Search Results

(Sthlm), Kongl. tryckeriet, 1769. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Bring Riksdagshandlingar s. 84. Daterad den 25 augusti 1769. Skrift emot Thams helgdagsindragningsprojekt. Författaren var riksdagsman i bondeståndet och kom från Löfsta socken i Uppland. Han försvarar helgdagarna med religiösa argument. Thams första inlägg i denna diskussion utkom 1769 men han tog upp ärendet på flera riksdagar därefter. Johan Olofson fick svar av Tham samma år.

Lund, typis Berlingianis, 1831. 8:o. CXX,486 s. Hårt nött mörkt brunt hfrbd från 1800-talets mitt. Bruna snitt. Ytterfalsarna spruckna och ryggen tråkigt flagig samt defekt nedtill. En rund blå handskriven nummeretikett upptill på främre pärmen. En bokhandelsetikett från Weigel i Leipzig på insidan av främre pärmen. Något lagerfläckig. Enstaka diskreta blyertsanteckningar. Med ett par stplr, en biblioteksstpl från Wien och en med texten ”Dughi Ducos”. Krok Bibliotheca botanica suecana 147. Om de europeiska lavarna. Elias Fries (1794-1878) var förutom professor i botanik vid Uppsala universitet även prefekt över Uppsala botaniska trädgård och museum. Hans viktigaste insatser var inom mykologin där han spelade en central roll även internationellt, inte minst genom detta verk. Raymond Dughi och François Ducos var framstående lavforskare och skrev tillsammans en rad artiklar i ämnet.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. 8 s. Häftad. Fint ex. Häftet såldes för 4 skilling b:co. Karl August Nicander (1799-1839) väckte under studietiden i Uppsala uppmärksamhet för några smärre poem, publicerade i ”Kalender för damer” och för den separat utgivna dikten ”Runeswärdet och den förste riddaren”. För ”Nya dikter” mottog Nicander stipendium från såväl kronprins Oskar som Svenska akademien, och han använde pengarna för en längre vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig fattigdom och han misskötte tjänsten som kopist vid Krigsexpeditionen. Mot slutet av sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han också sålde förlagsrätten till sina skrifter. Nicander begravdes liksom Stagnelius, också han en misslyckad kopist, på Maria kyrkogård i Stockholm.

Sthlm, C. Stolpe, 1773. 8:o. (24),550,(2),1-288,(120) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och mörkbrunt infärgat titelfält. Ytterfalsarna spruckna nedtill och med några fläckar på övre och främre snitten. Överstruken namnteckning på insidan av främre pärmen. Enstaka lager- och småfläckar. Pappersförtunning med minimal textförlust på s. 533. Med A. Zettermans och P. Gültzaus namnteckningar samt Emil Dahls exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214. Första upplagan utkom 1741, detta är den femte. Med ett nyskrivet företal av författaren daterat Eriksholm den 1 december 1773. Eric Tunelds geografi var den första i sitt slag och blev en av den svenska topografins klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns om respektive landsände. Författaren hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Göteborg, S. Norberg, 1788. 8:o. 120 s. Samtida hårt nött hfrbd med upphöjda bind och titeletikett i glättad papp. Lite småsolkig inlaga. Titelbladet med liten fläck. Fuktfläck i yttre marginalen på s. 25-28. Bruntonad fläck in i texten på s. 61 och angränsande sidor. Med gamla bläckanteckningar på främre pärmens insida. Översättningen är gjord av Carl Backe.

Sthlm, J. P. Lindh, 1797. 8:o. (2),42 s. Med grav. titelvinjett. Häftad i samtida gråpappersomslag. Fint ex! Omtrycktes 1814 i del I av författarens ”Samlade svenska skrifter”. ”Ett om grundliga studier vittnande, ännu i dag läsvärt lärdomshistoriskt tal” enligt Lindroth. Stort utrymme ägnas Olaus Magnus, men skriften innehåller även en bra genomgång av den svenska avhandlingslitteraturen på området. Gustaf von Paykull (1757-1826) var förutom zoolog även poet och naturaliesamlare.

Sthlm, C. Deleen och J. G. Forsgren, 1800. 8:o. (6),57 s. Häftad och oskuren. Några småfläckar, bl.a. i övre högra hörnet på titelbladet. Översatt av Jonas Strömwall. Med ett företal riktat till ”directionen öfver Gustafs inrättning, til understöd för Stockholms stads fattige arbetare”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Oskuren. Enstaka lagerfläckar. Bra ex. Trycktes även i Örebro och Jönköping samma år. En panegyrisk hyllning till Gustav III och angrepp på Anjalamännen. Slutar med frågan ”Du fega och förakteliga del af Swea medborgare, hwad har du för skäl til dina missnöjen?” Jacob Axelsson Lindblom (1746-1819) började som bibliotekarie i Uppsala, blev senare biskop i Linköping och slutligen ärkebiskop.

Jönköping, J. P. Lundström respektive J. E. Lundström & comp., 1844-45. 8:o. 600,(7) s. Något nött samtida hfrbd med dekorativt guldornerad rygg, etikettsignerat C. P. Lindqvist, Jönköping. Större spricka i bakre falsens nedre del. Bortklippt namnteckning på försättsbladet. Ngt lagerfläckig, mer i början. Understrykningar i blyerts på s. 347. Almquistiana 308. Innehåller bland annat ”Om poesi i sak”.

