Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (22) s. Tagen ur band. Gammal numrering i övre ytterhörnet på titelsidan. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 172. Den första tryckfrihetsordningen efter statskuppen 1809 och försedd med grundlags status. Den byggde på 1766 års tryckfrihetsförordning och gav en vidsträckt tryckfrihet. Den kom att omarbetas redan 1812, då bland annat indragningsmakten las till.

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (4),28 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med bläcknumrering överst på titelsidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6474 med avvikande kollationering. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare J. G. Wilcke på s. 25-28. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som en av sin tids mest uppburna talare framträdde S med en rad åminnelsetal, där en försiktig kritik någon gång smyger sig in i den traditionella panegyriken. I ett par ambitiösa presidietal i VA tog han upp ämnen ur sv historia. Det första, från aug 1787, behandlar folkliga seder och bruk såsom de återspeglas i de medeltida lagarna”.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1815. 8:o. 35 s. Tagen ur band och lite slarvigt insatt i en gul senare ryggremsa. Gamla infärgade snitt. Något solkig och med enstaka småfläckar. Med en kraftig fuktfläck i övre marginalen. Några små hål i övre vänstra hörnet på s. 3 och en gammal bläckuträkning i samma övre marginal. Bring Rättegångshandlingar 930:17. Sjögren Grevesmöhliana C 66. Ingick i skriftväxlingen kring Grevesmöhlen och är ett svenskt original, trots uppgiften på titelbladet. Första upplagan utkom 1815 och en tredje upplaga utkom i Stockholm 1935 utgiven av det nazistiska förlaget Svea rike. Utformad som en dialog mellan en biskop och en rabbin där judar bland annat beskrivs som en stat inom staten med syfte att tränga ut andra folk och med formuleringar som ”juden förblifver jude ifrån slägte till slägte in sæcula sæculorum”. Carl Gustaf Nordforss (1763-1832) var militär, poet och teaterman. Detta är såvitt känt hans enda antisemitiska skrift.

Uppsala, E. Berling, 1876. 8:o. (4),42 s. & 1 tryckt rättelselapp & 1 utvikbar faksimilplansch tryckt i rött. Tagen ur band. Oskuren. Titelbladet solbränt i kanterna och lite lagerfläckigt. I slutet förtecknas 46 gravskrifter på grekiska från katakomberna, med svensk översättning. Planschen avbildar en av dessa som även har två hebreiska ord och en avbildning av den sjuarmade ljusstaken.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 12:o. 84 s. Brunt hfrbd med olivgrön titeletikett och Johan Andersson i Vänersborg. Det främre tryckta gula omslaget medbundet. Lätt blekt och något nött rygg. Lätta lagerfläckar. Gott ex. ur Nils Fries bibliotek och med hans diskreta inköpsanteckning i blyerts. Utgiven på P. Hansellis förlag. Målande beskrivning av Uppsalastudenternas traditionella valborgsfirande. ”När man i långa vintermånader framför en värmande brasa bläddrat i bladen af någon latinsk författare, hvars flödande vältalighet ändock icke förmått fängsla våra tankar, så verkar den första solstrålen från en blånande luft likasom ett trollslag”.

Örebro, 1915-20. (4),274 + (8),262,(1) + (8),215,(1) s. Grått linnebd med titeletikett av svart skinn och stänkta snitt. Främre omslaget till första delen medbundet, samtliga till delarna II och III. Dedikation till majoren m.m. H. G. W. Hagman på det främre häftesomslaget till del III. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 15 och 753. Innehåller bland annat anteckningar om ett femtiotal släkter och material om Örebro kompani och dess chefer samt Örebro gevärsfaktori.

