Search Results

Åbo, typisque Frenckellianis, 1798. 8:o. XXIV,304 s. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Titeletiketten ngt skadad. Bitvis med en svag fuktfläck längt ut i yttermarginalen. Lagning i nedre hörnet på s. 162. Fläck på s. 217. Med Magnus Ternells överstrukna namnteckning och Jacob Östers, den sistnämnda daterad den 5 juni 1809 i Norrköping. Första upplagan utkom 1791. En andra upplaga utkom 1794 i Åbo.

Stockholm, Central-tryckeriet, 1878. (4),109 s. Rött ganska nött hfrbd med upphöjda bind, guld- och blindlinjerad rygg samt dubbla titeletiketter i brunt skinn (Bonniers bokbinderi). Övre snittet skuret, de övriga endast putsade. Omslaget medbundet. Ryggen blekt och flammig samt med ett flertal missprydande ytliga repor. Ryggändarna och särskilt den främre ytterfalsen med nötningar. Pärmhörnen nötta, de nedre med skinnrevor. Det främre omslaget något mörknat och solkigt samt med tre marginalrevor. Inlagan med ett lätt pappersveck i de övre ytterhörnen på de inledande 38 sidorna. Ett litet hål i sidan 25 och en liten fläck i den övre marginalen på sidorna 29-32. Sidan 76 med ett svart fläck i den yttre sidmarginalen och sidan 90 med en liten fläck i texten. Ur Gerard Bonniers bibliotek. Zetterlund I:9. Omslagsvarianten med förläggarupplysningen ”Distribuent Looström & komp”. Inkluderar ”Efterspel. (fragment.)” som saknas i en del av upplagan. Detta, den s.k. ”versupplagan”, är den tredje och sista omarbetningen Strindberg gjorde av sitt första större historiska drama. Det var under 1875-76 som Strindberg förde över dramat, som ursprungligen skrivits 1871-72, till bunden form. Därigenom närmade han sig det traditionella historiedramats form, möjligen ett taktiskt val. Dramats tendens har också mildrats. Trots detta kom även denna version av dramat att refuseras av teatrarna och inte få sitt uruppförande förrän 1890.

Schrobenhausen, 1984. 934,(1 blank,1) s. Brunt oklbd med tryckt ryggtiteletikett och aningen nött skydddsomslag. Ur Arne Losmans bibliotek. Forschungshefte. Herausgegeben vom Bayerischen Nationalmuseum München 8. Philipp Hainhofer (1578-1647) var konsthandlare i Augsburg. I Sverige är han mest känd för det stora Augsburgska konstskåpet som skänktes till Gustav II Adolf och nu tillhör Uppsala universitet.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 30,(2) s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Häftad, oskuren och ouppskuren. Titelbladet solkigt och med reva i ryggen. B-arket och framför allt sista sidan med lite solkiga marginaler. Svarstalet av Pehr Wargentin. Jacob Gadolin (1719-1802) var vid denna tid professor i fysik i Åbo och avslutade sin karriär som biskop i samma stad. Under studietiden vid Uppsala universitet hade han Anders Celsius och Samuel Klingenstierna som lärare.

Sthlm, L. Salvius, (1749). 8:o. (2),19,19-20,22-24 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. Några obetydliga småfläckar. Sidorna 7-8 marginellt beskurna i nedre marginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 142 nämner två upplagor från samma år, detta är upplaga A med felpagineringen. Med ett svar av akademiens sekreterare Pehr Elvius. Dalin som tidigare varit motståndare mot importerad lyx talar här med den största hänförelse om hur måltider och klädedräkter kan hämtas från jordens alla hörn. Med tydligt sikte på rudbeckianerna talar han även om hur inskränkt och fåfängt det är att se det egna landet som något höjt över de andra. Hans globaliseringsiver låter tidvis nästan dagsaktuell: ”at det nu kommer på et ut, om en sanning, en gagnelig märkwärdighet, yppas i Torne eller i Lissabon” [...] ”hela jordklotet är wåra contoirers ämne: Canton och Götheborg komma i samma räkning, och man skrifwer med lika trygghet til en antipode, som til en inwånare i Telje. Mat och dryck til en enda måltid kunna vara hämtade tusend mil från hvarandra och femtio riken kunna hafva del i en enda qvinno-skrud, så at sjelfva matkarne hos morianer arbeta för en skönhet i Stockholm”.

