Search Results

Falun, P. O. Axmar, (1815). 8:o. 16 s. Tagen ur band och med gammal gråmarmorerad ryggremsa. Samtida bokstavsmarkeringar i bläck i marginalen vid varje elev. Bläckfläck nedtill på titelbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1527 anger att skolkataloger utkommit i Falun sedan 1783. Totalt förtecknas 144 elever. Vid varje elevs namn står födelsedatum och faderns yrke samt ofta ort. Här återfinns bland annat två av landshövdingen Hans Järtas söner.

Philadelphia, 1913. 318,(16) s. & 1 karta. Blått aningen nött dekorerat oklbd med guldlinjerad rygg och titeltryck i guld. Med övre guldsnitt, de övriga snitten med råkant. Ryggen lite smustad och den nedre ryggänden något nött. Det övre guldsnittet med en skada. Den främre pärmen med någon fläck upptill och det bakre nedre pärmhörnet lätt knäckt. Sidan 3 och 6 med något mindre fläck. Utgiven av the Swedish colonial society. Men de två bilagorna: ”Comprising names of Jöran Kyn and his descendants and persons intermarried with them” och ”Comprising names of persons more remotely connected with the family of Jöran Kyn and others incidentally mentioned”. De avslutande 16 sidorna utgörs av en medlemsförteckning över The Swedish colonial society. Svensken Jöran Kyn, född ca 1640, var en av de första europeiska bosättarna längs Delawarefloden. Han anlände dit 1642 tillsammans med Johan Printz, vilken Axel Oxenstierna samma år utsett till guvernör över Nya Sverige, på skeppet Fama. Efternamnet Kyn förekommer i olika varianter, som Kijn och Kijhn, senare även Keen.

Göteborg, G. Löwegren, 1816. 8:o. 29,(3 blanka) s. Tagen ur band. Lite tilltufsad i hörnen. Lagerfläckig. Lite lös i häftningen. Titelbladet och sista blanka bladet loss. Från Ericsberg.

Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1843. 8:o. VI,228 s. Häftad i tryckt lila omslag. Oskuren. Omslagets rygg med reva och pappersförluster överst och nederst. Delvis lager- och småfläckig. Innehåller bl.a. beskrivningar av de europeiska staternas författningar och styrelseskick.

Sthlm, J. Beckman, 1849. Stor 12:o. 360 s. Felpaginerad. Nött grönt samtida pappomslag med sparsamt oxiderad ryggdekor och grönstänkta snitt. Fuktfläck nedtill i inre marginalen. Småtråkiga fläckar på s. 86-101, 206-13, 227-42, 275-83, 291-92 och 303-08. Fuktfläckar i yttermarginalen från s. 341 till slutet. Ett ark felbundet. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 263. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 166. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 226. P. O. Almström (1801-49) var apotekare och kemist och gav ut en del läroböcker i kemi samt en handbok i ”Handelsvaru-kännedom” 1845. ”Hushålls-rådgifwaren” innehåller bland annat uppgifter om brödbakning och bryggning, liksom vin-, ättiks- och brännvinsberedning. Vävning, färgning och tvätt har egna kapitel.

Göteborg, Bonniers lito, (1903). (1) s. Samtida bläcknumrering och datering (”den 6:te augusti 1903”). Med tryckt dekor i form av en grön och gul blomma på ljusgrönt papper. Mycket charmig trycksak. Skådespelaren Signe Widell (1869-1922) turnerade landet runt, och även utomlands, med sina succéartade uppläsningskvällar. En entusiastisk recensent beskriver: ”Den unga verldsdamen på tribunen i sin charmanta högröda tyllklädning är en verklig förvandlingskonstnärinna. Ena ögonblicket är hon bondjäntan, som himlar fram sin kärlek snedt uppåt med ögonen, nästa gång är hon den mesaktige drängen, som klagar öfver könets oberäknelighet – hon är den skandalhungriga käringen lika väl som den förtjusta pigan, som tittar på stadens löjtnant; så skiftar sceneriet, och der står framför oss en förläst student i ’Weltschmerz’, och så en stramning på nacken och sjelfve konung Saul träder fram för vår syn i mörkt majestät. Allt detta utan annan yttre apparat än stundom ett hufvudkläde, utan andra gester än de enklaste.”

