Search Results

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1848. Liten 8:o. (4),125,(3 blanka) s. Nött samtida hfrbd med rester av en guldpräglad titeltext på ryggen. Stänkta snitt. Delar av en bortriven pappersetikett på främre pärmen. Försättsblad saknas. Inlagan med obetydliga småfläckar. Med Albin Bagges namnteckning. Bring Itineraria svecana 636. Henrik Bernhard Palmær (1801-54), känd tidningsman, skildrar i litterär form några reseäventyr, koncentrerade till Östergötland, från sommaren 1840. Fragmenter av dessa skildringar trycktes i den av Palmær under åren 1841-42 utgivna tidningen ”Herr Lars”. ”W. von B.” är naturligtvis författaren och vännen Wilhelm von Braun.

Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1857. 8:o. (2),70 s. Tagen ur band. Oskuren. Spridda lager- och småfläckar.

Uppsala, 1969. Porträtt,LXVIII,(4),455 s. Blått snedläst oklbd. Med dedikation till Sten G. Lindberg. Tryckt i 800 exemplar.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1827. 8:o. (2),24 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Häftad, oskuren och ouppskuren i gråpappomslag. Fint och orört ex. Första upplagan trycktes förstås 1791. Industrimannen Johan Alströmer (1742-86) var son till Jonas Alströmer och hans andra hustru Hedvig Elisabeth Paulin. Han skötte sitt gods Nolhaga mönstergillt, intresserade sig för potatisodling och förbättring av torparbostäderna. Han gifte sig 1783 med Hedvig Katarina Dankwardt-Lilljeström.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 12:o. 115,(1 blank,4) s. Nött samtida rosarött pappbd med handskriven titeletikett. Ryggen och etiketten hårt blekta. Inlagan ngt bruntonad och med spridda lagerfläckar samt en starkare fläck på s. 16. Namnteckning Fredrik Stuart i blyerts. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 40. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 286. Med de avslutande opaginerade fyra sidorna med förlagsreklam från L. J. Hjerta där bland annat Almquists ”Det går an” annonseras ut. Översattes till danska och engelska. Läsdramat ”Trälinnan” var färdigskrivet redan 1836 men omarbetades och trycktes inte förrän fyra år senare. Carina Burman skriver i sin biografi över Bremer: ”Stycket är remarkabelt genom att nästan alla roller är skrivna för kvinnor, men också eftersom Bremer valt att placera en kvinnlig träl i huvudrollen. Hennes romaner utspelar sig ju mestadels i högreståndsmiljöer, där berättaren ofta avviker genom sin blygsammare härkomst. ’Trälinnan’ är dock skriven ur ett verkligt ’underdog’-perspektiv”. Bremer skriver 1841 till Tegnér: ”Mina stackars barn äro bra fulla af fel och brister, Ingen är rätt som jag ville ha den, utom – trälinnan. Hon har vunnit föga gunst hos publiken, men jag har för henne en moderlig – – kanske svaghet”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1793. 8:o. 126 s. Tagen ur band och insatt i grönt glättat omslag från 1800-talets andra hälft. Liten skada i omslagsryggen. Titelsidan med små revor och fläckar i marginalen. Delvis med fuktrand i nedre marginalen. I rollförteckningen på titelbladets baksida är i gammal tid antecknat i blyerts namn på vilka som spelade de olika rollerna. Med E. af Edholms lilla exlibrislapp. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 160. Översatt av Per Rudin. ”Scenen är uti Stockholm i et hus, der meublerade rum uthyras”. Anteckningarna är antagligen en lista på amatörskådespelare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 32 s. Häftad i tryckt gult omslag, det främre med reva i övre hörnet. Lagerfläckig. Det främre omslaget har texten ”Till Stockholm för Wexiö. En ropandes röst” och det bakre ”Säljes för Wexiö”. Dessutom noteras på sista sidan att Norstedts kostnadsfritt har tryckt skriften. I förordet återfinns ett avtryckt brev från biskopen i Växjö, Esaias Tegnér, med en bön om bistånd efter en brand som ödelagt stora delar av staden. Detta i kombination med en tidigare missväxt har gjort att ”staden varit nödsakad att anlita den allmänna välgörenheten”.

Sthlm, 1946. 84 s. Häftad, oskuren och huvudsakligen ouppskuren inlagd i blankt skyddande omslag av fint Tumbapapper med vattenmärkerdatering 1942. Dedikation till J. Viktor Johansson på främre omslagets insida. Språkmannen Östergrens rika bibliotek tillhör numera Umeå universitetsbibliotek utom handskrifterna som i huvudsak hamnat på Uppsala universitetsbibliotek. J. Viktor Johansson var redaktör för ”Svenska bibliotek” där denna uppsats ingick.

