Search Results

Karlskrona, G. Törn, (1745). 4:o. (92) s. Tagen ur band och med spår av inbindningen i inre marginalen på första och sista sidan. Gamla rödstänkta snitt. Någon småfläck. Titelbladet med äldre numrering upptill: ”Nr. 23.” Med personalier på sidorna (75-83). Avslutas med en ”Cantata” av Salomon Henschen och ett sorgekväde av Petrus Lorents Trägård. Cecilia Catharina Qviding (1700-45) var dotter till kyrkoherden i Kvidinge Petrus Qviding och gift med kyrkoherden i Karlshamn Erasmus Trägårdh. Georg Törn var mycket kortvarig som boktryckare i Karlskrona och sannolikt bara 1745-46. enligt Klemming och Nordin ”Svensk boktryckeri-historia” kunde han inte fullgöra betalningen för tryckeriet till företrädaren.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, 1815. 4:o. (4),13 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Enstaka lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 338. Allt som utkom. Den näst sista avhandlingen som Fant presiderade för. Om korståg och resor till Palestina under medeltiden. Med ett litet latinskt citat om St. Ragnhild i Täljes resa till Jerusalem.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (22) s. Tagen ur band. Gammal numrering i övre ytterhörnet på titelsidan. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 172. Den första tryckfrihetsordningen efter statskuppen 1809 och försedd med grundlags status. Den byggde på 1766 års tryckfrihetsförordning och gav en vidsträckt tryckfrihet. Den kom att omarbetas redan 1812, då bland annat indragningsmakten las till.

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (4),28 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med bläcknumrering överst på titelsidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6474 med avvikande kollationering. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare J. G. Wilcke på s. 25-28. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som en av sin tids mest uppburna talare framträdde S med en rad åminnelsetal, där en försiktig kritik någon gång smyger sig in i den traditionella panegyriken. I ett par ambitiösa presidietal i VA tog han upp ämnen ur sv historia. Det första, från aug 1787, behandlar folkliga seder och bruk såsom de återspeglas i de medeltida lagarna”.

Uppsala, 1925. Porträtt,XVI,799 s. Något nött grönt oklbd med solkig och sannolikt fuktskadad rygg som är lite naggad överst. Smutstitelbladet med liten pappersskada nederst. Bibliografin utgavs efter författarens bortgång av F. R. Aulin och C. A. M. Lindman. Krok hade testamenterat 6000 kr som skulle användas till renskrivning, komplettering, ett systematiskt register och verkets utgivande. Men det visade sig vara ett digert arbete att bringa reda i de fem kartonger med manuskript som Krok hade lämnat efter sig. Han hade varit sysselsatt med bibliografin under närmare 70 år. Efter ytterligare penninggåvor lyckades man ändå ge ut den fyra år efter Kroks död.

Sthlm, C. Deleen, 1821-23. 8:o. (32) s. & 24 grav. plr + (42) s. & 24 grav. plr + (37) s. & 24 grav. plr. Tre oskurna häften i samtida gråpappersomslag. Andra och tredje delen ouppskurna i början. Andra häftet med revor nedtill i ryggen. Bra ex. Planscherna graverade av Boye och Wetterling. Avbildar och beskriver målningar i Kongl. museum, sedermera Nationalmuseum.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. (2),LX s. Häftad i svart glättat samtida omslag, det främre med veck i högermarginalen och lite småfläckar. Titelbladet lätt bruntonat. Sista sidan hårdare bruntonad med bortrivet nedre hörn. Samtida tillskrift ”Present af författaren” på främre omslagets innersida och stpl ”Jacob Westins bibliotek” på titelsidan samt Uppsala universitetsbiblioteks duplettmarkering i blyerts. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5006. Omtrycktes i första delen av Bernhard von Beskows ”Minnen” från 1860. Jacob Westin (1810-80) var en av de främsta bok- och handskriftssamlarna i 1800-talets Sverige och donerade sin samling till Uppsala universitetsbibliotek. Han ägde en stor garverirörelse liksom en mängd fastigheter på Kungsholmen. En gata på Kungsholmen är uppkallad efter honom.

Linköping, A. Petre, 1838. 8:o. 149,(8) s. Tre små träsnitt på s. 118-19. Häftad i solkigt samtida gråpappomslag. Ryggpappen saknas. Lös i häftningen. Fuktrand i övre hörnet på de första trettio sidorna och i yttermarginalen i slutet. Spridda fläckar av olika slag, främst i marginalerna. Eric Kreugers i Högsrum namnteckning på titelbladet. På främre omslagets insida den ålderdomligt och med ovan hand skrivna ägaranteckningen: ”Denna bok tillhör mig Johan Berglund Skällby 1894 den 10 aprill”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1804. Första upplagan utkom 1775. Sammanlagt utkom sexton upplagor av denna populära handledning, de flesta tryckta i Linköping. Sven Samuelsson (död 1761) skriver i sitt företal, daterat 1760, att han under 15 års tid varit verksam som hästbotare i Östergötland, Småland, Tjust och Närke.

