Search Results

Sthlm, L. Salvius, (1761). 4:o. (4) s. Tagen ur band och med ny gråpappersryggremsa. Bra ex. Filenius efterträdde A. O. Rhyzelius som biskop i Linköping. Samuel Gustaf Harlingson (1740-1810) utnämndes 1772 till amanuens vid domkapitlet och bibliotekarie på stiftsbiblioteket i Linköping, 1783 till konsistorienotarie och 1792 till lektor i historia vid gymnasiet. Han prästvigdes 1798 och utsågs till kyrkoherde i Landeryd samt fick 1803 professors namn, heder och värdighet. Han skrev en hel del tillfällighetsvers av detta slag. Hans viktigaste insats var kanske som älskad lärare till en rad framstående östgötar, inte minst bland den nya skolans blivande författare och förkämpar.

Sthlm, 1927. (8),372 s. & 1 medbundet spikningsblad. Trevligt klbd med röd rygg och beige pärmar samt tvåfärgad titeletikett i skinn. Omslaget medbundet, men ganska solkigt. Övre stänkt snitt, övriga snitt oskurna. Helt obetydligt nagg i högra kanten av titeletiketten. Med ett flertal illustrationer i svartvitt, bland annat efter fotografier av C. G. Rosenberg. Detta standardverk behandlar i huvudsak tiden före 1838 med särskilt fokus på Hedvig Eleonoras tid och Nicodemus Tessin d.y:s parkprojekt.

Sthlm, A. J. Nordström, 1785. 8:o. 53,(1) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Från Charlottenlund. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2843. Gjörwell Förtekning 131. Sidorna 33-47 är ”Legatum Bjoernståhlianum”, en av P. F. Aurivillius uppgjord förteckning på de handskrifter och böcker som Björnståhl testamenterat till Uppsala universitetsbibliotek. I slutet ett sorgekväde av E M. Fant över Björnståhls död i grekiska Saloniki den 12 juli 1779 och en avslutande not av Gjörwell. Detta tryck brukar nästan alltid vara medbundet i Gjörwells stora utgåva av Björnståhls resebrev 1780-84.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. (2),95 s. Med grav. titelvinjett. Häftad i samtida gråpappersomslag med småskador upp- och nedtill i ryggen. Mörktoning i yttermarginalen på s. 60 och 64. I övrigt ett bra ex. med spridda småfläckar. Avslutas med ett bihang innehållande en noggrann beskrivning av Alströmers sjukdomsförlopp, död och den efterföljande obduktionen som leddes av Dubb, Rutström och Carlander. Pehr Dubb (1750-1834) var Linnélärjunge och läkare i Göteborg. Under hans ledning byggdes Sahlgrenska sjukhuset upp och han var även delaktig i organiserandet av Chalmers tekniska skola.

Sthlm, A. L. Norman, 1866. 8:o. (4),229,(2) s. & 2 litograferade porträtt. Prydligt lätt nött samtida svart hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och svagt stänkta snitt. Bra inlaga med bara någon enstaka obetydlig lagerfläck. Liten lagning i texten på s. 16. Bra ex. Trycktes på Svenska missionssällskapets bekostnad. De två avslutande opaginerade sidorna utgörs av en tabell, ”evangelisk-lutherska missionens tillstånd i Tamul-landet år 1864.” På s. 224-29 återfinns en förteckning över missionärerna i Trankebar. Trankebar var en del av danska Ostindien och är en sydindisk fiskestad som ligger på Coromandelkusten ungefär 300 km söder om Chennai (tidigare Madras) i delstaten Tamil Nadu i sydöstra Indien. Den var en dansk handelskoloni och hade eget tryckeri samt fick omfattade missionsinsatser från Danmark från 1705 och framåt.

Sthlm, J. G. Lange, 1766. 4:o. (8) s. Oskuren och ouppskuren. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 62. Lundberg s. 42. I talet omtalas bl.a. Nils Gyllenstiernas ”Underrättelse, om insiö-, ström- och inskjärs-fiske” som inlämnats till fiskerideputationen och tryckts samma år.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1841. 8:o. 84,(2,2 blanka) s. Häftad och oskuren i grönt tryckt omslag vilket har några fläckar och revor. Lätt bruntonad. Med C. H. Ekstrands initialer på framsidan. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 136. Catharina Elisabeth Posse (1818-80) var född Ehrenborg och gifte sig 1856 med aktuarien i Riksarkivet J. A. Posse. Denna diktsamling är hennes debut.

Sthlm, 1897. (4),311,(1) s. Grönt hklbd med brun titeletikett i skinn och stänkta snitt. Främre omslag medbundet. Titeletiketten med mindre skada. Främre pärmen bågnar en aning utåt. Några blyertsanteckningar på eftersättsbladet. Med Sten G. Lindbergs namn i bläck och dennes exlibris. Allt som utkom. Det mest omfattande kapitlet rör handskriftsförvärv under 1600-talet med namn som Stephanius, Seefeldt, Jónas Rugman och Sparfwenfelt i olika roller.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1829. 8:o. 19 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Lite solkig i marginalerna. Med G. Fredenheims namnteckning. Från Östanå. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 886. Med ett svar på s. 14-15 av J. J. Berzelius daterat den 16 januari 1822.

