer sig en hård kritik av den svenska ovanan att inte uppskatta sina snillen efter förtjänst. Bland dessa snillen framhävs Polhem, ”denna andra Arkimedes”, men även G. Eurenius, G. Stiernhielm, J. Norberg och J. D. Löfving själv! Löfving var direktör vid Erendals styckebruk och ”uppfann en tillförne okänd metod att skyndsamt gjuta runda skrot och ammunition”.

Sthlm, L. L. Grefing, (1755). 4:o. (6) s. Med grav. vinjett på s. (3). Tagen ur band. Titelbladet delvis loss. På vers. Den vackra vinjetten är graverad av Pehr E. Geringius och föreställer fyra antika kolonner på en liten klippa i havet. Ovanpå kolonnerna ligger en kudde och på den en kunglig krona. Allt belyst av den uppgående solen.

(Uppsala, 1887). 47,(1) s. Häftad i nött ursprungligt blankt omslag med revor och småfläckar. Bra inlaga. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1280. En resonerande översikt av den äldre svenska litteraturhistoriska litteraturens bibliografi. ”Svenskt biografiskt lexikon” påpekar i förbigående om detta verk att ”flera hundra omtalade – och uppenbarligen lästa – scripta, av vilka åtskilliga endast fanns i handskrift i UUB”.

Uppsala, J. H. Werner, (1709). Liten 8:o. (6),114 s. Häftad med äldre marmorerad och hårt blekt ryggremsa. Blåstänkta snitt. Lätt och jämnt bruntonad. Ett fåtal svaga små fuktfläckar. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 42. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1383: ”Författaren visar med många vitnesbörder, at longobarderne kommit ifrån Sverige”. Om de italienska longobarderna.

Uppsala, Wahlström & c., 1851. 8:o. (6),VI,(6),433,432-34,437-88 s. Häftad i nött tryckt omslag. Oskuren. Ryggen delvis sprucken. En del blad med nagg i marginalen efter uppskärningen. Enstaka små lagerfläckar. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5865. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 37. Utgiven ”på arfvingarnas förlag”. En faksimilutgåva utkom 1972. Arbetet existerade i manuskript redan 1798 och var tänkt att med några tillägg och ändringar tryckas 1808. Detta genomfördes ej och efter Follins död 1819 hamnade manuskriptet så småningom i E. G. Geijers händer och återfanns i hans sterbhus av J. H. Schröder innan det slutligen gavs ut i bearbetat skick av P. Wieselgren.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1815. 8:o. 35 s. Tagen ur band och lite slarvigt insatt i en gul senare ryggremsa. Gamla infärgade snitt. Något solkig och med enstaka småfläckar. Med en kraftig fuktfläck i övre marginalen. Några små hål i övre vänstra hörnet på s. 3 och en gammal bläckuträkning i samma övre marginal. Bring Rättegångshandlingar 930:17. Sjögren Grevesmöhliana C 66. Ingick i skriftväxlingen kring Grevesmöhlen och är ett svenskt original, trots uppgiften på titelbladet. Första upplagan utkom 1815 och en tredje upplaga utkom i Stockholm 1935 utgiven av det nazistiska förlaget Svea rike. Utformad som en dialog mellan en biskop och en rabbin där judar bland annat beskrivs som en stat inom staten med syfte att tränga ut andra folk och med formuleringar som ”juden förblifver jude ifrån slägte till slägte in sæcula sæculorum”. Carl Gustaf Nordforss (1763-1832) var militär, poet och teaterman. Detta är såvitt känt hans enda antisemitiska skrift.

Uppsala, E. Berling, 1876. 8:o. (4),42 s. & 1 tryckt rättelselapp & 1 utvikbar faksimilplansch tryckt i rött. Tagen ur band. Oskuren. Titelbladet solbränt i kanterna och lite lagerfläckigt. I slutet förtecknas 46 gravskrifter på grekiska från katakomberna, med svensk översättning. Planschen avbildar en av dessa som även har två hebreiska ord och en avbildning av den sjuarmade ljusstaken.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 12:o. 84 s. Brunt hfrbd med olivgrön titeletikett och Johan Andersson i Vänersborg. Det främre tryckta gula omslaget medbundet. Lätt blekt och något nött rygg. Lätta lagerfläckar. Gott ex. ur Nils Fries bibliotek och med hans diskreta inköpsanteckning i blyerts. Utgiven på P. Hansellis förlag. Målande beskrivning av Uppsalastudenternas traditionella valborgsfirande. ”När man i långa vintermånader framför en värmande brasa bläddrat i bladen af någon latinsk författare, hvars flödande vältalighet ändock icke förmått fängsla våra tankar, så verkar den första solstrålen från en blånande luft likasom ett trollslag”.