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. 94 s. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn (Hedberg, osignerat). Stänkta snitt. Ryggen gulnad. Inlagan lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris. Frågan om påstådd utvandring ur landet diskuterades flitigt inte minst i Vetenskapsakademien men avstannade snöpligt när siffror från Tabellverket visade att det inte stämde med verkligheten.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. 13,(3 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Enstaka lagerfläckar och lätt smutsad i övre marginalen. Gammal duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. Svenska industriföreningen var verksam 1832-50. Riksarkivet skriver: ”Ett samfund, vars avsikt var att befordra den svenska industrins tillväxt och förkovran, bildades den 15 oktober 1832 under namnet Svenska Industriföreningen. Enligt föreningens stadgar, antagna den 4 januari 1836, skulle verksamheten bedrivas genom samlande och spridande av upplysningar om industrins tillstånd och behov, genom beredande av närmare bekantskap mellan industrins idkare, genom offentliga utställningar av inhemska alster samt genom utgivande av en tidskrift. Till föreningens initiativtagare hörde skriftställaren Georg Swederus (1796-1888). Bland senare invalda ledamöter märks bl.a. ämbetsmannen och politikern August von Hartmansdorff (1792-1856), industriidkaren K. A. Almgren (1806-1884) samt publicisten Georg Scheutz (1785-1873). Georg Scheutz var även redaktör för "Svenska Industriföreningens tidskrift" 1834-1839. Svenska Industriföreningen upplöstes den 4 mars 1850. Föreningens handlingar överlämnades senare samma år till Riksarkivet”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1838. 12:o. 189,(3 blanka) + 221 s. Samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor samt titel, årtal och ”Läsebibliothek” i guldtryck på ryggen. Brunstänkta snitt. Något bruntonad. De första sidorna lite lagerfläckade. Møller Bidrag til H. C. Andersens bibliografi S2. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:74. Utkom i L. J. Hjertas serie ”Nytt läsebibliothek”. Med serietitelbladet som anger detta.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1842. 8:o. 51 s. Tagen ur band och insatt i nyare grågrönt pappomslag med titeletikett i form av en fotokopia av titelorden. Några sporadiska fuktfläckar, bl.a. i övre hörnet. Namnteckning Sten Holmberg på titelbladets baksida, vilket slagit igenom på dess framsida. På rimmad vers. Förordet handlar om beskrivningar av Särna i äldre tider. ”Den berättelse, som här följer, är grundad på en sann händelse, som i långt sednare tider, dock nu för flera år tillbaka i Särna inträffat”.

Örebro, N. M. Lindh, 1815. 8:o. XXXIV,243,144-150,251-311 s. Samtida brunt hfrbd med vackert och rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i marokäng. Gula snitt. Knappt synlig liten lagning nederst på ryggen. Nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Utgiven med förord av F. M. Franzén. Michaël Choræus (1774-1806) föddes i Finland, Vasa län, och kom som sextonåring till Sverige för att studera i Västerås och i Uppsala, där han kom att tillhöra Finska nationen. Han återvände sedermera till hemlandet och bosatte sig i Jakobstad och senare på Tervik i Nyland. Från 1798 infördes olika poem av Choræus med signaturen ”Ch” i ”Åbo tidningar”. 1799 belönades han med Svenska akademiens silvermedalj och 1801 med Lundbladska priset. Choræus återvände till Sverige 1802 för att tillträda en tjänst som teologie adjunkt vid Krigsakademin på Karlberg.

London, (1952?). 12 s. + Catalogue 721. Second supplement. (London, 1954). 26 s. & plr. + Index. (London, 1954?). (9) s. Blått oklbd med förgylld ryggtitel. Stänkta snitt. Pärmarna bågnar svagt. Med en lite kluddig tillskrift i bläck på främre försättsbladet riktad till Petrus Thulin från R. V. Tooley juli 1954. Det niosidiga indexet är bundet först. Katalogen och supplementen innehåller totalt 20 planschillustrationer och förtecknar 1053 poster. En mycket omfångsrik katalog över den nordiska sfärens kartor. Ett tredje supplement utkom med ytterligare 240 poster. Petrus Thulin var med och grundade Thulin & Ohlsons antikvariat i Göteborg och startade och drev Thulins antikvariat i Stockholm. Kartografihistorikern Tooley arbetade på antikvariatet Francis Edwards.