Underrättelse om sättet, at bereda lin och hampa. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1752. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Med samtida bläckanteckningar i nedre marginalen på titelsidan. Bra ex. Anders Lissander (1704?-86) var under lång tid verksam inom Manufakturkontoret och kommersråd i Kommerskollegiet samt på sin tid känd som flitig ekonomisk skriftställare rörande bland annat lanthushållning och fårskötsel. Nu är han kanske mest bekant som Bellmans vän och beskyddare och det var efter ett framträdande i Lissanders hem som J. G. Oxenstierna skrev sina berömda dagboksanteckningar om Bellman.

Uppsala, ex officina Werneriana, (1721). Liten 8:o. (6),28,(4) s. Häftad och insatt i ny gråpappersryggremsa. Liten reva i övre marginalen och en samtida tillskrift i nedermarginalen på titelbladet: ”hr Boberg”. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 87. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1319: ”Författaren nekar emot Hieronymum, Zacuthum, Phil. Nicolai, Hulsemannum, Grotius och Messenium, at igenom Gog och Magog förstås svear och göther”. Med hyllningar av N. O. Rabenius, C. G. Hallman, O. Arfzlind och And. Barchæus. Gog i landet Magog omnämns på några ställen i bibeln. Dess betydelse har varit omdiskuterad genom historien och flera försök har gjorts att identifiera vilka folkslag och platser som avses. Kyrkofadern Ambrosius menade 378 e.Kr. att det var goterna som avsågs med Gog, en tradition som stormaktstidens göticister tog upp och placerade Magog, Noaks sonson, först i göternas kungalängd. Celsius och Nohrborg bryter i denna avhandling med den historieskrivningen.

Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),37 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med i samtiden prydligt handskriven titel på främre omslaget. Enstaka småfläckar. Svårtydd namnteckning från 1830 på titelbladet. Hagström Svensk litteraturhistorisk bibliografi intill år 1900 nr 8022, med Lorenzo Hammarsköld som författare. Första upplagan, en ny utkom 1835. Tegnérs diktepos ”Axel” utgavs första gången 1822. Här återges poemet generöst, med inflikade lovordande kommentarer från den anonyma författaren. Denne avslutar med: ”För att göra dig till viljes, har jag här nedskrifvit dessa få reflexioner, svaga uttryck af den beundran, som det mästerliga poemet hos mig väckt. Ett kritiskt bedömmande ligger för högt öfver min sfer, såsom oinvigd i den ädla skaldegåfvans mysterier.” Lorenzo Hammarsköld hade 1822 låtit utge ”Bref till en vän, om poemet Axel” och sammankopplas sannolikt av denna anledning ibland med denna till titeln snarlika skrift, men att han verkligen skulle vara författare till detta arbete, sett till den stora skillnaden i innehållet, förefaller föga troligt. Mer sannolikt är att det rör sig om en piratupplaga av dikten, och att det kanske är boktryckaren själv, Carl Westman, som författat de meningslösa kommentarerna.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1865. Stor 12:o. Litograferad front,179,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt orange pappomslag med blå insidor. Obetydlig liten skada i rygghuvudet. Fint ex. Detta är tredje delen av ”Skildringar af den skandinaviska nordens folklif och natur.” Med en kort dedikationsdikt till Fredrika Bremer. Totalt fyra fristående delar utkom av serien 1855-76, utgivna av Albert Bonniers förlag. Omslagets framsida föreställer en kvinnogestalt i slöjor som flyger över jordklotet där ”Scandinavia” är utmärkt. På baksidan information från författaren och förläggaren. Den tonlitografiska frontespisen är utförd av C. S. Hallbeck och visar den gamle i skogen hållande en avsvimmad flicka i armarna. De övriga tre delarna i serien har motiv från Lappmarken, Jämtland respektive Västergötland.

Örebro, N. M. Lindh, 1825. 8:o. (8),332,(4) s. & 9 utvikbara grav. plr & 8 tryckta tabeller, varav 7 utvikbara + (4),212,(6) s. & 3 utvikbara grav. plr & 4 utvikbara tryckta tabeller. Två häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med tryckta titeletiketter. Ryggarna lite naggade och med minimala maskhål. Första titelbladet har avrivet nedre hörn med förlust av tryckår. Spridda svaga fläckar. Gott ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen II:44. Första delen i tredje upplagan och andra delen i andra upplagan. Första upplagorna av vardera del utkom 1801 respektive 1814.