Sthlm, F. B. Nestius, 1821. 8:o. (12),242,(2) s. Fint, lätt nött samtida hfrbd med elegant guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Försättsbladet snyggt förnyat i början av 1900-talet. Bra inlaga med enstaka lager- och småfläckar. På s. 196 och 215 finns diskreta sentida blyertsanteckningar om vilka nummer i ”Stockholms posten” dikterna ursprungligen publicerades i. Försättsbladet med Sten och Britta Westerbergs blindstpl. Från Beatelund. Allt som utkom. Tryckt på bokhandlaren A. Wiborgs förlag och på det avslutande bladet görs reklam för andra skrifter som finns till salu i dennes bokhandel. Bland Wallins många tillfällighetsdikter märks en riktad till Amalia von Helvig och en annan till Storkyrkoförsamlingen.

Uppsala, 1876. (4),XXX,76 s. Brunt hfrbd med guldornerad rygg, grå klotpärmar med gulddekorlinjer, marmorerade snitt och medbundet främre omslag. Ryggen blekt och med några små mörka stänk. Enstaka sidor aningen lagerfläckiga. Dedikation till Eugène Lewenhaupt på främre omslaget. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2926. Bygdén och Lewenhaupt var kollegor på Uppsala universitetsbibliotek.

Liégé, 1876. 60,(1) s. & 1 utvikbar genealogisk tabell. Häftad, oskuren och ouppskuren. Främre omslaget fläckigt och beskuret upptill, rygg och bakre omslag saknas. Från Säbylunds bibliotek. Från sidan 41 och framåt en intressant ”Liste des noms wallons”. Den genealogiska tabellen är över släkten De Geer.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1876. 8:o. 23 s. Med illustrationer i texten. Enkelt grått hklbd från cirka 1900 med handskriven ryggtitel. Fin inlaga. Från Säbylund. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 38. ”Med anledning af kongl. maj:ts till kongl. Vitterhets historie och antiqvitets akademien aflåtna remiss af en från konungens befallningshafvande i Calmar län och domkapitlet i Linköping ingången underdånig hemställan, reste författaren på hösten 1874 till Dalhem i Tjust, för att undersöka huruvida församlingens gamla kyrka egde sådan antiqvarisk märkvärdighet, att hon borde som ett ålderdomsminnesmärke oförändrad bibehållas”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1848. Stor 4:o. (3) s. Har varit vikt. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Rör statens föreslagna stöd till järnvägsbyggnaden mellan Örebro och Hult genom en garanterad ränteinkomst för aktieägarna och de kostnader en sådan åtgärd skulle medföra. ”Då man besinnar den fördel, som genom denna communikation tillskyndas industrien och näringarne; att tusentals menniskor, vid dess anläggning få arbetsförtjenst, så vinter som sommar; att mångfaldiga anläggningar och transactioner uppkomma, hvaraf staten får en direkt inkomst; så tyckas stora skäl vara förhanden, att den begärda garantien beviljas”. Järnvägsprojektet drevs av A. E. von Rosen och avsåg att förbinda Hjälmaren med Vänern. Denna järnväg var den första etappen i en planerad sträckning från Stockholm till Göteborg. Av den tänkta sträckningen mellan Köping och Hult kom bara delar att färdigställas. L. F. Rääf framträdde i statsutskottet 1848 som en av projektets argaste kritiker.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 32 s. Tagen ur band och insatt i samtida marmorerat omslag. Enstaka småfläckar. Några brunfläckar på titelbladet. Tillskrivet författarnamn vid titeln i gammal tid. G. O. Adelborgs korta kollationering på främre omslagets insida och hans lilla handskrivna titeletikett överst på främre omslaget. Efter Leopolds angrepp på ”En critik öfver critiker” bemötte Thorild Leopold i tryck med bland annat föreliggande arbete som utkom den 17 mars 1792. Dagen innan hade Gustav III skjutits och den litterära fejden avstannade.

Sthlm, Z. Haeggström, 1820. 8:o. (8),IV,(2),377,(1) s. Vackert samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett och blåstänkta snitt. Ryggen och övre delen av bakre pärmen något blekta. Inlagan med några revor i övre marginalen på s. 5 och 157, samt gamla lagningar på s. 37-39, även dessa i övre marginalen. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4437. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 2656. Sista opaginerade sidan med bokreklam. Ungdomen kunde fördjupa sig i biografier över Birger Jarl, Pehr Brahe, Axel och Bengt Oxenstierna, Erik Dahlberg, Olof Rudbeck, Carl von Linné m.fl. Jöran Jacob Thomæus (1786-1845) var född i Skåne och verksam som präst i Lunds stift. Han utnämndes till hovpredikant 1817 och kyrkoherde i Kristianstad 1828. Han var en flitig författare och skrev andliga sånger, kyrkohistoriska arbeten och i teologiska frågor samt läroböcker i allmän historia. Bland hans skrifter kan nämnas ”Lefvernebeskrifning om Erasmus från Rotterdam” 1830. En del av hans psalmer valde Wallin ut till 1819 års psalmbok men med ändringar som gjorde att Thomæus inte längre ville erkänna dem som sina.