Örebro, 1915-20. (4),274 + (8),262,(1) + (8),215,(1) s. Grått linnebd med titeletikett av svart skinn och stänkta snitt. Främre omslaget till första delen medbundet, samtliga till delarna II och III. Dedikation till majoren m.m. H. G. W. Hagman på det främre häftesomslaget till del III. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 15 och 753. Innehåller bland annat anteckningar om ett femtiotal släkter och material om Örebro kompani och dess chefer samt Örebro gevärsfaktori.

Uppsala, 1925. Porträtt,XVI,799 s. Något nött grönt oklbd med solkig och sannolikt fuktskadad rygg som är lite naggad överst. Smutstitelbladet med liten pappersskada nederst. Bibliografin utgavs efter författarens bortgång av F. R. Aulin och C. A. M. Lindman. Krok hade testamenterat 6000 kr som skulle användas till renskrivning, komplettering, ett systematiskt register och verkets utgivande. Men det visade sig vara ett digert arbete att bringa reda i de fem kartonger med manuskript som Krok hade lämnat efter sig. Han hade varit sysselsatt med bibliografin under närmare 70 år. Efter ytterligare penninggåvor lyckades man ändå ge ut den fyra år efter Kroks död.

Sthlm, C. Deleen, 1821-23. 8:o. (32) s. & 24 grav. plr + (42) s. & 24 grav. plr + (37) s. & 24 grav. plr. Tre oskurna häften i samtida gråpappersomslag. Andra och tredje delen ouppskurna i början. Andra häftet med revor nedtill i ryggen. Bra ex. Planscherna graverade av Boye och Wetterling. Avbildar och beskriver målningar i Kongl. museum, sedermera Nationalmuseum.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. (2),LX s. Häftad i svart glättat samtida omslag, det främre med veck i högermarginalen och lite småfläckar. Titelbladet lätt bruntonat. Sista sidan hårdare bruntonad med bortrivet nedre hörn. Samtida tillskrift ”Present af författaren” på främre omslagets innersida och stpl ”Jacob Westins bibliotek” på titelsidan samt Uppsala universitetsbiblioteks duplettmarkering i blyerts. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5006. Omtrycktes i första delen av Bernhard von Beskows ”Minnen” från 1860. Jacob Westin (1810-80) var en av de främsta bok- och handskriftssamlarna i 1800-talets Sverige och donerade sin samling till Uppsala universitetsbibliotek. Han ägde en stor garverirörelse liksom en mängd fastigheter på Kungsholmen. En gata på Kungsholmen är uppkallad efter honom.

Linköping, A. Petre, 1838. 8:o. 149,(8) s. Tre små träsnitt på s. 118-19. Häftad i solkigt samtida gråpappomslag. Ryggpappen saknas. Lös i häftningen. Fuktrand i övre hörnet på de första trettio sidorna och i yttermarginalen i slutet. Spridda fläckar av olika slag, främst i marginalerna. Eric Kreugers i Högsrum namnteckning på titelbladet. På främre omslagets insida den ålderdomligt och med ovan hand skrivna ägaranteckningen: ”Denna bok tillhör mig Johan Berglund Skällby 1894 den 10 aprill”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1804. Första upplagan utkom 1775. Sammanlagt utkom sexton upplagor av denna populära handledning, de flesta tryckta i Linköping. Sven Samuelsson (död 1761) skriver i sitt företal, daterat 1760, att han under 15 års tid varit verksam som hästbotare i Östergötland, Småland, Tjust och Närke.

