Search Results

Sthlm, C. Deleen, 1829. 12:o. 70,(2 blanka) s. Med boktryckarmärke på titelsidan. Tagen ur band och insatt i samtida ryggremsa av gråpapper. Gamla grönstänkta snitt. Titelbladet lätt gråtonat. Sista blanka sidan med lätt solk. En andra upplaga ”Wälment rådgifware för alla åldrar” trycktes i Jönköping 1831. Den är skriven i samma anda som den ”Böne-bok” Saltza skrev 1811, vilken trycktes i över 40 upplagor. Kammarjunkaren Edvard (även Evert) Fredrik von Saltza (1775-1859) var mycket god vän med Karl XIV Johan och beskrevs av samtiden som en religiös mystiker med stor tilltro till ockultism. von Saltza belönades av kungen med ett flertal utmärkelser och uppdrag inom ordensväsendet och 1843 upphöjdes han i grevligt stånd.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1839-41. Litografiskt porträtt,(6),314 + (6),314 + (4),290 s. + litografiskt porträtt,(2),XII,497,(1 blank,1) s. Texten satt inom smalt ramverk. Fyra samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade men ganska krackelerade lackade ryggar. Gröna snitt. Nötta pärmhörn och -kanter. Enstaka fläckar. Gamla små ägarstämplar för L. Bergendahl. Svaga spår av borttagna exlibris på frampärmarnas insidor. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 217, 237, 268f, 287 och 291 för de olika dramatiska arbetena i del III och IV. Utgivna på A. Bonniers förlag. Med ett förord (som är bundet i sista delen) av Gustaf Henrik Mellin (1803-76). Porträttet finns här i två versioner, med gul bakgrundston i del I och utan ton i del IV. De är litograferade av Johan Cardon efter Maria Röhls teckning. Innehåller även Nicanders översättningar av Schiller och Shakespeare. Karl August Nicander (1799-1839) väckte under studietiden i Uppsala uppmärksamhet för några smärre poem, publicerade i ”Kalender för damer” och för den separat utgivna dikten ”Runeswärdet och den förste riddaren”. För ”Nya dikter” mottog Nicander stipendium från såväl kronprins Oskar (till vilken samlingen är dedicerad) som Svenska akademien, och han använde pengarna för en längre vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig fattigdom och han misskötte tjänsten som kopist vid Krigsexpeditionen. Mot slutet av sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han också sålde förlagsrätten till sina skrifter. Nicander begravdes jämte Stagnelius, också han en misslyckad kopist, på Maria kyrkogård i Stockholm, där deras gemensamma gravsten ännu finns. Ett drygt århundrade senare skriver Gunnar Ekelöf en dikt om graven vilken slutar: ”Genialt och banalt plär samsas, även i livet, i syskonbädd”.

Uppsala, 1926. VIII,219 s. & plr. + HERDIN, KARL WILHELM. Uppsala på 1600-talet. Bidrag till stadens historia. Rättsväsendet. II. Livsbilder af borgmästare och råd m.fl. Uppsala, 1927. VI,272 s. + HERDIN, KARL WILHELM. Uppsala på 1600-talet. Borgerskapet. Handel och hantverk. Skatter och besvär. Kyrka. Skola. Sjuk- och fattigvård. Borgartyper m.m. Uppsala, 1929. VI,(2),224 s. & plr. Stiligt rött halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldlinjerad rygg samt grön titeletikett (Levins bokbinderi). Övre guldsnitt. Omslagen medbundna men delvis lite solkiga och det sista med veck. Ryggen obetydligt blekt och med några små repor. Tredje arbete med dedikation ”till hyresgästerna i gårdshuset”. Med Kurt Winbergs exlibris.

Uppsala, J. Edman, (1785). 4:o. (2),12 s. Fint men lätt nött hfrbd från 1900-talets början med röd titeletikett. Liten rostfläck i marginalen på s. 4. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 49. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1805.

Sthlm, L. Salvius, 1750. 8:o. (2),37 s. Med graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Prydligt brunt hklbd från 1900-talets mitt (E. Hansson, Lund). Enstaka lager- och småfläckar samt en stark rostfläck i marginalen på s. 13. Med Hilding Pleijels exlibris och hans etikett ”Bibliotheca Pleijel antiqua”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9575. Jacob Henric Mörk (1714-63) var kyrkoherde i Bro och Lossa, och författade ”Adalriks och Giöthildas äfwentyr” 1742-43, som brukar kallas den första svenska romanen. Elias Pilgren (1680-1749) deltog i Sveriges krig från övergången av Düna 1701 till Poltava 1709, där han blev tillfångatagen. Först 1722 återkom han från fångenskapen i Sibirien. Hemma skrev han den aldrig utgivna ”Det i sitt nederfall lutande Sverige”, som dock citeras av Mörk i föreliggande åminnelsetal. Pilgren invaldes redan 1739 i Vetenskapsakademin och arbetade där i språkfrågor. 1918 skrev E. W. Dahlgren en liten biografi över Pilgren med undertiteln ”En karolin, språkman, bokvän och patriot”.