Sthlm, F. B. Nestius, 1822. 8:o. Handkolorerat litograferat porträtt,(4),99 s. Tagen ur band med gamla röda snitt. Enstaka fläckar. Näst sista bladet lätt vikt i yttermarginalen. Bra ex. Översättning ur ”Documens pour servir à l’histoire de la capt de Napoleon Bonaparte à Sainte-Hélène ou, recueil de faits curieux sur la vie qu’il y menait, sur sa maladie et sur sa mort” från 1821. Porträttet visar en något trumpen och fetlagd Napoleon i helfigur i grön frack med två ordnar på bröstet. Tidigt exempel på svenskt litografiskt tryck.

Malmö, 1949. Porträtt,103,(2) s. & plr. Häftad. Något nött omslag med några små fläckar på baksidan. Med dedikation till ”Torsten Eklund med vänskaplig hälsning” från John Landquist. Fint associationsexemplar! Lunds studenters bibliofila klubb. Skrifter 1. Trevlig utställningskatalog uppställd i tre huvudavdelningar där den första omfattar verk av Strindberg, den andra verk om Strindberg och den tredje behandlar Strindberg och Lund. Innehåller även uppsatserna ”Strindberg och psykiaterna” av John Landquist och ”Att samla Strindberg” av Knut Lundmark samt ett förord av Algot Werin.

Uppsala, Stenhammar et Palmblad, (1811). 4:o. (2),16 + (2),17-28 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Lagerfläckig. Marklin Catalogus disputationum 1-2. Krok Bibliotheca botanica suecana 1.

Sthlm, J. & A. Riis, 1857. 8:o. (4),127 s. Med flera illustrationer i texten. Tagen ur band. Med några småfläckar, bl.a. på s. 39 och 87. Bra ex. Översatt av Oskar von Knorring. Texten är enligt företalet hämtad ur Willibald Cornelius ”Volksbücher”. Den första kända svenska översättningen av sagorna om Ulspegel trycktes av Amund Grewe 1661.

Uppsala, C. A. Leffler, 1859. 8:o. (4),IV,79,(1) s. Häftad och oskuren. Delvis bruntonad och fläckig i yttre marginalen. Fuktrand i övre marginalen från s. 35 och framåt. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Josephson Avhandlingar ock program s. 238. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 56. Fiske Icelandic collection s. 118.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1847. 8:o. VIII,458,(1) s. Lätt nött men fint mörkgrönt halvsaffianbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och tegelbrun titeletikett (Bernhard Andersson). Blåstänkta snitt. Liten fläck på nedre snittet. Lite bruntonad inlaga med en del lagerfläckar främst i marginalerna och mest i början. De sista tre bladen med fuktrand i yttre marginalen. Med Per Holmströms exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4322. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 9. En ny upplaga utkom 1925. Utgiven av G. O. Hyltén-Cavallius och skriven i form av brev daterade 1787-91. Johan Christopher Barfod (1753-1829) var journalist och kallas av Ahnlund för ”en bland svenska hovlitteraturens främsta anekdotberättare”. Han skrev i tidningen ”Extra posten” som boktryckare Holmberg gav ut 1792-95 under Leopolds redaktörskap och medverkade även i Gjörwells tidskrifter. Anteckningarna om skånska adeln tillkom när Barfod vistades i sin hembygd under 1787-89. I ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver J. V. Johansson: ”B. säges ha haft en omfattande historisk beläsenhet och ett utomordentligt minne, en uppgift, som hans skrifter med sin oerhörda detaljrikedom för ingen del jäva. Han har ej försummat något tillfälle att skaffa sig underrättelser. Bland de sagesmän, som han ofta uppger, träffar man många av den tidens ledande män; dock har han ej försmått att intervjua kammartjänare, skomakare, skräddare och andra hantverkare. Dessa sistnämnda meddelare skymta här och där bakom det tydligt skönjbara grodperspektivet, liksom det väl närmast är tack vare dem, som författaren kunnat följa sin naturliga fallenhet att skriva skandalhistoria”.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 123 s. Med inklistrad grav. titelvinjett. Lätt nött marmorerat pappbd från 1900-talets senare hälft med mörkblå titeletikett i skinn och blåstänkta snitt. Titelbladet lite smutsigt och med en liten fuktfläck i nedre marginalen, för övrigt en ren inlaga. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 209. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1036. Sidorna 51-123 består av gamla avtryckta handlingar i ämnet rörande till exempel skatter, bergsbruk och kanaler. Nils Adam Bielke (1724-92) bedrev huvudsakligen sina studier vid Lunds universitet 1733-41 men var en kort period 1738-39 vid Uppsala universitet och avslutade sin utbildning i Greifswald 1741-43. Detta ”förskaffade honom en även för denna tids adelsungdom ovanligt grundlig akademisk utbildning. Det är väl dock knappast troligt, att den pompösa »Oratio panegyrica de meritis Gustavi I: i in patriam habita», som han höll i Uppsala 1739, varit av honom själv författad” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Han utnämndes till landshövding i Södermanland 1761 och avslutade sin karriär som president i Bergskollegiet 1782-89.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i ny blå ryggremsa. Enstaka fläckar. Den avslutande versen ”Till Franzén, vid hans makas graf” på sidorna 15-16 skriven av Bernhard von Beskow.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. XI,(1 blank),455 s. Samtida svart hfrbd med guldornerad rygg. Nötta men hela falsar. Blåsprängda snitt. Bra inlaga. På frampärmens insida namnteckning Carl Fr. Mörck samt ”Akad. fören. bibliothek” (i Lund). Förlagd av C. A. Bagge.