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. 94 s. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn (Hedberg, osignerat). Stänkta snitt. Ryggen gulnad. Inlagan lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris. Frågan om påstådd utvandring ur landet diskuterades flitigt inte minst i Vetenskapsakademien men avstannade snöpligt när siffror från Tabellverket visade att det inte stämde med verkligheten.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. 13,(3 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Enstaka lagerfläckar och lätt smutsad i övre marginalen. Gammal duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. Svenska industriföreningen var verksam 1832-50. Riksarkivet skriver: ”Ett samfund, vars avsikt var att befordra den svenska industrins tillväxt och förkovran, bildades den 15 oktober 1832 under namnet Svenska Industriföreningen. Enligt föreningens stadgar, antagna den 4 januari 1836, skulle verksamheten bedrivas genom samlande och spridande av upplysningar om industrins tillstånd och behov, genom beredande av närmare bekantskap mellan industrins idkare, genom offentliga utställningar av inhemska alster samt genom utgivande av en tidskrift. Till föreningens initiativtagare hörde skriftställaren Georg Swederus (1796-1888). Bland senare invalda ledamöter märks bl.a. ämbetsmannen och politikern August von Hartmansdorff (1792-1856), industriidkaren K. A. Almgren (1806-1884) samt publicisten Georg Scheutz (1785-1873). Georg Scheutz var även redaktör för "Svenska Industriföreningens tidskrift" 1834-1839. Svenska Industriföreningen upplöstes den 4 mars 1850. Föreningens handlingar överlämnades senare samma år till Riksarkivet”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1838. 12:o. 189,(3 blanka) + 221 s. Samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor samt titel, årtal och ”Läsebibliothek” i guldtryck på ryggen. Brunstänkta snitt. Något bruntonad. De första sidorna lite lagerfläckade. Møller Bidrag til H. C. Andersens bibliografi S2. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:74. Utkom i L. J. Hjertas serie ”Nytt läsebibliothek”. Med serietitelbladet som anger detta.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1842. 8:o. 51 s. Tagen ur band och insatt i nyare grågrönt pappomslag med titeletikett i form av en fotokopia av titelorden. Några sporadiska fuktfläckar, bl.a. i övre hörnet. Namnteckning Sten Holmberg på titelbladets baksida, vilket slagit igenom på dess framsida. På rimmad vers. Förordet handlar om beskrivningar av Särna i äldre tider. ”Den berättelse, som här följer, är grundad på en sann händelse, som i långt sednare tider, dock nu för flera år tillbaka i Särna inträffat”.

Örebro, N. M. Lindh, 1815. 8:o. XXXIV,243,144-150,251-311 s. Samtida brunt hfrbd med vackert och rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i marokäng. Gula snitt. Knappt synlig liten lagning nederst på ryggen. Nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Utgiven med förord av F. M. Franzén. Michaël Choræus (1774-1806) föddes i Finland, Vasa län, och kom som sextonåring till Sverige för att studera i Västerås och i Uppsala, där han kom att tillhöra Finska nationen. Han återvände sedermera till hemlandet och bosatte sig i Jakobstad och senare på Tervik i Nyland. Från 1798 infördes olika poem av Choræus med signaturen ”Ch” i ”Åbo tidningar”. 1799 belönades han med Svenska akademiens silvermedalj och 1801 med Lundbladska priset. Choræus återvände till Sverige 1802 för att tillträda en tjänst som teologie adjunkt vid Krigsakademin på Karlberg.

London, (1952?). 12 s. + Catalogue 721. Second supplement. (London, 1954). 26 s. & plr. + Index. (London, 1954?). (9) s. Blått oklbd med förgylld ryggtitel. Stänkta snitt. Pärmarna bågnar svagt. Med en lite kluddig tillskrift i bläck på främre försättsbladet riktad till Petrus Thulin från R. V. Tooley juli 1954. Det niosidiga indexet är bundet först. Katalogen och supplementen innehåller totalt 20 planschillustrationer och förtecknar 1053 poster. En mycket omfångsrik katalog över den nordiska sfärens kartor. Ett tredje supplement utkom med ytterligare 240 poster. Petrus Thulin var med och grundade Thulin & Ohlsons antikvariat i Göteborg och startade och drev Thulins antikvariat i Stockholm. Kartografihistorikern Tooley arbetade på antikvariatet Francis Edwards.

Sthlm, C. G. Cronland, 1793. 8:o. 26 s. Tagen ur band med gråpappersomslagsrester vid ryggen på titelsidan. Gamla stänkta snitt. Lite snävt skuren. L. M. Philipsons förord är daterat i Stockholm den 7 oktober 1793.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1859. 8:o. (4),43 s. Fint marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med grön titeletikett i skinn. Titelbladet med lagerfläckar och en liten fuktrand i övre hörnet. Det andra dedikationsbladet med en yvig namnteckning av K. C. Lagerborg (?). Bra ex. med Nils Sandbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4502. Josephson Avhandlingar ock program s. 181.