Sthlm, typis Hesselbergensis denuo impressa, 1764. 8:o. (8),384,(16) s. Samtida halvpergamentband med blank rygg. Rödstänkta snitt. Enstaka fläckar. Bakpärmens insida samt eftersättsbladet fullskrivna med samtida anteckningar på både svenska och latin. På försättsbladet anteckning av Joseph Hylander om inköp i Göteborg den 22 december 1766 och namnteckningar av Anders Hylander respektive P. Lafveson. Gammal rund duplettstpl från Lunds universitetsbibliotek på frampärmens insida. Trycktes första gången 1735 och följdes av ett flertal nya upplagor under hela 1700-talet. Lades fram till granskning vid 1734 års riksdag och vann ständernas bifall. Kort därefter påbjöds den till användning vid samtliga landets skolor och trängde därmed ut Mattias Hafenreffers ”Compendium doctrinæ cœlestis” som dittills varit allenarådande sedan första hälften av 1600-talet. Jacob Benzelius ”Repetitio” behöll sin dominerande ställning i den svenska skolundervisningen till långt in på 1800-talet. Anders Hylander (1750-1830) studerade i Skara, Uppsala och Lund där han blev professor och präst. Joseph Hylander (1746-1809) var hans äldre bror.

Gävle, Gefle-postens tryckeri, 1892. (4),52 s. Lite flammigt pergamentbd med ryggtiteletikett av brunt skinn och helt guldsnitt (Herzogs). Pärmarna lite bågnade. Något bruntonad inlaga och med några småfläckar. Återkommande ljus fuktrand i nedre yttre hörnet. Ivar Larssons namnteckning i blyerts på titelbladet. Första upplagan av denna skrift som kom att tryckas om flera gånger. Carl Adolf Muhr (1783-1839) var förvaltare på Laxå bruk och är mest känd för sin ”Brukskatekes” som utgavs först 1892. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Denna användes för undervisning av unga bruksägarsöner, som inackorderades som elever på Laxå, och fick i övrigt stor spridning i avskrifter bland bruken. [...] Hos den nye bruksgossen inpräntades bl a att ’taga skriftligt på all ting och på eget bevåg giva skriftligt på intet’. Nyttan av kunskaper i lagboken, räkning, lanthushållning, historia och geografi samt av ett spartanskt leverne inskärptes också. Brukskatekesen ger i sin detaljerade utformning – också lämplig matsedel anges – en god kulturhistorisk inblick i levnadsförhållandena på ett bruk under tidigare delen av 1800-talet”. Geflepostens tryckeri bildades av Carl Fredrik Blomberg och drevs i Gävle åren 1866-70. AB Geflepostens tryckeri däremot med G. J. Lundeberg och G. F. som drivande aktörer grundades 1877 och drevs vidare under flera år framåt. Detta tryck tillhör det således den senare officinens.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 4:o. (23) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Nedre ytterhörnet lite stött. Titelbladet med några blyertsanteckningar och en svag solkfläck samt äldre bläcknumrering i övre högra hörnet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3658. Avslutas med ”högstsalig hans maj:ts konung Gustaf III:s ättar-tal” och en tacksägelse.

