Search Results

Sthlm, A. Zetterberg, 1803. 12:o. 96 s. Tagen ur band. Delvis oskuren inlaga. Genomgående ngt lagerfläckig. En reva i övre marginalen på s. 5. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 186. Nathanaël Joëlson, tidigare Joël, född 1775 och troligen i Danzig, konverterade till kristendomen i början av 1800-talet och bytte då efternamn. Han var en tid bokhandelskommissionär i Stockholm och överatte några skönlitterära verk samt skrev dessutom en första del på en roman.

Linköping, H. B. Palmær, 1839. 8:o. (2),51 s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar och några blyertsnoteringar. På vers.

Linköping, A. Petre, 1825. 8:o. (10),280,(1) s. Fint blått halvmarokängbd med upphöjda bind och guldtryckt ryggtitel (Isbergs, Norrköping). Stänkta snitt. Något lager- och småfläckig. Titelbladet lite småskadat och uppfodrat, uppfodringar i ryggmarginalen på s. (3-10) i början, lagning i yttermarginalen på s. 117 och några smålagningar på sista bladen. Med Elisabeth Sahlins namnteckning daterad 1925. Exlibris Bo Sture Wiking. Det är den första i en rad av reseskildringar av de svenska romantikerna och utkom under kort tid i fyra upplagor, den sista 1833. Kernell var Atterboms kusin och Malla Silfverstolpes favorit. Han umgicks i Uppsalaromantikernas kretsar och uppskattades särskilt som Bellmansångare. Resan skedde med anledning av hans ”lungsot”. Arbetet utgavs postumt efter författarens död i Erlangen. Bo Sture Wiking (1906-83) var präst och kyrkohistoriker. Han är mest känd för sina insatser som minnestecknare av de präster som avlidit i Linköpings stift vid prästmötena 1954, 1961, 1967 och 1973.

Uppsala, 1893-98. Porträtt,VIII,333,(3),1-22 + 170,1-55 s. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och sprängda snitt. För- och understrykningar samt marginalanteckningar med blyerts, främst i del II. Stämpeln, ”Bibliotheca Linderholmii”, på främre pärmens insida, visar att boken härrör från Emanuel Linderholm. Med den ovanliga tredje delen. I de två första delarna förs historien fram till 1637. Den tredje delen behandlar Paulinus som ärkebiskop och prokansler 1637-46. Lundström tillämpade i sin avhandling en strängare källkritik än vad som tidigare varit vanligt inom svensk kyrkohistoria och satte också den svenska utvecklingen i ett stort europeiskt idésammanhang. Herman Lundström (1858-1917) var professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och initiativtagare till Svenska kyrkohistoriska föreningen. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Genom den metodiska förnyelsen har avhandlingen betecknats som ’ett landmärke i den svenska kyrkohistorieskrivningens historia’ (Holmquist), och Hjärne karaktäriserade den i sitt sakkunnigutlåtande för professuren i kyrkohistoria som ’en av de bästa kyrkliga levnadsteckningar, som vår kyrkohistoria har att uppvisa’”. Emanuel Linderholm (1872-1937) var även han kyrkohistoriker.

Uppsala, (1747). 8:o. (8),36 s. Tagen ur band med spår av samtida bronserad ryggremsa. Någon enstaka liten lagerfläck. Reva i övre yttre hörnet i senare delen av häftet och fläck i nedre yttre hörnet från s. 29 till slutet. Från Ericsberg. Lidén Catalogus disputationum 2. Med en tvåsidigt tryckt hyllning av J. O. Hagström och en hyllningsvers av J. Netzel. Anders Berch, som var frihetstidens ledande merkantilist, fick Sveriges första ekonomiska professur och den tredje i Europa över huvud taget. I hans instruktion stadgades bl.a. att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska.

Uppsala, Wahlström & c., 1850. 8:o. 32 s. Häftad i samtida småmönstrat omslag med några mindre revor upptill på det främre och avrivet nedre ytterhörn på det bakre. Tryckt på tjockt papper. Titelbladet med Karl XV:s blåstpl som kronprins. Diskret duplettmarkering på främre omslaget. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägarmärken nr 46, figur 440. Ludvig af Ugglas (1814-80) var vid tidpunkten för publiceringen av förevarande skrift riksdagsman för ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagen 1850-51.