Uppsala, 1955. XII,471,(1) + (6),494,(1) s. & plr. Två häftade volymer. Med löst ilagda blad som talar om att det är Acta bibliothecae r. universitatis Upsaliensis vol. VIII-IX. Erik Wallers (1875-1955) bibliotek är en av de främsta svenska boksamlarprestationerna genom tiderna!

Sthlm, 1883. 8 s. Häftad i tryckt grått omslag. Främre omslag med ett par runda fläckar i nedre yttermarginalen, vilka även färgat av sig svagt på sidorna 1-4, och en minimal reva i övre marginalen. Förteckning över 112 olika silverskedar. Såldes ”tills vidare endast i sin helhet och under hand”.

Göteborg, Norbergska boktryckeriet, 1824. 8:o. 8 s. Tagen ur band. Titelbladet något solkigt. Med A. Kellmodins namnteckning och anteckning att han fått skriften av vicepastor L. Börgesson. Göteborgs Carl Johans församling bildades 1820 genom sammanslagning av Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling och Göteborgs Marieberg församling. Församlingen kallades först Förenade kustförsamlingen eller Kustförsamlingen. År 1828 ändrades namnet till Carl Johans församling. Carl Johans kyrka ligger på Sågbrget i Majorna i Göteborg och ritades av Fredrik Blom samt invigdes den 3 december 1828. Carl Fredrik af Wingård (1781-1851) vid denna tid biskop i Göteborg och senare ärkebiskop samt ledamot av Svenska akademien. Den tidigare ägaren Abelard Kellmodin (cirka 1771-1831) var kammarskrivare och bodde i Gislaved.

Uppsala, 1909. 73 s. & plr. Ganska nött halvmarokängbd med upphöjda bind (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några repor. Det marmorerade försättsbladet delvis loss. Med dedikation till Per Hierta från Isak Collijn. Uppsatserna av Isak Collijn är författade på tyska och har titlarna: ”Die in der Universitätsbibliothek zu Uppsala aufbewahrten Bücher aus dem Besitze des Leipziger Professors und Ermländer Domherrn Thomas Werner” och ”Eine gedruckte Promotionsanzeige der Juristischen Fakultät zu Leipzig aus dem Jahre 1509.” Av Werners bibliotek förtecknas 114 olika handskrifter och tryck i 56 volymer, varav den yngsta är tryckt 1497. De kom till Sverige som krigsbyte.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. 132 s. Marmorerat pappbd med vinröd titeletikett. Övre snitt skuret, övriga endast putsade. Det tryckta omslaget medbundet. Spridda småfläckar. Liten fläck i marginalen på s. 39-40 och mindre bläckfläck med litet hål överst på s. 81-83. Bra ex. Översättningarna av Uhland upptar sidorna 95-120 och 126.

Stockholm, Central-tryckeriet, 1880. (4),132 s. Grönt hklbd med guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett i skinn och stänkta snitt. Omslaget medbundet. Inledningsvis obetydligt lagerfläckig. Trevligt exemplar med Carl Olov Sommars exlibris. Zetterlund I:15. Strindbergs 1400-talsdrama om konkurrerande byggmästare och färdigbyggandet av Uppsala domkyrka har lästs som en analogi över Strindbergs position i den nordiska litteraturvärlden.

Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. (2),III,(1 blank),26 s. Häftad i samtida gråpappomslag med samtida handskriven titel på främre omslaget liksom ordet ”Diverse”. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1368. Ur förordet: ”Länge låg detta ofullbordade arbete i åtskilliga samlares archiver, i afskrifter bevaradt, till dess att B. Bergius, genom trycket, i Stockholm, år 1759, 4:o, utgaf fragmentet, jemte konung Carl IX:s Rim-krönika”. Avslutande not på sista sidan: ”Denne föregående historiske berättelse har copisten M. Falck, hvilken sedan blef borgmästare i Kexholm, utaf konung Gustaf Adolphs eget manuscript efter ordres afskrivit, och de någre år före den olycklige slottsbranden, hvilket betygar S. Lejonmarck, secret. archivi”.

Uppsala, Palmblad & c., 1832. 4:o. (4) s. Häftad. Med fuktrand upptill och spår av vikning. Med dedikation på latin till L. F. Rääf. Författad till 200-årsminnet av kungens död då en obelisk restes i Odinslund i Uppsala. Tranér hade varit L. F. Rääfs lärare i latin under studieåren i Uppsala 1802-05.

Sthlm, O. Grahn, 1811. 8:o. (4),148,(1) s. Tråkigt modernt marmorerat pappbd. Några småfläckar och de inledande bladen lagerfläckiga. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Bring Itineraria svecana 342. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 61. Ottervik Litteratur om Blekinge 2140. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.18. Schweizaren J. G. Kerner (1770-1812) gjorde 1802 flera resor i Skåne och Blekinge. Intrycken sammanfattades i ”Reise über den Sund” (1803) till vilken även E. Z. Munck af Rosenschöld bidrog med upplysningar. Den sistnämnda är sannolikt även översättare till den svenska utgåvan, som är förkortad och bearbetad då originalet enligt företalet ”öfverflödar af oriktigheter, så i afseende på uppgifter som omdömen”. Kerners brev är daterade i Helsingborg, Ramlösa, Lund, Malmö och Karlskrona. Såväl det tyska originalet som den svenska översättningen förbjöds i Sverige på grund av dess vanvördiga angrepp på Gustav IV Adolf.