Jönköping, Strehlenert & co., 1859. 8:o. Litograferat titelblad,(2),204,(2) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 1 litograferad plansch & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta. Ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, blindpressad ryggdekor och guldtryckt titel (Hedberg). Rödstänkta snitt. Ett fåtal blyertsförstrykningar i marginalerna. Kartan med en 3 cm reva i vänstermarginalen. Bra ex. men saknar ett smutstitelblad. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5957. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 4. Planschen avbildar runstenar och kartan, som är upprättad av Allvin, rör Wista härad inklusive Gränna och Visingsö. På det litograferade titelbladet avbildas Visingsborgs ruin. Jonas Allvin (1777-1866) var förste lantmätare i Jönköpings län och en flitig topografisk författare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Under sin tjänsteutövning förvärvade han en intim kännedom om land och folk i de nordvästliga delarna av Småland, vilken han sedan nedlade i ett flertal förträffliga häradsbeskrivningar” [---] ”Samtliga arbetena utmärka sig för stor noggrannhet och rikedom på uppgifter, såväl geologiska och arkeologiska som historiskt-topografiska; flerstädes visar A. prov på en förvånande fin naturiakttagelse, även om, såsom naturligt, ej alltid hans förklaringar blivit beståndande inför senare vetenskaplig forskning”.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1867. 8:o. (4),228 s. Blått hklbd från början av 1900-talet med titeletikett av grönt skinn samt svagt brunstänkta snitt. Titeletiketten lite nött och flammig. Titelbladet lite solkigt och med flera bläckfläckar. Tidens dåliga papper lätt och jämnt bruntonat. De sista åtta sidorna bruntonade i marginalerna. Sista sidan lagerfläckig. ”Den resa, som utgör ämnet för denna bok, företogs förliden höst i en liten båt, hvilken författaren ensam förde, med tillhjelp af en tvåbladig åra och tvenne segel”. Efter avresan från England skildras Tyskland, Donau, Sigmaringen, Ulm, Schweiz, Luzernsjön, Mosel, Nancy och staden Meaux.Jämför den liknande ”En kanotfärd i Sverige” från 1868. Den delen rör Sverige, det vill säga när författaren paddlar genom de värmländska sjöarna och längs Göta kanal samt besöker Stockholm.

Sthlm, C. R. Roselli, (1840). 8:o. 40 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen sprucken upptill. Skurar av små bläckstänk längs ryggen. Några blad delvis lite lösa i häftningen. Med en del mindre solkigheter och en liten tonad fuktfläck i yttermarginalen. Några små anteckningar och överstrykningar i bläck, blyerts och blåpenna. På bakre omslaget anteckning med rödpenna om antalet grevar, friherrar och vanliga adelsmän: ”G - 82. F - 204. A - 1867”. Almquist Svensk genealogisk litteratur 87.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1789. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Något småfläckigt titelblad, vilket även har ett veck. Sista bladet med två små maskhål i texten med obetydlig bokstavsförlust. Bring Riksdagshandlingar s. 150. Förordet daterat den 13 februari och Wallquist anger att predikan tryckts precis som den hölls. Hans önskan om inbördes frid infriades inte under den stormiga riksdagen 1789. Olof Wallquist (1755-1800) var biskop i Växjö och biktfader till Gustav III. Han dog av ett slaganfall efter en häftig debatt under riksdagen i Norrköping 1800.

Hudiksvall, G. A. Huldberg, 1857. 4:o. (1) s. Lätt vikspår och några små trycksvärtefläckar. På blåtonat papper. Versar undertecknade W-r på silverbröllopsdagen. Makan var tydligen avliden. Enligt UUB:ds personverskatalog var hans initialer C. E. och skollärare.

Sthlm, Lundberg & c:ie, 1850. Liten 8:o. (4),IX,(1 blank),18 s. & 2 utvikbara plr. Enkelt ljust pappbd från mitten av 1900-talet. En liten anteckning i nedre marginalen på titelsidan, för övrigt en ren inlaga. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1020. Första upplagan utkom i Växjö 1846. Översattes även till norska.

Sthlm, 1944. Porträtt,221 s. Bra rött hklbd med lite blekt grön titeletikett i skinn, övre snitt skuret, övriga endast putsade (Nils Linde). Omslaget medbundet. Främre omslags insida med Evert Fredrikssons exlibris. Tryckt i 500 numrerade exemplar, varav detta är nummer 6.

