Search Results

Sthlm, Lundberg & comp., 1848. 8:o. (4),XXII,16,(2),17-32,(2),33-48,(2),49-64,(2),65-74 s. Häftad i grönt tryckt omslag. Oskuren. Med spridda lagerfläckar. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 147-51. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2251. Sallander Litteratur om Västergötland 878. Bibliotheca Rudbeckiana 1703 för sista delen. Bokhandelsupplagan med ett extra huvudtitelblad. De fem separata avhandlingstitelbladen finns dock kvar i detta exemplar. J. H. Schröder var preses och respondenter var P. A. Thengberg, C. Lagerhjelm, J. Liborius, E. L. Törngren och R. C. G. Rudbeck. Enligt Setterwall redigerade C. G. Styffe de i arbetet ingående originalhandlingarna. Lantdagsmöten, en slags lokala riksdagsmöten för landskapets medlemmar i riksdagen, hölls 1676 i bland annat Mariestad, Borås och Alingsås.

Sthlm, E. Westrell, 1858. 8:o. 32 s. Träsnittsillustration på titelsidan. Häftad. Ett fåtal småfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 75, upplaga 50. Ehrencron-Müller Forfatterlexikon XII, s. 49. Enligt Klemming är detta åtminstone den femtionde upplagan av Magnus Lagerströms slitstarka översättning från 1735! På titelbladet ser vi den arma Jeppe jagad av hustrun Nilla med en eldgaffel. På bordet ser man orsaken - där står en karaff och ett glas.

Linköping, A. Petre, 1836. Folio. XIV,(4),XV-XXII,201,(1) s. Nött hfrbd från ca 1900 med guldlinjerad rygg. Sprickor i falsarna och nötta yttre pärmkanter. Försättsblad bortrivet. Smutstitelbladet lagerfläckigt, därefter något lagerfläckad, främst i övre marginalen. Etikett med bortskrapad tillskrift på frampärmens insida. Löst bilagt anteckningsblad om Stenkula samt kopia av en tidningsartikel om Bjärsby från 1949. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 959. Ett supplement om IV sidor utkom året därpå 1837. P. A. Stenkulas (1777-1836) detaljerade redogörelse för Linköpings stift inleds med en beskrivning av de respektive pastoraten. På sidorna 107-81 återfinns biografier över kyrkans alla ämbets- och tjänstemän i stiftet. Stenkula, som var prost i Ringarum, skriver i sin egen biografi på sidan 165 att han redan som 10-åring inskrevs vid Uppsala universitet av C. G. af Leopold. Detta gjorde Leopold ”af erkänsla för flerårig, från späda barndomen hos fabrikör P. Stenkula njuten, foster-faderlig vård och upfostran”. I Olle Holmbergs stora biografi över Leopold nämns bara i förbigående att ”en fabrikör Pehr Stenkula” en tid tycks ha stått för Leopolds materiella försörjning under dennes tid i Linköping. I subskribentförteckningen återfinns bland andra L. F Rääf, C. Livijn, P. D. A. Atterbom och E. Tegnér.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1749. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Liten fuktfläck i övre marginalen och med några små lagerfläckar. Samtida paginering i bläck i övre yttre hörnet. Abraham Hedman (1699-1766) anlade 1738 Kättsta linnefabrik och var en aktiv utomparlamentarisk mösspolitiker.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 233 + 235-600 s. Två samtida välbevarade glättade marmorerade pappbd med ljusbruna glättade titeletiketter och guldtryckta serienummer ”L. B. 1835 VI” nedtill på ryggarna. Blåstänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Fint ex. Furuland L:27. Utkom som häfte 31-35, samling VI, i Hjertas Läse-bibliothek. Med båda serietitelbladen och huvudtitelbladet.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 4:o. 39,(1) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet lite solkigt i marginalerna och inlagan med några smärre marginalfläckar. Olof Lindbom (1719-73) var en i sin tid känd predikant. Han utnämndes till hovpredikant 1758 och blev 1763 kyrkoherde i Köping. Han var gift med en dotter till Abraham Hülphers. Riksdagen pågick i Stockholm 1760-62 och Westén skriver i ”Svenska kongl. Hof-clericiets historia”: ”Då denna predikan inlemnades till K. Hof-consistorii censur, befants den på några ställen innehålla några anmärkningar öfver då varande tids politiska conjuncturer, hvarföre Hof-consistorium i sådant afseende öfverlemnade henne till censorem regium canc. rådet von Oelreich, hvilken utan hinder lemnade tillåtelse för dess tryckning”.

