Search Results

Sthlm, Lundberg et comp., 1847. 8:o. (8) s. Oskuren och delvis ouppskuren. Lång reva i ryggen så att första och sista bladet är nästan loss från varandra där. Sista bladet har en stor bortriven bit av yttermarginalen, dock utan några textförluster. Diskret duplettmarkering i blyerts. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 87. Utkom i åtminstone 73 upplagor under åren 1806-72. Titlarna är olika och författarnamnet inte alltid utsatt.

Gävle, 1968. Ca 160 blad med oregelbunden paginering & plr, delvis utvikbara. Blockband med vit vävrygg och blå pappärmar. Lite limfläckar i inre marginalen på de första bladen. De järnbruk som tas upp i den utförliga genomgången är Gimo, Vällnora, Lövsta, Holmsånger, Johannisfors, Oslättfors, Stjärnsund, Kloster, Dalfors och Furudal.

Uppsala, 1969. 259 s. Trevligt rött halvmarokängbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och övre guldsnitt. Omslaget medbundet. Ryggen aningen blekt och pärmarna obetydligt nötta på framkanten. Fint ex. ur författarens eget bibliotek. Acta universitatis Upsaliensis. Studio historico-ecclesiastica Upsaliensia 13.

Falun, J. A. Axmar, (1819). 8:o. 15 s. Häftad med glättad grön samtida ryggremsa. Fuktfläck överst i ryggen. Samtida bokstavsmarkeringar i bläck i marginalen vid varje elev. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1527 anger att skolkataloger utkommit i Falun sedan 1783. Totalt förtecknas 120 elever. Vid varje elevs namn står födelsedatum och faderns yrke samt ofta ort. Här återfinns bland annat två av landshövdingen Hans Järtas söner.

Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1742. 4:o. (4),278,(1) s. Ljusbrunt hfrbd från 1830-talet med guldlinjer och blindpressad dekor på ryggen och brun titeletikett. Pergamentskodda hörn. Grönsprängda snitt. Flera mörkare fläckar nedtill på ryggen. Ett fåtal småfläckar, gråfläckar i marginalen på s. 107-12. Bladet s. 171-72 har invikta marginaler för att rädda de rikliga samtida anteckningarna på s. 171. Många gamla blyertsmarkeringar i marginalerna och bibliografiska anteckningar på frampärmens insida. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6837. Översättaren adlades Benzelstierna. Boken är en översättning av de avslutande kapitlen ur Wildes ”Sueciæ historia pragmatica”. Den utfördes enligt Warmholtz på Ulrika Eleonoras önskan.

Kalmar, hos J. Zander och A. F. Wåhlin, tryckt i Stifts-boktryckeriet, 1833. 12:o. 218,(2) s. Samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Lite stötta pärmhörn. Enstaka småfläckar, se t.ex. i nedre marginalen på s. 52-55. Liten nagg i yyersta mrginalen på s. 217. Samtida namnteckning C. F. Schmidt på försättsbladet. Bra ex. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till biskopen och diktaren A. C. af Kullberg och ämbetsman, bland annat vid domstolsväsendet, men lämnade all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör.

Sthlm, 1894-(98). 280 s. Svart, obetydligt nött, klotryggbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 804. Exemplar med det ursprungliga titelbladet daterat 1894. Otto Kugelberg (1843-1916) var bland annat revisor och bokhållare i Generalpoststyrelsen 1882-1908 och framstående personhistoriker. Han donerade en stor samling genealogiska och personhistoriska anteckningar till Kungliga biblioteket.

Uppsala, 1969. Porträtt,LXVIII,(4),455 s. Blått snedläst oklbd. Med dedikation till Sten G. Lindberg. Tryckt i 800 exemplar.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1827. 8:o. (2),24 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Häftad, oskuren och ouppskuren i gråpappomslag. Fint och orört ex. Första upplagan trycktes förstås 1791. Industrimannen Johan Alströmer (1742-86) var son till Jonas Alströmer och hans andra hustru Hedvig Elisabeth Paulin. Han skötte sitt gods Nolhaga mönstergillt, intresserade sig för potatisodling och förbättring av torparbostäderna. Han gifte sig 1783 med Hedvig Katarina Dankwardt-Lilljeström.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 12:o. 115,(1 blank,4) s. Nött samtida rosarött pappbd med handskriven titeletikett. Ryggen och etiketten hårt blekta. Inlagan ngt bruntonad och med spridda lagerfläckar samt en starkare fläck på s. 16. Namnteckning Fredrik Stuart i blyerts. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 40. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 286. Med de avslutande opaginerade fyra sidorna med förlagsreklam från L. J. Hjerta där bland annat Almquists ”Det går an” annonseras ut. Översattes till danska och engelska. Läsdramat ”Trälinnan” var färdigskrivet redan 1836 men omarbetades och trycktes inte förrän fyra år senare. Carina Burman skriver i sin biografi över Bremer: ”Stycket är remarkabelt genom att nästan alla roller är skrivna för kvinnor, men också eftersom Bremer valt att placera en kvinnlig träl i huvudrollen. Hennes romaner utspelar sig ju mestadels i högreståndsmiljöer, där berättaren ofta avviker genom sin blygsammare härkomst. ’Trälinnan’ är dock skriven ur ett verkligt ’underdog’-perspektiv”. Bremer skriver 1841 till Tegnér: ”Mina stackars barn äro bra fulla af fel och brister, Ingen är rätt som jag ville ha den, utom – trälinnan. Hon har vunnit föga gunst hos publiken, men jag har för henne en moderlig – – kanske svaghet”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1793. 8:o. 126 s. Tagen ur band och insatt i grönt glättat omslag från 1800-talets andra hälft. Liten skada i omslagsryggen. Titelsidan med små revor och fläckar i marginalen. Delvis med fuktrand i nedre marginalen. I rollförteckningen på titelbladets baksida är i gammal tid antecknat i blyerts namn på vilka som spelade de olika rollerna. Med E. af Edholms lilla exlibrislapp. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 160. Översatt av Per Rudin. ”Scenen är uti Stockholm i et hus, der meublerade rum uthyras”. Anteckningarna är antagligen en lista på amatörskådespelare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 32 s. Häftad i tryckt gult omslag, det främre med reva i övre hörnet. Lagerfläckig. Det främre omslaget har texten ”Till Stockholm för Wexiö. En ropandes röst” och det bakre ”Säljes för Wexiö”. Dessutom noteras på sista sidan att Norstedts kostnadsfritt har tryckt skriften. I förordet återfinns ett avtryckt brev från biskopen i Växjö, Esaias Tegnér, med en bön om bistånd efter en brand som ödelagt stora delar av staden. Detta i kombination med en tidigare missväxt har gjort att ”staden varit nödsakad att anlita den allmänna välgörenheten”.