Sthlm, P. Hesselberg, 1772. 8:o. (4),23,(2,3 blanka) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla röda snitt. Några enstaka småfläckar. Gamla numreringar på titelbladet. Bra ex. På de två avslutande opaginerade sidorna återfinns en vers: ”Jämförelse, emellan Sveeriges [sic] trenne store Gustaver”. Hölls med anledning av Gustav III:s statskupp 1772. Carl Johan Ingman (1747-1813) var litteratör och politisk äventyrare. Han studerade i Åbo och Uppsala där han 1769 valdes in i sällskapet Utile dulci. Från 1771 propagerade han för Gustav III genom politiska broschyrer och tal. Han blev svensk chargé d’affaires i St. Petersburg där han genom dyrbart levnadssätt råkade i skuld och begick åtskilliga olagligheter, varefter han rymde till Norge och antog namnet Manderfelt. Härifrån och senare från Köpenhamn sände han hem spionrapporter. För dessa belönades han 1790 med full amnesti för sina förbrytelser. Samtidigt fungerade han som spion för dansk räkning. Ingman-Manderfelt återvände till Sverige 1799.

Uppsala, 1883. V,(1),98 s. Fint rött halvmarokängbd med guldlinjerad rygg, bruna klotpärmar med gulddekorlinjer, marmorerade snitt och medbundet främre omslag. Liten obetydlig mörk fläck på ryggen. Dedikation till Eugène Lewenhaupt ”med tack för opponentskapet”. Från Säbylunds bibliotek. Bland annat behandlas den utländska litteraturen i Dalins och Nordenflychts boksamlingar.

Uppsala, 1877. 96 s. Häftad. Omslaget ngt nött och med smärre pappersförluster och revor. Ryggen defekt. Inlagan oskuren. Med Carl Henrik Ramsays exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 58 och 579. Tryckt i 50 exemplar som särtryck ur Hansellis ”Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare”. Dramat uppfördes 1685 vid skolan i Nyköping där översättaren var verksam.