Växjö, J. C. Merckell. 1755. 4:o. (16) s. Tagen ur band. Helt guldsnitt. Genomgående stor pappersförlust i övre högra hörnet, dock utan textförlust. Smal grå fuktrand vid titelbladets rygg. På skrivpapper. På vers. Nils Alin (1712-73) var vid denna tid lektor i Växjö samt pastor i Öjaby och Herlöf.

Sthlm, 1889. 50 s. + SETTERVALL, KRISTIAN. Förteckning öfver acta svecica i ”A collection of the state papers of John Thurloe”. Sthlm, 1890. 24 s. Två lätt nötta vinröda hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och övre guldsnitt (Hedberg). Aningen blekta ryggar och ytterfalsarna med nötningar och småsprickor. Med Lia Settervalls namnteckning daterad 1930. Register till intressanta handlingar rörande Storbritanniens kontakter med och information om Sverige. Första arbetet med uppgifter för perioden 1255-1772. Andra arbetet med uppgifter för perioden 1641-60. Av allt att döma Kristian Setterwalls (1857-1930) egna exemplar.

Leipzig, bei T. C. Hinrichs, 1812. 8:o. Grav. titelblad,(4),236 s. Häftad i samtida gråpappomslag där ryggen saknas helt. Några enstaka lagerfläckar. Stor fuktrand på titelbladet. Tryckt på lätt blåtonat papper. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Det extra titelbladet med förteckning över bokens sex texter. Det är berättelser med delvis orientaliska och spanska motiv. Wilhelm Adolf Lindau (1774-1849) var jurist och författare men var även verksam som översättare. Hans debut ”Heliodora” utkom i två delar 1799.

Sthlm, 1889. (4),III,(1),240 s. Häftad, i nött blankt omslag, det främre nära loss och det bakre saknas. Ryggen skev och söndrig. Interfolierad. Anteckningar med blyerts på de interfolierande bladen, sannolikt av Eugène Lewenhaupt. Från Säbylunds bibliotek. Striden mellan gamla och nya skolan skildras i avhandlingen. Särskilda kapitel ägnas den senares organ ”Eleganttidningen”, ”Lyceum”, ”Polyfem” och ”Phosphoros”.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. (2),270 s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guld- och blindornerad rygg. Grönstänkta snitt. Nötta pärmkanter. Något fläckig efter flitig läsning. Marginallagningar på titelbladet och s. 56. Några blyertsöverstrukna ord på s. 78. Reva nedtill på s. 191. Fuktrand i yttermarginalen på de sista tio sidorna. På försättsbladet överstrukna namnteckningar av Christin Olsson och Maria Olsson daterade 1862 samt namnteckning av Carl G. C:son Björck som daterar sin namnteckning 1895 och numrerar boken 214. Utgiven på J. A. Probst förlag. Innehåller bland annat läsövningar, svensk och utländsk geografi, naturalhistoria, deklamationsövningar och från sidan 213 till slutet ”första grunderna af franska språket”.

Sthlm, typis Hesselbergensis denuo impressa, 1764. 8:o. (8),384,(16) s. Samtida halvpergamentband med blank rygg. Rödstänkta snitt. Enstaka fläckar. Bakpärmens insida samt eftersättsbladet fullskrivna med samtida anteckningar på både svenska och latin. På försättsbladet anteckning av Joseph Hylander om inköp i Göteborg den 22 december 1766 och namnteckningar av Anders Hylander respektive P. Lafveson. Gammal rund duplettstpl från Lunds universitetsbibliotek på frampärmens insida. Trycktes första gången 1735 och följdes av ett flertal nya upplagor under hela 1700-talet. Lades fram till granskning vid 1734 års riksdag och vann ständernas bifall. Kort därefter påbjöds den till användning vid samtliga landets skolor och trängde därmed ut Mattias Hafenreffers ”Compendium doctrinæ cœlestis” som dittills varit allenarådande sedan första hälften av 1600-talet. Jacob Benzelius ”Repetitio” behöll sin dominerande ställning i den svenska skolundervisningen till långt in på 1800-talet. Anders Hylander (1750-1830) studerade i Skara, Uppsala och Lund där han blev professor och präst. Joseph Hylander (1746-1809) var hans äldre bror.