Sthlm, 1946. 84 s. Häftad, oskuren och huvudsakligen ouppskuren inlagd i blankt skyddande omslag av fint Tumbapapper med vattenmärkerdatering 1942. Dedikation till J. Viktor Johansson på främre omslagets insida. Språkmannen Östergrens rika bibliotek tillhör numera Umeå universitetsbibliotek utom handskrifterna som i huvudsak hamnat på Uppsala universitetsbibliotek. J. Viktor Johansson var redaktör för ”Svenska bibliotek” där denna uppsats ingick.

Sthlm, Elmén et Granbergs tryckeri, 1827. 16:o. 64 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Enstaka svaga lagerfläckar på titelbladet. Småveck i yttre hörnen de sista tre bladen. Bra ex. ”Med författarens benägna tillåtelse”. Första upplagan trycktes i Norrköping 1811 och följdes av åtminstone 40 upplagor fram till 1884. Kammarjunkaren Edvard (även Evert) Fredrik von Saltza (1775-1859) var mycket god vän med Karl XIV Johan och beskrevs av samtiden som en religiös mystiker med stor tilltro till ockultism. von Saltza belönades av kungen med ett flertal utmärkelser och uppdrag inom ordensväsendet och 1843 upphöjdes han i grevligt stånd.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. XVI,319,(1 blank,8) s. Med flera figurer i texten. Häftad i samtida gråpappomslag. Oskuren. Ryggen med liten reva upp- och nedtill. Enstaka småfläckar. Några blad med svag fuktrand, t.ex. på s. 173-76, 189-92 och 205-08. Knappt skönjbart maskhål på slutet. Bibliotheca danica II:109. De avslutande bladet är en förlagsförteckning från Marquard. Det danska originalet utkom 1800. En tysk översättning utkom samma år som den svenska.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1796. 8:o. 60 s. Med några illustrationer i texten på s. 18. Häftad i samtida grått pappersomslag med påskrift ”Lärobok n:o 3” på främre omslaget. Ryggen hårt nött. Delvis hårt lagerfläckig. Näst sista bladet med hålskada och sista bladet med reva. Namnteckning ändrad till N. G. Wennerström 1797 på titelbladet och på bakre omslaget P. Wennerström samt en teckning föreställande några soldater (?) och en hund. Enligt förordet tilldelades författaren Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskapers skådepenning i guld för boken. Innehåller fem avdelningar: ”Om sedoläran”, ”Om räknekonsten”, ”Om werlds-byggnaden och wår jord”, ”Kunskapen om Swerige i allmänhet” och ”Om landtbruket”. Avslutas med en kort biografi över den berömvärda bonden Henric Jonasson Hakala i Tavastehus som bland annat tilldelats en skådepenning i silver av Patriotiska sällskapet. Författaren var länge Patriotiska sällskapets sekreterare.

Sthlm, J. Beckman, 1858. 16:o. 64 s. & 4 plr. Häftad i enkelt omslag. Första planschen med vikmärke. Genomgående fuktfläck nedtill i inre marginalen. Med Elin Appelgrens namnteckning daterad 1886. Första delen av ”Illustreradt rese-handbibliothek” hade undertiteln ”Från Stockholm till Skokloster och Upsala” och utkom 1857. Planscherna föreställer Gripsholm, Ekerö, Bockholmssund och Kaggeholm.

Sthlm, J. P. Lindh, 1813. 8:o. (4),89,(1 blank),1 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida ngt nött och fläckigt gråpappomslag. Oskuren. Ryggen med små pappersförluster. Mindre maskangepp nederst i inre marginalen t.o.m. s. 16. Liten pappersförlust i yttre marginalen på s. 25-28. Översättning av ”Allgemeine Betrachtungen über das Weltgebäude” som utkom första gången i Berlin 1801. Planschen avbildar solsystemet och dess planeters omloppsbanor (förutom Plutos och Neptunus) med Halleys kometpassage 1759 inritad. Johann Elert Bode (1747-1826) är bland annat känd för att han gav den av Herschel 1781 nyupptäckta planeten namnet Uranus.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1807. 8:o. 38,(2 blanka) s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Med rester av gråpappersryggremsa. Övre gammalt stänkt snitt. Delvis med råkanter, bladparen i mindre format ouppskurna. Jean Georg Lillienberg (1713-98) hade en innehållsrik karriär som svensk diplomat i Konstantinopel, lagman på Gotland, landshövding först i Åbo och Björneborgs län, sedan i Uppsala och president i Bergskollegium. Han var gift med Maria Juliana Jennings och ligger begravd i Toresunds kyrka i Södermanland där han ägde Herrestad. Vetenskapsakademien hade vid denna tid tappat farten i genomförandet av sina åminnelsetal.