Örebro, 1873. (12),VIII,130 s. Halvpergamentbd med svart titeletikett i skinn, övre snitt skuret, övriga endast putsade (Levins bokbinderi). Omslaget medbundet. Ur Gustaf Bernström d.y:s bibliotek. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 249. Linnés ”Flora dalekarlica” här för första gången utgiven efter dennes manuskript av Ewald Ährling.

Sthlm, J. H. Werner, 1719. 4:o. (8) s. Med kunglig krona i träsnitt på titelsidan. Tagen ur band. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Gammal numrering överst i yttre hörnet. Danmark ska vid intåget i Bohuslän ha ”igenom anslagne och i landet kringströdde patenter, tagit sig före hela ständernes sidsta sammankomst at beskylla för at mera hafwa arbetat på hwars och ens particuliere nytta/ än på det allmänna bästa/ fred och rolighet”.

Sthlm, L. Salvius. 1745 [feltryck för 1754]. 4:o. 15 s. Tagen ur band med bläcknumrering ”6”. De sista sidorna hårt lagerfläckade i yttermarginalen. ”(Estenberg)” tillskrivet med kulpenna vid titeln.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1812. 8:o. 58,(2 blanka) + 38,(2 blanka) s. Häftad i samtida gråpappomslag som har nött rygg med reva nedtill. Ganska solkig och lagerfläckig inlaga som har en del marginalrevor. Andra häftet med oskuren yttermarginal. Svag svårläst och kladdig bläcktillskrift på första titelbladet som även har en liten lagning på baksidan. ”Det vackra könet, jordens sjelfherrskarinnor, vördsamligen tillegnad af författarinnan” är tryckt på titelbladens baksida. Första delen behandlar huvudpersonens bortskämda barn- och ungdom på teatrar, salonger och ordensmöten samt familjens sedan gjorda konkurs. I andra delen förändras den dystra situationen av ett oväntat arv. Den lilla sedolärande romanen häcklar högfärd och fåfänga. Bengt Johan Törneblad (1782-1820) var författare och publicist. Efter studentexamen och ett försök på ämbetsmannabanan utgav han under åren 1810-12 ”Nya posten”, där han i fabeln “Räfvarne” insinuerade, att tronföljaren Karl August förgiftats vilket anses ha underblåst de folkstämningar som kulminerade i Fersenska mordet. Törneblad verkade även som översättare av samtida tysk litteratur och utgav en mängd småskrifter, bland annat mot Grevesmöhlen.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1878. Tvär-folio. 34 spalter & 1 färglitograferad plansch. Med ett fåtal illustrationer i texten. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Med revor i ryggen och lite nagg i omslaget som även har ett par småfläckar. Verket i sin helhet beskriver sextio uppländska herrgårdar i bokstavordning från Aske till Österby och utkom i häften med normalt sett tre herrgårdar per häfte. Enligt text på omslagets baksida var det ”för herrar egendomsegare, som å arbetet subskriberat, är tillfälle beredt att vid reqvisition direkt hos Central-tryckeriet till billigt pris erhålla separataftryck af egendomens plansch och text. Detta är ett sådant separattryck rörande Salsta som vid denna tid ägdes av bolaget Salsta och Vattholma bruk, vilket kontrollerades av Braheättlingar.