Sthlm, C. F. Marquard, 1808. 8:o. XVI,399,(1) s. Samtida ngt nött stänkdekorerat hfrbd med svart titeleteikett i glättad papp. Rödstänkta snitt. Enstaka småfläckar. Med C. O. Palmstjernas namnteckning på frampärmens insida. Hammarsköld Förtekning s. 34. Bratt Engelskundervisningens framväxt i Sverige s. 270. Hannås 446. Första upplagan trycktes 1801, senare upplagor trycktes 1816 och 1831. Med utdrag ur texter av bl.a. Goldsmith, Sterne, Johnson och Genlis. Peter Moberg (1747-1824) var språkman och läroboksförfattare och verkade först som lärare i geografi och engelska vid kadettskolan i Karlskrona. När den stora eldsvådan drabbade större delen av Karlskrona 1790 ödelades även kadettskolans bibliotek och klassrum. Skolan återuppbyggdes aldrig utan ersattes två år senare av Krigsakademien på Karlberg. Moberg utnämndes till lektor vid den nya skolan och där stannade han. Efter 45 års lärartjänst pensionerades Moberg vid 72 års ålder 1824. Med bibehållen lön, kost och logi bodde han på Karlberg fram till sin död 1824. Carl Otto Palmstjerna (1790-1878) var kadett vid Karlberg 1803-07. Efter en militär karriär utnämndes han till landshövding i Östergötland 1836 och var finansminister 1851-56.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1797. 8:o. (2),80 s. Hklbd från ca 1900 med handskriven titeletikett på främre pärmen. Enstaka lagerfläckar. Från Trolleholm. Avslutas med ”General Buonapartes declaration emot påfwen i Rom.” Den första separat tryckta biografin över Napoleon på svenska.

Sthlm, C. Nyberg, 1815. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Lite lager- och småfläckig. Sista bladet med viss pappersförlust upptill i inre marginalen och ett nagg i yttermarginalen. Äldre blyertsnoteringar på titelbladet och i nedre marginalen på s. 16. Det utkom tre upplagor samma år av skriften, en tryckt i antikva som här, en tryckt i fraktur hos samma boktryckare och en tryckt i Kalmar. Tryckt dedikation till ”Mor Maja på Hvalfisken, som alltid sökt förtala Mutter på Tuppen”. Carl Gustaf Walberg (1788-1821) debuterade med ”Försök till krigs-sånger” 1808 och var sedan en av de produktivaste författarna under sin period. Han deltog aktiv i striderna kring C. A. Grevesmöhlen, men skrev även en del vittra småstycken med Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen på wärdshuset Jerusalem, å den kongl. Djurgården”. Han var notarie vid Stockholms stads justitiekollegium och enligt ”Nordisk familjebok”, 1800-talsupplagan, ”hemfallen åt dryckenskap, och råkade i armod och förfall. Han åtog sig sakförareuppdrag äfven af sämre halt och skref dessemellan allvarliga dikter, som vittna om en ej ringa begåfning, samt skämtsamma, ofta osedliga alster för en dålig publik”.

Sthlm, J. A. Dahlström, 1848. 8:o. (4),96 s. Välbevarat rött hklbd från 1900-talets början med guldornerad rygg och svart titeletikett. Fint ex. Anders Abraham Grafström (1790-1870) var lärare och präst, men var i sin samtid mest känd som skald. Han skrev bland annat texten till Forssells ”Ett år i Sverige” och levnadsteckningen i sin svärfar F. M. Franzéns ”Skaldestycken”. Han var ledamot i Svenska akademien från 1839. ”Sånger från Norrland” hade utkommit 1841. De olika dikterna har bara i enstaka fall norrländska teman, utan har titlar som ”Vid biskop Franzéns död”, ”Ord till Mozarts Requiem”, ”Kyrka och stat”, ”För den lika arfsrätten”, ”Vattenfallet”, ”Gossen i skogen”, ”Sigvaldh och Thora”, ”Dalen vid Uman”, ”Till baron v. B.” och ”Talltrasten”.

Norrköping, Östlund & Berling, 1845. Stor 16:o. 200 + 201-335 + 337-536 s. Samtida marmorerat hfrbd med guldornerad rygg. Blåstänkta snitt. Lätt och jämnt bruntonad. Titelbladet något ojämnt bruntonat. Namnteckning Philip L. Trozelli. Bra ex. Bibliotheca Rudbeckiana 1636. En samling historiska noveller, den första med titeln ”Drottsveket. Berättelse från Brännåldern (år 465 eft. Chr. föd.)”