Sthlm, P. G. Berg, 1861. 16:o. (4),188 s. Häftad i hårt nött grått tryckt omslag med pappersförluster och revor. Oskuren. Bitvis ngt småfläckig och sista bladet med revor och pappersförluster i marginalen. Med Erik Wiréns exlibris och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Om karnevaler, narr- och åsnefester genom historien, liksom uppgifter om Klaus Narr och Taubmann. Ovanligt arbete i P. G. Bergs typiska stil.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (2),22,(2) s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig. Med svar av P. Wargentin på de sista två sidorna. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med ett ”Tal om optiken” 1756. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bl.a. de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Sthlm respektive Örebro, P. A. Norstedt & söner respektive A. Bohlin, 1856-69. 8:o. V,(1 blank,1,1 blank),293,(1) + VI,(1,1 blank),296 + VI,(1,1 blank),295 + (4),320 s. Fyra samtida gröna hfrbd med guld- och svartpressad ryggdekor. Blekta ryggar, del IV dock något mindre blekt. Marmorerade snitt vilka är identiska på del I-II och lite avvikande på del III och IV. För- och eftersättspapper rödmönstrade, men liksom snitten lite olika. Mindre skada på bakpärmen nära ryggen på del III. Minimal fläck på titelbladet och ark 13 med s. 193-208 i del I lagerfläckigt. En liten skur fläckar i yttermarginalen på s. 65-74 i del II. Flera liknade skurar med småfläckar på s. 225-33 i del III. Trots fläckarna en fin svit. Ytterligare två delar utkom 1874-81. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 300-01. Carl Wilhelm Böttiger (1807-78) litteraturhistoriker och poet samt ledamot av Svenska akademien. Han var svärson till Esaias Tegnér. Del I innehåller bland annat sonetter, ”Fåglarne” och strödda dikter i ”Fosterländska ämnen” respektive ”Söderländska ämnen”, de senare inte minst från Italien. Del II innehåller fler strödda dikter fördelade på avdelningarna ”Romanser, visor, lyriska idyller”, ”Erotiska ämnen”, ”Bilder av hädangångna” (Magnus Brahe, Esaias Tegnér, Göran Wahlenberg, Samuel Grubbe, Carl Thomas Järta, Sven Peter Leffler, Nils Brahe, Aurora W. Brahe, Anna Maria Tegnér etc.) och ”Religiösa ämnen”. Del III innehåller ”Sceniska ämnen” där bland annat ”En majdag i Värend” avtrycks, ”Akademiska festdikter” och ”Blandade ämnen”, däribland flera hyllningar till Esaias Tegnér, samt ”Efterbildningar”. Del IV fortsätter med fler strödda dikter skrivna på 1860-talet, varav en del framförts i Svenska akademien och ”Blad på Disas graf” vid författarens hustrus död. Dessutom innehåller den skrifter på prosa, varav en del tal, många i Svenska akademien, men även ”Bidrag till kännedomen om etruskerna” och ”Om Schillers äldsta lyrik”. De båda delarna som avslutade utgivningen och saknas här innehåller ytterligare prosaskrifter, i huvudsak minnesteckningar och reseminnen.

Versailles, (1945). (14),155,(1) s. & plr. Häftad. Omslaget lätt nött och med mindre reva. Ryggen med diskret handskriven titel. Dedikation till Gösta Selling. Katalogen förtecknar 376 utställda föremål.