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. 18 s. Häftad i trevligt samtida marmorerat omslag. Delvis med bruntonad fläck upptill. Titelbladet med liten bläckfläck överst och sista bladet med fuktfläck i inre marginalen. Reva nedtill i ryggen. Ur L. F. Rääfs bibliotek. En andra upplaga utkom 1815. ”Fordras det då nödwändigt, att man skall wara engelsman eller utlänning, för att tillwerka någonting dugligt? Eller skall en i Swerige uppfunnen nyttig machin eller inrättning nödwändigt först gå till utrikes ort, för att derifrån såsom något nytt införas hos oss Swea inwånare?” Bakom den intetsägande titeln döljer sig en hård kritik av den svenska ovanan att inte uppskatta sina snillen efter förtjänst. Bland dessa snillen framhävs Polhem, ”denna andra Arkimedes”, men även G. Eurenius, G. Stiernhielm, J. Norberg och J. D. Löfving själv! Löfving var direktör vid Erendals styckebruk och ”uppfann en tillförne okänd metod att skyndsamt gjuta runda skrot och ammunition”.

Sthlm, L. L. Grefing, (1755). 4:o. (6) s. Med grav. vinjett på s. (3). Tagen ur band. Titelbladet delvis loss. På vers. Den vackra vinjetten är graverad av Pehr E. Geringius och föreställer fyra antika kolonner på en liten klippa i havet. Ovanpå kolonnerna ligger en kudde och på den en kunglig krona. Allt belyst av den uppgående solen.

(Uppsala, 1887). 47,(1) s. Häftad i nött ursprungligt blankt omslag med revor och småfläckar. Bra inlaga. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1280. En resonerande översikt av den äldre svenska litteraturhistoriska litteraturens bibliografi. ”Svenskt biografiskt lexikon” påpekar i förbigående om detta verk att ”flera hundra omtalade – och uppenbarligen lästa – scripta, av vilka åtskilliga endast fanns i handskrift i UUB”.

Örebro, N. M. Lindh, 1805. 12:o. (8),388 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i glättad papp. Rödstänkta snitt. Ganska sliten rygg, stötta pärmhörn och röd missfärgning på frampärmen, vars insida är prydd av en samtida teckning föreställande en tjock gubbe med stångpiska och frackskört. På försättsbladet små tryckta bokstäver, bl.a. med namnet Wallén och ett handskrivet numrerat alfabet samt Lars Celsings namnteckning. Från Biby. 1810 utkom knappt hundra sidor med ”Ändringar och förbättringar til femte uplagan af Geografie för begynnare”, vilken dock saknas här. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Oskuren. Enstaka lagerfläckar. Bra ex. Trycktes även i Örebro och Jönköping samma år. En panegyrisk hyllning till Gustav III och angrepp på Anjalamännen. Slutar med frågan ”Du fega och förakteliga del af Swea medborgare, hwad har du för skäl til dina missnöjen?” Jacob Axelsson Lindblom (1746-1819) började som bibliotekarie i Uppsala, blev senare biskop i Linköping och slutligen ärkebiskop.