Sthlm, H. A. Nordström, 1827-29. 8:o. (8),184 + (4),192 s. Ngt nött samtida hfrbd med guldornerad och svagt blindpressad rygg, brandröd titeletikett och grönstänkta snitt. Ryggen lite flammig. Bra inlaga med några enstaka småfläckar i del I. En och annan diskret rättelse med blyerts. En mindre pappersförlust i yttermarginalen på s. 105 i del I. En samtida namnteckning på främre pärmens insida. Innehåller, förutom Stjernstolpes egna arbeten, även översättningar av bl.a. Horatius, Juvenalis, Wieland, Voltaire, Schiller, Hölty och madame de Staël.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1796. 8:o. 30,(2 blanka) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla gula snitt. Liten fuktrand i nedre marginalen i början. Mindre fläck i nedre ytterhörnet på s. 23. Med M. Flincks svagt skrivna namnteckning överst på titelsidan. Oxenstierna höll en rad åminnelsetal i Frimurarorden där han var en aktiv medlem. Fredric Horn (1725-96) gjorde en lång och framgångsrik militär karriär i svensk och fransk tjänst, vilken slutade med hans utnämning till general. Han var ordförande i styrelsen för Frimurarbarnhuset i Stockholm från 1790. Han hade en aktiv roll på Gustav III:s sida i dennes statskupp den 19 augusti 1772. Vid riksdagen 1789 tillhörde Horn dock adelsoppositionen och han spärrades med flera av dess ledare in på Fredrikshov. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Den behandling H utsatts för fick ödesdigra följder, som fördystrade hans sista levnadsår. Harmen över faderns öde var otvivelaktigt ett avgörande motiv för sonens medverkan i sammansvärjningen mot Gustav III i mars 1792”.

Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 1813. 8:o. (2),XLIV,288 s. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett i glättad papp, den senare med texten ”Præmium i december 1818”. Gula snitt. Bitvis lätt lagerfläckig. Med A. Kolmodins namnteckning och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Första upplagan utkom i Strängnäs 1812, en annan i Örebro följande år. Föreliggande är utgiven på E. Bruzelius förlag. Förutom en utförlig vägledning till den antika mytologin innehåller arbetet ett kort bihang om ”några begrepp, hvilka de gamla konstnärerne och skalderne personifierade”.

Härnösand, J. Svedbom, 1820. 8:o. 16 s. Med ny blå ryggremsa. Naggar och skrynklor i nedre marginalen. Några marginalfläckar. En ny upplaga utkom redan 1821. Översatt via franskan ur ”The economy of human life [...] written by an ancient bramin”. Författarskapet har varit omtvistat. Med ett litet förord ställt ”till ungdomen wid Hernösands läro-werk”. Jonas Svedbom var Härnösands andra boktryckare och var verksam i staden åren 1812-44.

Sthlm, 1881. (4),64,3-194 s. Brunt hfrbd med guldlinjerad rygg, ljusbrun titeletikett och marmorerade pärmpapper samt stänkta snitt. Ryggen nött och flammig. Med Ludvig Stavenows namnteckning i bläck på försättsbladet, därunder Bengt Löws namnteckning i blyerts och en anteckning att J. Cavallie fått boken i gåva av Löw den 24 maj 1991. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1224.

Göteborg, 1944. XVIII,(2 blanka),252 s. Rött halvmarokängbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och förgylld titeltext samt marmorerade pärmpapper (Levins bokbinderi, Uppsala). Endast putsade snitt. Omslaget medbundet. Ryggen med några små nötningar. Hans Sallanders namnteckning och dedikation till denne på främre omslagets insida. Acta bibliothecae Gotoburgensis vol. II. Exemplar på bättre papper. Förtecknar 2953 poster och innehåller många svåråtkomliga litteraturuppgifter. Hans Sallander är avtackad i förordet.

Göteborg, C. F. Arwidsson, 1858. 8:o. (4),52 s. Häftad och ouppskuren med ny blå ryggremsa. Spridda lager- och småfläckar. Något fler småfläckar de sista sidorna. Ernst Friedrich Seidler (1785-1880) var vid denna tid ”stallmästare vid kongl. preussiska Lehr Escadron i Berlin”. Ett annat av hans verk översattes också till svenska: ”Handledning för kavalleriofficerare, beridare och vänner af ridkonsten i fält- och tjensthästens inridning, med serskildt afseende fästadt på unga och icke fullt utbildade hästar”.