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1857. Liten 8:o. 87,(1) s. Nött och lite solkigt samtida enkelt blått pappbd utan titel. Skador i ryggpappen och några brytmärken i pärmhörnen. En stor stark fuktrand på titelbladet avtar på de följande tio sidorna. Till stor del bruntonad med spridda fläckar och solkigheter. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1064. Utgiven av Huldbergs bokhandel på Norrbrobasaren. På bakre omslag,uppmanade förläggaren allmänheten att innan 1858 års utgång insända meddelanden om ”Nemesis divina”, detta för att användas i en ny samling i ämnet. De första utdragen ur ”Nemesis divina”-manuskriptet trycktes 1848 i Elias Fries ”Anteckningar öfver Nemesis divina”.

Sthlm, O. Grahn, 1815, 8:o. 24 s. Häftad, oskuren och i huvudsak ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Bra ex. Bring Rättegångshandlingar 930:22. Sjögren Grevesmöhlen C 70. Första häftet saknas här: (THAARUP, THOMAS) Lurifaxiana, eller något om judarnes grundsatser, samt deras glada och sorgliga öden i Frankrike, Spanien och Polen. Öfversättning. 1. häftet. Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. 32 s.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1843. 8:o. 60 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. De första bladen med svag fuktrand i nedre hörnet. På sidan 13 och framåt återfinns en minnesteckning av Bernhard von Beskow. Pehr Frigel (1750-1842) var tonsättare av bland annat kyrkliga körverk och var länge en centralgestalt i Musikaliska akademien som sekreterare, bibliotekarie och lärare.

Sthlm, 1965. 209 s. Häftad. Med solkigt skyddsomslag. Bakre omslag med veck. Med Olle Cederlöfs namnteckning. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Nordiska museets handlingar: 62. Redigerad av Sigurd Wallin. Synnerligen rikt illustrerad i färg och svartvitt. En intressant dokumentation av en flitig konsthantverkares provbok.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1805. 8:o. (2),61 s. Häftad i nött och delvis blekt lila glättat omslag från 1800-talets andra hälft med handskriven titel på främre omslaget. Främre omslaget delvis loss och med pappersförlust. Inlagd i ett modernt ljusgrönt skyddsomslag av papp med maskinskriven ryggtitel. Titelbladet bruntonat och med en mindre fuktfläck. Med Erik af Edholms exlibris och hans duplettnotering. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 187. Översatt av C. G. Nordforss. Musiken av Nicolas Dalayrac. ”Händelsen är i första akten i en vild och skogig bergstrakt i granskapet af Neustadt; i andra akten i en sal af detta slott; i tredje akten dels inuti, dels straxt utanför det dervarande fängelsetorn”. Erik af Edholm (1817-97) var hovmarskalk och chef för Kungliga teatern 1866-81. Han tillhörde Karl XV:s närmaste umgängeskrets. Hans samling av svensk dramatisk litteratur var mycket omfattande.

Sthlm, P. A. Brodin, 1783. 8:o. (6),592,603-07,(3) s. Glättat svart nött pappbd från 1800-talets första hälft med guldlinjerad rygg, vilken är trasig upptill med reva och saknad pappbit. Frampärmen med vertikalt brytmärke. Fuktränder i marginalerna fram till s. 20 och på s. 60-100. Något lagerfläckiga marginaler, främst i bokens andra hälft. Pappersfel i övre hörnet på s. 37. Liten fläck på s. 568. En tilltagande fuktrand i slutet från s. 583. Bibliotheca Walleriana 4170 som ej uppmärksammat hoppet i pagineringen. Johann Ernst Hebenstreit (1703-57) var professor i medicin vid universitet i Leipzig. Det i titeln nämnda arbetet ”Anthropologia forensis” utkom 1751, men det var framförallt för sin medicinska lärodikt ”De homine sano” från 1753 som Hebenstreit vann sin berömmelse och epitetet ”den tyske Lucretius”.