Uppsala, Palmblad & c., 1834. Liten 8:o. Grav. front,(4),264 s. Fint samtida rött saffianband med guld- och rik blindpressad ryggdekor. Förgyllt ramtryck i vågmönster på pärmarna, vilka även har små förgyllda hörnstämplar. Gula snitt. Titelbladet med några lätta små fuktfläckar. G.-O. Adelborgs korta blyertsanteckning på försättsbladet. Fint ex. på lätt blåtonat papper. En andra upplaga utkom 1837 och en tredje 1845. Adelborg skriver med rätta: ”Obs! Fint svenskt band”.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1838. 8:o. 4 s. Häftad i enkelt senare pappomslag med handskriven titel. Lim- och pappersrester i omslagsryggen Lätt bruntonad. Med omkvädet ”Jak er Schwensk Mitporger, jak! Untan, untan pebel-pack!” Sista versen: ”Då får våra arma flickor, gifta sig i Levi stam. Deras arf blir svafvelstickor, barnen föds till judar fram. Ack! hur modrens tårar svalla, när hon ser den blanka knif? Men, den trösten henne gif: då omskäras alla, alla.” Gustaf Hjerta (1791-1859) tillhörde riddarhusoppositionens mera inflytelserika medlemmar. Han var syssling till Lars Johan Hjerta och medarbetade länge i dennes ”Aftonbladet”. Han uppträdde också själv utan framgång som tidningsutgivare med ”Stockholmsbladet” (1838-39), ”Stockholms veckoblad” (1838-39) och ”Budbäraren” (1851-52).

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1846-47. Stor 12:o. 186 + (2),189 + 168 + 167 + 323 + 263 + 124 s. Tre samtida lätt nötta violetta mönsterpressade klbd med titlar i guld på ryggarna och grönstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och några av pärmarna med mindre fläckar. Med tidningsbevillningsstplr. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevlig svit. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier E:1. Detta var det första verk som utkom häftesvis i Albert Bonniers serie ”Europeiska följetongen”. Översättningen av ”Martin, l’enfant trouvé” är utförd av Gustaf Thomée.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 8:o. 48 s. Tagen ur band och insatt i gammalt marmorerat pappomslag. Några lager- och småfläckar. Inklistrat katalogklipp på främre omslagets insida. Med tryckt dedikation till Lovisa Ulrika. Skriften behandlar i 154 paragrafer konstitution, tryckfrihet, ekonomi, utrikespolitik etc. Carl Eric Wadenstierna (1723-87) var statssekreterare och ägde och byggde om Näs herrgård i Roslagen.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1872. 8:o. (4),170 s. & 1 inklistrad gul tryckt rättelselapp. Med några illustrationer i texten. Grönt hklbd från 1900-talets första hälft med mörkt grön titeletikett i skinn och sprängda snitt. Omslaget medbundet. Främre omslag med några bläck- och småfläckar. Bra men lätt bruntonad inlaga. Delvis loss i häftningen från s. 167 till slutet. Med Ester och Fredrik Jonsons exlibris. Schreber Svenska jaktens litteratur 24 nämner inte rättelselappen. Reitersjö Hundens bibliografi 100. Allt som utkom. På den lilla rättelselappen står även att ”andra häftet, af ungefär samma storlek som detta (utom registret), skall, som man hoppas, utkomma under årets lopp.” Det skulle behandla ”våra jagtbara djur”.

Helsingfors, J. Simelii arfvingar, 1862. 8:o. VIII,164 s. Ganska nött och fläckigt grönt tryckt opappbd. Häftningen lite sprucken efter titelbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Översatt av L. Heimbürger. Bakre pärmen med reklam för litteratur från Frenckell & sons förlag i Helsingfors. Om flickors husliga plikter och kvinnans ställning i samhället. Julie Pfannenschmidt (1806-68) publicerade sig ofta under sitt flicknamn Burow. Förordet i denna bok är daterat 1855.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1861. 8:o. (2),33,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag vilket har flera svaga veck och dessutom en liten reva upptill vid ryggen på främre omslaget. Tillskrivet författarnamn på omslagets insida. Dikter på vers. På både främre omslag och titelblad återfinns en björn som vinjett. På sista sidan påpekar författaren att dikterna grundar sig på en sann händelse, rapporterad i ”Post- och inrikes tidningar”, som inträffat i Skövde, när en infångad björn slet sig lös och flydde till skogs på Billingen: ”Billingen sin furukrona / höjde öfver gröna slätten, / der den lilla täcka staden / valt sitt angenäma läge”.