Uppsala, 1916. XV,(1),410,(1) s. & 1 utvikbar karta. Bra klbd med sparsam dekor i svart och svart titeletikett i skinn samt övre infärgat snitt. Allt som utkom. Rikt illustrerad med både fotografier och teckningar av hus och såväl byggnads- som inredningsdetaljer. Uppställd kvartersvis och sedan hus för hus med många detaljuppgifter. Avslutas med konstnärsregister, personregister, topografiskt register och kvartersregister.

Kristianstad, Schmidt & comp., 1841. 8:o. 80 s. Tagen ur band. Oskuren inlaga. Något bruntonad. Reva och mindre pappersförlust i titelbladets innermarginal. Med E. C. De la Gardies namnteckning på titelbladet. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 96. Detta tycks vara det enda publicerade arbetet av Sophie Henriette Kinninmundt (1786-1856), född Christoffersson. Att hon var gift med en militär avspeglar sig bland annat i de många personverserna i hennes diktsamling och ämnesval som ”Sång till vår militär”, ”Dryckesvisa för vår svenska militär” och ”Till en officer”. Personskrifterna rör huvudsakligen högreståndspersoner i Skåne och några dikterna har motiv från Danmark, till exemopel ”En scen af Köpenhamns bombardement”. Ett antal dikter är skrivna ”efter gifna slutrim”, bland annat en ”Öfver Bostonspelet”. Etienne Casimir De la Gardie (1787-1867) var militär och deltog i såväl Västerbotten 1809 som fättåget till Tyskland och Norge 1813-14.

Sthlm, L. Salvius, (1758). 4:o. 24 s. Häftad med samtida marmorerad ryggremsa. Datum och plats för disputationen fint införda i bläck på titelbladet i samtiden. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 15. Warmholtz 413. Om Norbergs församling och dess bergsbruk. Här återfinns även sägnen om de tre bröder som fiskade i Älgsjön och på hemvägen mötte satan, varefter två av bröderna dog och den tredje insjuknade, liksom uppgiften att det regnade blod i Bråfors den 26 maj 1715. Med flera citat och noter på svenska samt ett herdaminne. Respondenten (1735-1807) var bördig från Norberg och blev senare predikant vid Malingsbo bruk och komminister i Söderbärke. Hans avhandling polemiserar delvis mot Olof Graus ”Beskrifning öfwer Wästmanland” från 1754.

Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 1813. 8:o. (2),XLIV,288 s. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett i glättad papp, den senare med texten ”Præmium i december 1818”. Gula snitt. Bitvis lätt lagerfläckig. Med A. Kolmodins namnteckning och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Första upplagan utkom i Strängnäs 1812, en annan i Örebro följande år. Föreliggande är utgiven på E. Bruzelius förlag. Förutom en utförlig vägledning till den antika mytologin innehåller arbetet ett kort bihang om ”några begrepp, hvilka de gamla konstnärerne och skalderne personifierade”.

Härnösand, J. Svedbom, 1820. 8:o. 16 s. Med ny blå ryggremsa. Naggar och skrynklor i nedre marginalen. Några marginalfläckar. En ny upplaga utkom redan 1821. Översatt via franskan ur ”The economy of human life [...] written by an ancient bramin”. Författarskapet har varit omtvistat. Med ett litet förord ställt ”till ungdomen wid Hernösands läro-werk”. Jonas Svedbom var Härnösands andra boktryckare och var verksam i staden åren 1812-44.

Uppsala, Palmblad & c., 1834. Liten 8:o. Front,(4),264 s. Läckert rött samtida halvsaffianbd med guldornerad rygg och blåstänkta snitt. Gröna glättade pärmsidor med guldpräglade pärmbårder. Tryckt på blåtonat papper. Titelbladet och det följande registerbladet med gamla lagningar i inre marginalen. Fuktränder i nedre marginalen på s. 49-58 och snävt skuren i övre marginalen på s. 226-32 med förlust av pagineringen på s. 227. Felbunden så att sidorna 225-32 blivit insatta på fel ställe. Med G. M. Enbergs namnteckning och dennes guldpräglade initialer på främre pärmen och årtalet 1835 på den bakre. Andra svenska upplagan utkom 1837 och en tredje 1845. Detta är den första.

Linköping, 1913. 526 s. Lätt nött grönt klbd med titeletikett av rött skinn, stänkta snitt och medbundet omslag (Levins bokbinderi). Det främre omslaget med veck och lagat i nedre hörn. Anteckningar i blyerts och någon markering i bläck. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1697. Förtecknar inspektorer, biktfäder, hedersledamöter och ämbetsmän; östgötar som promoverats eller disputerat i Lund, men saknas i universitetets och nationens matriklar; östgötar som i Lund tillhört andra nationer.