Sthlm, C. G. Cronland, 1793. 8:o. 26 s. Tagen ur band med gråpappersomslagsrester vid ryggen på titelsidan. Gamla stänkta snitt. Lite snävt skuren. L. M. Philipsons förord är daterat i Stockholm den 7 oktober 1793.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1859. 8:o. (4),43 s. Fint marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med grön titeletikett i skinn. Titelbladet med lagerfläckar och en liten fuktrand i övre hörnet. Det andra dedikationsbladet med en yvig namnteckning av K. C. Lagerborg (?). Bra ex. med Nils Sandbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4502. Josephson Avhandlingar ock program s. 181.

Lund, litteris Berlingianis, (1790). 4:o. (2),25 s. Häftad. Oskuren. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5875. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 111. Med tryckt dedikation från respondenten till Samuel Linnæus. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838) blev professor i Lund 1799. Genom Lars von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen. Sjöborg var liksom Rääf ledamot av Götiska förbundet.

Uppsala, J. Edman, 1789. 8:o. (9,1 blank),99 s. Tagen ur band. Delvis ganska lager- och småfläckig. Något hårt skuren i övre marginalen inledningsvis. Översatt från franska till tyska av J. J. C. Bode och därifrån till svenska av antingen Samuel Ödmann eller J. Cleve. Jean Henri Latude (1725-1805) var militär och efter att som ung ha försökt få kontakt med madame de Pompadour genom att beskriva en påhittad komplott mot hennes liv fängslades han 1749. Han vistades i olika fängelser, inte minst Bastiljen, men gjorde flera spektakulära rymningar. Han frigavs villkorligt 1777 och definitivt 1784. Hans öde var mycket uppmärksammat i samtiden.

Sthlm, L. Salvius, 1763. 8:o. 311 s. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och beige titeletikett. Stänkta snitt. Titeletiketten med obetydligt nagg, avnötta pärmhörn och småskavanker i pärmpappen upptill. Försättsbladet urrivet. Enstaka fläckar, men i fint skick för att vara en lärobok. Bladet s. 162-63 lite tillskrynklat. På frampärmens insida namnteckning Hans Martin Flodin daterad den 12 december 1778, Joachim Flodins i stockholm odaterade dito och nedtill ”FLOIN” (sic) skrivet uppochned i tjockt grönt bläck. De två första opaginerade bladen med ett förord saknas, men tycks aldrig ha varit medbunda i detta ex. Omtryck av första upplagan från 1750. Fredric Palmquist (1720-71) blev 1739 lam från midjan och nedåt och ägnade sig från 1744 och framåt åt att skriva läroböcker i matematik och mekanik. En del av dem är originalarbeten, andra är utgåvor och översättningar. Bland annat gav han ut en ny upplaga av Anders Celsius ”Arithmetica” 1754.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. Litograferat titelblad,(4),290 s. Något nött samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Blåsprängda snitt. Bortskrapad äldre ägaretikett. Exlibris för Siri Björklund, f. Algren. Bra ex. ur Arne Nilssons bibliotek. Allt som utkom. Första upplagan gavs ut 1828 och den tredje 1839.

Åbo, C. H. Hjelt, 1836. Stor 12:o. 12 s. Häftad. Fuktrand i nedre marginalen. Sista bladet med fuktränder. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2269. Med utsatt författarnamn till skillnad från andra upplagor. Första upplagan trycktes i Stockholm 1832.

Köpenhamn, J. F. Schultz, 1813. 8:o. 72 s. Häftad i samtida, lite nött fint stänkdekorerat omslag. Ryggen trasig överst och nederst. En gammal anteckning på främre omslagets insida. Inlagan tryckt på blåtonat papper. Ställvis lite småfläckig och med ett par revor i nedre marginalen på s. 33 och 41. Klemming Sveriges förhållanden supplement I, s. 62. Även en fransk och en tysk upplaga utkom. Schlegel skrev en rad politiska pamfletter för kronprins Karl Johans räkning vid den här tiden.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1847. 8:o. (6),3-191,(1) s. Rödorange klbd från 1900-talets mitt med svart titeletikett. Övre snittet kraftigt infärgat i svart så att färgen går in ett stycke i marginalen. Det främre tryckta gula omslaget medbundet. Avrivet nedre hörn på omslaget och titelbladet. Ett fåtal småfläckar. Gammal duplettanteckning överst på främre omslaget. Tryckt dedikation till Skyddsföreningen i Stockholm. Adolph Öhmann (1802-70) var major i rysk tjänst och intendent vid allmänna barnhusinrättningen i Stockholm. Han utgav tidningen ”Oden” (mars-juni samt november och december 1848), som ersättning för uteblivna nummer av P. A. Siljeströms ”Reformvännen” och publicerade flera skrifter i försvarsfrågan, men även om fångvårdssystemet och om dåvarande ryska förhållanden.