Sthlm, Elmén et Granbergs tryckeri, 1827. 16:o. 64 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Enstaka svaga lagerfläckar på titelbladet. Småveck i yttre hörnen de sista tre bladen. Bra ex. ”Med författarens benägna tillåtelse”. Första upplagan trycktes i Norrköping 1811 och följdes av åtminstone 40 upplagor fram till 1884. Kammarjunkaren Edvard (även Evert) Fredrik von Saltza (1775-1859) var mycket god vän med Karl XIV Johan och beskrevs av samtiden som en religiös mystiker med stor tilltro till ockultism. von Saltza belönades av kungen med ett flertal utmärkelser och uppdrag inom ordensväsendet och 1843 upphöjdes han i grevligt stånd.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1795. 8:o. (8),252 s. Samtida grönt halvmarokängbd med guldlinjerad rygg och mörkröd titeletikett. Ryggen obetydligt nött och blekt. Ett fåtal obetydliga småfläckar, t.ex. en liten fuktfläck i marginalen på s. 3-4. Med A. Wilhelm Hebbes samtida namnteckning och prisanteckning. Fint ex. Gyllenborgs och Creutz ungdomsarbeten utgavs som ett gemensamt verk i denna volym då ”våra ungdoms-foster, som ifrån deras första varelse varit sammantryckte och blandade med hvarandra, kunna nu mera efter fyratio års samband, icke utan våldsverkan och afsaknad på min sida åtskiljas”. Verket fortsattes senare med fler delar, vilka innehåller Gyllenborgs senare arbeten. Anders Wilhelm Hebbe (1779-1847) var godsägare och farbror till Wendela Hebbes man Clemens.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1796. 8:o. 60 s. Med några illustrationer i texten på s. 18. Häftad i samtida grått pappersomslag med påskrift ”Lärobok n:o 3” på främre omslaget. Ryggen hårt nött. Delvis hårt lagerfläckig. Näst sista bladet med hålskada och sista bladet med reva. Namnteckning ändrad till N. G. Wennerström 1797 på titelbladet och på bakre omslaget P. Wennerström samt en teckning föreställande några soldater (?) och en hund. Enligt förordet tilldelades författaren Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskapers skådepenning i guld för boken. Innehåller fem avdelningar: ”Om sedoläran”, ”Om räknekonsten”, ”Om werlds-byggnaden och wår jord”, ”Kunskapen om Swerige i allmänhet” och ”Om landtbruket”. Avslutas med en kort biografi över den berömvärda bonden Henric Jonasson Hakala i Tavastehus som bland annat tilldelats en skådepenning i silver av Patriotiska sällskapet. Författaren var länge Patriotiska sällskapets sekreterare.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1807. 8:o. 38,(2 blanka) s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Med rester av gråpappersryggremsa. Övre gammalt stänkt snitt. Delvis med råkanter, bladparen i mindre format ouppskurna. Jean Georg Lillienberg (1713-98) hade en innehållsrik karriär som svensk diplomat i Konstantinopel, lagman på Gotland, landshövding först i Åbo och Björneborgs län, sedan i Uppsala och president i Bergskollegium. Han var gift med Maria Juliana Jennings och ligger begravd i Toresunds kyrka i Södermanland där han ägde Herrestad. Vetenskapsakademien hade vid denna tid tappat farten i genomförandet av sina åminnelsetal.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1763). 4:o. 24 s. Häftad. Någon obetydlig småfläck. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 38. Warmholtz 414. Teijler Litteratur om Örebro län 8640. Med hyllningar av J. G. Wretlind och S. Vigelius samt tryckta dedikationer av respondenten på såväl svenska, grekiska som hebreiska. Innehåller bl.a. ett herdaminne, utdrag ur Kristinas privilegiebrev för staden och en lång not på svenska om olika gjutningsmetoder.

Sthlm, J. G. Lange, 1783. 8:o. 18 s. Med titelvinjett i träsnitt. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet med fuktrand nedtill. Ur Nils Fries bibliotek med hans namnteckning i blyerts.

Uppsala, J. Edman, 1791. 8:o. 47 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggpappen med skador liksom övre hörnet på främre omslaget samt de tre första bladen. Inlagan delvis fuktfläckig. De tio sista sidorna med veck i övre hörnet. Samtida tillskriven författare på främre omslagets insida. Less skrift ”Om sjelfmord” utkom i svensk översättning 1788. Den tyska teologen Gottfried Less (1736-97) var bland annat medlem i det svenska sällskapet Pro fide et christianismo. Olof Holmberg (1727-93) var kyrkoherde i Resele. I sin ungdom hade han varit Carl Bernhard Wadströms informator. Ett av hans egna barn var enligt herdaminnet ”själfspilling”. De övriga tog namnet Holmbergsson. Holmbergs längre ”Orsakerna till förtwiflan och sjelfmord” hade utkommit 1789.

Uppsala, Wahlström & c., 1850. 8:o. 32 s. Häftad i samtida småmönstrat omslag med några mindre revor upptill på det främre och avrivet nedre ytterhörn på det bakre. Tryckt på tjockt papper. Titelbladet med Karl XV:s blåstpl som kronprins. Diskret duplettmarkering på främre omslaget. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägarmärken nr 46, figur 440. Ludvig af Ugglas (1814-80) var vid tidpunkten för publiceringen av förevarande skrift riksdagsman för ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagen 1850-51.

Sthlm, 1965. 209 s. Häftad. Med solkigt skyddsomslag. Bakre omslag med veck. Med Olle Cederlöfs namnteckning. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Nordiska museets handlingar: 62. Redigerad av Sigurd Wallin. Synnerligen rikt illustrerad i färg och svartvitt. En intressant dokumentation av en flitig konsthantverkares provbok.

Nikolaistad [Vasa], 1897. (4),196 s. & 1 plansch. Klammerhäftad med nött och solkig ryggremsa. Reva i titelbladets nedre högra hörn. Från Säbylunds bibliotek.

U.o., 1997. 555,(1 blank,1) s. Rött oklbd med guldpräglade rygg- och pärmtitlar samt monterad pärmillustration. Prislappar på frampärmens insida. Ur Bengt Ollfors bibliotek, med hans exlibris. Något doftande av tobaksrök. Travaux d’Humanisme et Renaissance no CCCXIII.