Helsingfors, 1944. Porträtt,158,(2) s. Delvis lätt solbränt och obetydligt solkigt pappbd med titeletikett av rött skinn och medbundet omslag (Levin, Uppsala). Det främre omslaget med några blyertsstreck. Bokbindarens anteckning på sista sidan. Tönnes Klebergs namnteckningar. Helsingin yliopiston kirjaston julkaisuja XIX. Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter XIX. Miscellanea bibliographica IV. Innehåller uppsatserna ”Poimontoja kirjojen kansimerkinnöistä Helsingin yliopiston kirjastossa” av J. Vallinkoski, ”Turun vanhan akatemian nimitystaivoista ennen Isoa vihaa” av Toini Melander, ”Några okända svenska kungliga pärmstämplar” av Ragnar Dahlberg, ”’Pietari Suuren testamentin’ juuria” av Emerik Olsoni, ”Mitä kirjat kertoivat Saksasta ja Venäjästä 1700-luvun suomalaisille” av Henrik Grönroos, ”Peter Johan Bladhs ’Räkning öfwer böcker til 1171. års slut’” av Birgit Lunelund-Grönroos, ”Några anmärkningsvärda böcker i Z. Topelius’ boksamling” av Paul Nyberg, ”Lagstiftningen angående pliktexemplar i Sovjetunionen” av Edvin Bäckman, ”Oppihistoriasta” av Karl-Erik Henriksson och ”Dolus mundi. Suomessa keskiaikana tunnettu latinankielinen runo” av Aarno Maliniemi.

Norrköping, Östlund & Berling, 1853. 8:o. 359 s. Mörkt brunt samtida hfrbd med oxiderad titel och grönstänkta snitt. Något snedläst. Lagerfläckig och med enstaka småfläckar. Jämför Du Rietz Gastronomisk spegel 129. Första upplagan utkom 1847 och den andra 1849. En av den svenska gastronomiska litteraturens klassiker. Gustava Björklund (1794-1862), född i Finland, var restaurangägare och kokboksförfattare. Hon flyttade som barn till Sverige med sin familj. Efter en tid som hushållerska i olika privata hem och arbete i sin systers och svågers krogrörelse i först Mariefred, sedan Södertälje, anställdes hon 1833 vid serveringen på herrklubben Lilla sällskapet vid Munkbron i Stockholm. När sällskapets upplöstes i början av 1840-talet övertog hon lokalerna och startade egen restaurangrörelse, vilken snart blev mycket uppskattad inom stockholmssocieteten.

Sthlm, H. A. Nordström, 1823. 8:o. (2),94 s. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. Titelbladet och sista sidan obetydligt solkiga. Bra ex. Andreas Rydelius (1671-1738) var professor i filosofi och teologi i Lund och sedermera biskop i samma stad. I sina ambitioner att förena det filosofiska vetandet med den kristna uppenbarelsetron konstruerade han ett eget filosofiskt system som till stor del byggde på en fördomsfri forskningsanda. Han fick flera betydande lärjungar, bland annat Dalin, Nehrman-Ehrenstråle och Rosén von Rosenstein. Rydelius räknas som en av de svenska föregångsmännen till den svenska frihetstidens rationalism. Franzén tog över efter Nordin som Svenska akademiens främsta minnestecknare.

Linköping, A. Petré & son, 1845-46. 8:o. (4),135,(1) + (2),157,(1) s. Ett träsnitt på s. 88 i del I. Lätt nött samtida svart hfrbd med guldornerad rygg. Grönstänkta snitt. Tidens dåliga papper jämnt bruntonat. Liten bruntoning upptill på uppslaget s. 14-15 efter tidigare inlagd papperslapp. Johan Stiernstedts exlibris med lite klisterrester omkring. Från Skoga. En andra upplaga utkom 1848. Författaren (1806-89) var kyrkoherde i Söderköping. Träsnittet är en kompassliknande figur med tolv armar representerande olika färger.

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1829. 12:o. (4),58,(2 blanka) s. Häftad i samtida ngt nött gråpappersomslag med litet hål på framsidan. Lite dammig och med vikta hörn i början. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 245-46. Originalet av G. Rossi efter Voltaires tragedi. Översättningen gjord av J. L. Åbergsson. Utgivaren skriver bl.a. i förordet att ”piesens hjeltes, Tancreds, sång-parti är (besynnerligt nog) komponeradt för kontra-alt, hvarföre ock denna rôl utrikes spelas av fruntimmer. Ett förhållande, så rakt stridande mot sunda förnuftet, skulle säkert hos oss blifva stötande, oberäknadt svårigheten att finna en aktris med nog mycken intelligence för att spela hjelte. Vår förtjenstfulle kapellmästare herr Joh. Berwald har lyckligt undanröjt detta hinder för piesens uppförande.” Titelbladets ”Joachim” är en försvenskning av Giacomo!