Search Results

Sthlm, Typ. reg., (1748). 4:o. (8),18 s. med inklistrad grav. sigillavbildning på s. 17. Tagen ur band med små rester av ryggremsa i guldbrokad. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med några trista fläckar, Fuktrand i texten på de första (8) sidorna. På skrivpapper. Lidén Catalogus disputationum 9. Hyllningar av J. Amnell och O. A. Burman. Om drottning Blanka och tvivlen runt hennes födelseort. Blanka av Namur var gift med Magnus Eriksson. Drottningens eget sigill är känt från ett diplom utfärdat 1346. Sigillet föreställer en kvinna klädd i fotsid klänning utan bälte, med spiran i höger hand och kronan på huvudet. Joseph Israelsson (1719-1772), magister, poet, vitterlekare. Han är nämnd som en av personerna i Bellmans ”Fredmans sånger”. Enligt Bellman var han stor latinsk poet; ”ägde i et utblottadt tilstånd en ograverad ägendom, den han sjelf ej visste at han ägde; dog i distraction”. Han biograferas i kommentarerna till standardupplagan 1922: han hade ”ett förträffligt minne och böjelse för poesi, men förföll alldeles till liderlighet. Flera personer sökte göra folk av honom, men deras bemödanden voro fruktlösa. Dess sista umgänge var med åkare och löst slödder i Stockholm, där han i uselhet dog”. Israelsson biträdde också C. G. Warmholtz i ordnandet av hans bibliotek på Christineholm under några år i början av 1750-talet.

Lund, C. G. Berling, (1766). 4:o. (4),24 + (2),25-48 s. Häftad. Ouppskuren. Nött överst på ryggen. Genomgående maskäten i övre marginalen. Enstaka småfläckar. Lidén 61-62. Hebbe 1864. De båda disputationerna skedde dagarna efter varandra. Avslutas med en liten hyllningsvers signerad ”C. B.” Clas Blechert Trozelius blev 1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i ekonomi vid Lunds universitet.

Uppsala, Palmblad & c., 1825. Liten 8:o. (4),116 s. Fint blått halvmarokängbd med upphöjda bind och guldtryckt ryggtitel (Isbergs, Norrköping). Stänkta snitt. Stor lagad reva i texten på s. 51-52. Exlibris Bo Sture Wiking och därunder ett inklistrat frimärke från 1955 med Atterboms porträtt, 20 öre blå. Bra ex. Första upplagan utkom 1824. Avslutas med dikten ”Am Grabe Peter Ulrich Kernell’s” av August von Platen. Kernell var Atterboms kusin och Malla Silfverstolpes favorit. Han umgicks i Uppsalaromantikernas kretsar och uppskattades särskilt som Bellmansångare. Han efterlämnade en reseskildring som kom att tryckas i många upplagor. Bo Sture Wiking (1906-83) var präst och kyrkohistoriker. Han är mest känd för sina insatser som minnestecknare av de präster som avlidit i Linköpings stift vid prästmötena 1954, 1961, 1967 och 1973.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),34 s. Fint marmorerat pappbd med titeletikett av svart skinn (Levins bokbinderi, Uppsala). Helt oskuren inlaga. Några småfläckar i marginalerna. Tillskrift av Nils Fries i blyerts på eftersättsblaet: ”Gåva av Mats Brattberg efter båtens sjösättning sommaren -68 Uddevalla. Inb. 25.2.69”. Bibliotheca Walleriana 8715. Författaren adlades 1769 Schützercrantz. Exemplar utan titelvinjett.

Uppsala, Palmblad et c., (1832). 4:o. (4),10 s. Häftad och oskuren. Ngt brunfläckig i marginalerna. Med en liten stpl i övre inre hörnet på titelbladet, ”Gadolin”. Marklin Catalogus disputationum 44. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6080. Essén Sörmländsk bibliografi s. 101. Allt som utkom. Med tryckt dedikation till Gustaf Trolle-Bonde på Säfstaholm. Avhandlingen bestrider bl.a. ryktet om att Vingåkersborna härstammade från en tidig finsk inflyttning. Bahr (1805-75) är idag mest känd som kemist. Han reste 1835-36 i Gustaf Trolle-Bondes sällskap till Ryssland. Hans gradualavhandling skedde även den under Schröders presidium och behandlade medeltidshandlingar i Säfstaholmsarkivet.

Örebro, 1880-81. (4),251,(2) + (2),211,(2) s. Lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och stänkta snitt. Med ett flertal samtida rättelser och tillägg i bläck samt några inplacerade gamla tidningsurklipp. Johan Thordemans namnteckning daterad 1881 på främre pärmens insida. Trevligt ex. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Fortsättning på J. F. Muncktells ”Westerås stifts herdaminne” som utkom 1843-46. Del I behandlar Västmanland och del II Dalarna. Johan Thordeman (1849-1916) slutade sin karriär som kyrkoherde i Spånga utanför Stockholm.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1848. Liten 8:o. (4),125,(3 blanka) s. Nött samtida hfrbd med rester av en guldpräglad titeltext på ryggen. Stänkta snitt. Delar av en bortriven pappersetikett på främre pärmen. Försättsblad saknas. Inlagan med obetydliga småfläckar. Med Albin Bagges namnteckning. Bring Itineraria svecana 636. Henrik Bernhard Palmær (1801-54), känd tidningsman, skildrar i litterär form några reseäventyr, koncentrerade till Östergötland, från sommaren 1840. Fragmenter av dessa skildringar trycktes i den av Palmær under åren 1841-42 utgivna tidningen ”Herr Lars”. ”W. von B.” är naturligtvis författaren och vännen Wilhelm von Braun.

Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1857. 8:o. (2),70 s. Tagen ur band. Oskuren. Spridda lager- och småfläckar.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. (20),190,(1 blank,1) s. Samtida glättat mörkblått pappbd med olivgrön titeletikett. Infärgade snitt. Ytpapperet i falsar, rygghuvud och ryggslut avnött, liksom pärmkanter och hörn. Pärmarna lite solkiga. Några fläckar på snitten och i yttersta marginalerna. Stort ex. Med en tryckt dedikation till G. F. Gyllenborg som var författarens morbror. Johan Gabriel Oxenstiernas (1750-1818) mest berömda arbete och med motiv från skaldens hemtrakter i Skenäs i Södermanland.

Uppsala, 1893-98. Porträtt,VIII,333,(3),1-22 + 170,1-55 s. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och sprängda snitt. För- och understrykningar samt marginalanteckningar med blyerts, främst i del II. Stämpeln, ”Bibliotheca Linderholmii”, på främre pärmens insida, visar att boken härrör från Emanuel Linderholm. Med den ovanliga tredje delen. I de två första delarna förs historien fram till 1637. Den tredje delen behandlar Paulinus som ärkebiskop och prokansler 1637-46. Lundström tillämpade i sin avhandling en strängare källkritik än vad som tidigare varit vanligt inom svensk kyrkohistoria och satte också den svenska utvecklingen i ett stort europeiskt idésammanhang. Herman Lundström (1858-1917) var professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och initiativtagare till Svenska kyrkohistoriska föreningen. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Genom den metodiska förnyelsen har avhandlingen betecknats som ’ett landmärke i den svenska kyrkohistorieskrivningens historia’ (Holmquist), och Hjärne karaktäriserade den i sitt sakkunnigutlåtande för professuren i kyrkohistoria som ’en av de bästa kyrkliga levnadsteckningar, som vår kyrkohistoria har att uppvisa’”. Emanuel Linderholm (1872-1937) var även han kyrkohistoriker.

Uppsala, Wahlström & c., 1850. 8:o. 32 s. Häftad i samtida småmönstrat omslag med några mindre revor upptill på det främre och avrivet nedre ytterhörn på det bakre. Tryckt på tjockt papper. Titelbladet med Karl XV:s blåstpl som kronprins. Diskret duplettmarkering på främre omslaget. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägarmärken nr 46, figur 440. Ludvig af Ugglas (1814-80) var vid tidpunkten för publiceringen av förevarande skrift riksdagsman för ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagen 1850-51.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1845. 8:o. (8),148 s. Fint samtida blålila halvsaffianbd med guldornerad rygg. Obetydlig spricka allra nederst i främre ytterfals. Pärmarna något bågnade. Fuktfläckig från titelbladet till s. 76. Lagerfläckig mot slutet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5350. Originalet, ”Om vår tids inre samhällsförhållanden”, utkom 1845.

Uppsala, 1892. V,(1 blank),114 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren, i något nött och delvis blekt tryckt omslag. Ryggen sprucken och med pappersförluster. Lite nagg överst på bakre omslaget. Dedikation till Eugène Lewenhaupt på främre omslagets insida. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1552. Fortfarande ett användbart referensverk rörande litteraturen rörande Stockholm och Uppland. Bygdén och Lewenhaupt var kollegor på Uppsala universitetsbibliotek och Lewenhaupt avtackas för hjälp med bibliografin i förordet.

Sthlm, J. H. Werner, 1719. 4:o. (8) s. Med kunglig krona i träsnitt på titelsidan. Tagen ur band. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Gammal numrering överst i yttre hörnet. Danmark ska vid intåget i Bohuslän ha ”igenom anslagne och i landet kringströdde patenter, tagit sig före hela ständernes sidsta sammankomst at beskylla för at mera hafwa arbetat på hwars och ens particuliere nytta/ än på det allmänna bästa/ fred och rolighet”.

Nikolaistad [Vasa], 1897. (4),196 s. & 1 plansch. Klammerhäftad med nött och solkig ryggremsa. Reva i titelbladets nedre högra hörn. Från Säbylunds bibliotek.