Gävle, Gefle-postens tryckeri, 1892. (4),52 s. Lite flammigt pergamentbd med ryggtiteletikett av brunt skinn och helt guldsnitt (Herzogs). Pärmarna lite bågnade. Något bruntonad inlaga och med några småfläckar. Återkommande ljus fuktrand i nedre yttre hörnet. Ivar Larssons namnteckning i blyerts på titelbladet. Första upplagan av denna skrift som kom att tryckas om flera gånger. Carl Adolf Muhr (1783-1839) var förvaltare på Laxå bruk och är mest känd för sin ”Brukskatekes” som utgavs först 1892. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Denna användes för undervisning av unga bruksägarsöner, som inackorderades som elever på Laxå, och fick i övrigt stor spridning i avskrifter bland bruken. [...] Hos den nye bruksgossen inpräntades bl a att ’taga skriftligt på all ting och på eget bevåg giva skriftligt på intet’. Nyttan av kunskaper i lagboken, räkning, lanthushållning, historia och geografi samt av ett spartanskt leverne inskärptes också. Brukskatekesen ger i sin detaljerade utformning – också lämplig matsedel anges – en god kulturhistorisk inblick i levnadsförhållandena på ett bruk under tidigare delen av 1800-talet”. Geflepostens tryckeri bildades av Carl Fredrik Blomberg och drevs i Gävle åren 1866-70. AB Geflepostens tryckeri däremot med G. J. Lundeberg och G. F. som drivande aktörer grundades 1877 och drevs vidare under flera år framåt. Detta tryck tillhör det således den senare officinens.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 4:o. (23) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Nedre ytterhörnet lite stött. Titelbladet med några blyertsanteckningar och en svag solkfläck samt äldre bläcknumrering i övre högra hörnet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3658. Avslutas med ”högstsalig hans maj:ts konung Gustaf III:s ättar-tal” och en tacksägelse.

Sthlm, C. Deleen respektive E. A. Ortman, 1820. 8:o. Grav. porträtt,extra grav. titelblad,(6),VIII,455,(1 blank,2) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och tegelröd titeletikett. Blekta gula snitt. Ryggen något nött och delvis flammig. Lite stötta pärmhörn. Lätt lagerfläckig. Titelbladet med diagonalt veck. En liten men stark fläck på s. (4), som även syns svagt på titelbladet. Ur Artur Hazelius bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 217 med hänvisningar. Med en tryckt dedikation ställd till Par Bricole och ett företal av J. M. Stjernstolpe. Tryckningen påbörjades 1819, då en separatupplaga ur dessa ”Skrifter” av ”Tillfället gör tjufven” utkom. Arbetet innehåller större delen av författarens dramatiska produktion. Hallmans porträtt är graverat av Ruckman efter en förlaga av Åberg. Porträttet som pryder det extra graverade titelbladet föreställer Nasenblom, vars förebild ska ha varit apotekaren G. Hahr på Kungsholmen. Som vanligt saknas den sällsynta planschen som föreställer ”Bakelse-Jeanna”, en av figurerna i ”Donnerpamp”.

Sthlm, 1933. Porträtt,265 s. Bra mörkblått klbd med guldlinjerad rygg, mörkblått infärgat titelfält och stänkta snitt (Leonard Gustafssons bokbinderi). Främre omslaget medbundet. Med Nils Fr. E:son Etterlings respektive Dag M. Hermfelts exlibris. Johan Hadorph (1630-93) blev riksantikvarie 1666. När Antikvitetskollegiet tillkom 1667 för vården av landets antikviteter och fornlämningar blev han från början dess främsta kraft. Hadorph reste runt i landet tillsammans med kollegiets tecknare för inventering och undersökning av fornlämningar. Särskilt runstenar intresserade honom och vissa känner vi nu endast till genom hans avteckningar. Han var även den första utgivaren av våra gamla lagar.

Sthlm, 1943. 265,(5) s. & plr. Läckert målat blått pergamentskott pappbd med titeletikett i blå papp, stänkta snitt och medbundet omslag (Håkan Wahlström). Små nötningar i ytterfalsarna. Liten svag ägarstämpel på försättsbladet. Fint ex. Innehåller uppsatserna ”Svensk bokkonst 1893-1943” av Georg Svensson och ”Svensk dikt och debatt 1893-1943. En bokkavalkad” av Holger Ahlenius.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1835. 8:o. 63 s. Enkelt marmorerat pappbd från 1900-talets mitt. Inlagan oskuren och det tryckta gråpappersomslaget medbundet. Bra inlaga. Med en gammal stpl med initialerna ”C M L”. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek.

London, (1975-76). Front,(10),250 s. & 1 plr + front,(8),265,(3) s. + front,(8),209,(1) s. Tre opappbd. Svaga fläckar på pärmarna, kapitälen till delarna 1 och 2 lite trasiga. Varje del med löst bilagda slutpris- och köparlistor. Auktionskatalog i tre delar från Sotheby omfattande totalt 863 poster, vilket förtecknar höjdpunkterna i ett av världens genom tiderna främsta botaniska bibliotek.