U.o., 1997. 555,(1 blank,1) s. Rött oklbd med guldpräglade rygg- och pärmtitlar samt monterad pärmillustration. Prislappar på frampärmens insida. Ur Bengt Ollfors bibliotek, med hans exlibris. Något doftande av tobaksrök. Travaux d’Humanisme et Renaissance no CCCXIII.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1861. 8:o. X,(3,1 blank),154 s. Obetydligt nött, elegant svart lackat hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och röd titeletikett (Hedberg, 1923). Marmorerade snitt. Någon enstaka fläck på preliminärbladen. Bra ex. I förordet skriver författaren att han påbörjat arbetet med ett dansk-svenskt ordregister avsett för ”Nordisk universitets-tidskrift” efter ett möte i Köpenhamn 1855. Han nämner att han endast har en egentlig föregångare på området, Sven Lundblad, och hoppas att ordboken ska föra Nordens besläktade folk närmare varandra – ett uttryck för samtidens skandinavism. Johan Gustaf Ek (1808-62) var professor i klassiska språk och under ett par år rektor vid Lunds universitet. Han var en av de främsta professorerna i Lund och hade stort inflytande på latinstudiets utveckling.

Östersund, 1885. 8:o. VII,(1),262 s. Häftad. Med brunt omslag med handtextad ryggtitel. Omslaget medbundet, det främre med en liten pappersförlust i nedre hörnet och anteckningar i bläck och blyerts. Med J. A. Almquists exlibris och stplr. Bengt Löws ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3285. Allt som utkom. Den utgivna delen omfattar ”Politiska broschyrer” (sidorna 1-127) och ”Lefnadsteckningar” (sidorna 128-262), båda avdelningarna kronologiskt ordnade. Företalet innehåller en historik. Fortfarande är den andra avdelningen en av de mest omfattande förteckningarna över äldre svenska biografiska småskrifter (likpredikningar, orationer, äreminnen etc.). Samlingen bygger på Carl Zetterströms (1767-1829) donation av sitt fina och omfattande bibliotek, vilket var osannolikt rikt på äldre småskrifter av alla slag.

Bamberg und Würzburg, in den Goebhardtischen Buchhandlungen, 1821. 8:o. Grav. front,(4),153 s. Häftad och oskuren i lite solkat tryckt brunt omslag. Omslagets rygg nött och med revor. Enstaka lagerfläckar, titelbladet mer. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Pjäsens handling utspelar sig i Ryssland, inledningsvis i furst Dolgorukovs palats i St. Petersburg. Joseph von Auffenberg (1798-1857) var tysk dramatiker.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 4:o. (4) s. Titelsidan med vacker träsnittsvinjett föerställande lilla riksvapnet omgivet av diverse attiraljer. Tagen ur band. Lätt trycksvärtefläck i titelbladets övre hörn. Bra ex. på tjockt papper. Här omtrycks Fredrik I:s resolution från 1740, vilken fastställde Kungliga tryckeriets ensamrätt att trycka allt offentligt tryck i Sverige. Denna kompletteras med en ny resolution av Gustav III där tryckandet av den nya ”Pharmacopea suecica” anses ingå i denna rättighet.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1812. 8:o. 58,(2 blanka) + 38,(2 blanka) s. Häftad i samtida gråpappomslag som har nött rygg med reva nedtill. Ganska solkig och lagerfläckig inlaga som har en del marginalrevor. Andra häftet med oskuren yttermarginal. Svag svårläst och kladdig bläcktillskrift på första titelbladet som även har en liten lagning på baksidan. ”Det vackra könet, jordens sjelfherrskarinnor, vördsamligen tillegnad af författarinnan” är tryckt på titelbladens baksida. Första delen behandlar huvudpersonens bortskämda barn- och ungdom på teatrar, salonger och ordensmöten samt familjens sedan gjorda konkurs. I andra delen förändras den dystra situationen av ett oväntat arv. Den lilla sedolärande romanen häcklar högfärd och fåfänga. Bengt Johan Törneblad (1782-1820) var författare och publicist. Efter studentexamen och ett försök på ämbetsmannabanan utgav han under åren 1810-12 ”Nya posten”, där han i fabeln “Räfvarne” insinuerade, att tronföljaren Karl August förgiftats vilket anses ha underblåst de folkstämningar som kulminerade i Fersenska mordet. Törneblad verkade även som översättare av samtida tysk litteratur och utgav en mängd småskrifter, bland annat mot Grevesmöhlen.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1878. Tvär-folio. 34 spalter & 1 färglitograferad plansch. Med ett fåtal illustrationer i texten. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Med revor i ryggen och lite nagg i omslaget som även har ett par småfläckar. Verket i sin helhet beskriver sextio uppländska herrgårdar i bokstavordning från Aske till Österby och utkom i häften med normalt sett tre herrgårdar per häfte. Enligt text på omslagets baksida var det ”för herrar egendomsegare, som å arbetet subskriberat, är tillfälle beredt att vid reqvisition direkt hos Central-tryckeriet till billigt pris erhålla separataftryck af egendomens plansch och text. Detta är ett sådant separattryck rörande Salsta som vid denna tid ägdes av bolaget Salsta och Vattholma bruk, vilket kontrollerades av Braheättlingar.