Search Results

Kalmar, hos J. Zander och A. F. Wåhlin, tryckt i Stifts-boktryckeriet, 1833. 12:o. 218,(2) s. Samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Lite stötta pärmhörn. Enstaka småfläckar, se t.ex. i nedre marginalen på s. 52-55. Liten nagg i yyersta mrginalen på s. 217. Samtida namnteckning C. F. Schmidt på försättsbladet. Bra ex. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till biskopen och diktaren A. C. af Kullberg och ämbetsman, bland annat vid domstolsväsendet, men lämnade all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör.

(Sthlm), 1801. 4:o. (10) s.,580,579-80,583-1274 spalter,(1) s. + MÖLLER, J. G. P. Tysk och swensk ord-bok. Andra delen. Andra uplagan, förbättrad. Sthlm, A. J. Nordström, 1802. 4:o. (2) s.,5-1168,1165-1462 spalter. Samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Ryggen ganska torr och nött. Småskavanker i pärmkanterna och stötta pärmhörn. Enstaka fläckar, främst i marginalerna. Invikta övre hörn vid spalt 1166-79 i andra delen. Namnteckning von Koch på försättsbladet. Från Augerum. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 1680. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher sp. 343. Hammarsköld Förtekning s. 30. Del I-II var allt som utkom av denna andra förbättrade upplaga. Den är komplett och går fram till ”Zylinder”, men någon svensk-tysk ordbok finns inte. Första upplagan trycktes 1790-92 och omfattande även en tredje del. Del I är utgiven av Kongl. academiska bokhandeln i Uppsala, men enligt förordet tryckt i Stockholm. Tysken J. P. G. Möller (1729-1807) var professor i retorik och historia vid universitetet i Greifswald och hans ordbok kännetecknas av sitt rika ordförråd. Trots att Möller i förordet skarpt kritiserar sin föregångare Linds arbete – ”ofullkomligt, otilräckligt och felactigt”, ”författaren synes utom des icke hafwa warit rätt mägtig det tyska språket” – har forskningen visat att Möller i mångt och mycket själv har använt sig av Linds ordbok. I förordet till denna andra upplaga skriver Möller om sin tacksamhet till Tyskland och Sverige: ”Den ena af dessa nationer har jag at tacka för min födelse, den andra för min lycka”.

Halle, u.å. (4),XXIII,(1 blank),78 s. Hfrbd med upphöjda bind, marmorerade pärmar och snitt (N. Bernhard Andersson). Medbundet omslag. Ryggen hårt nött med en större defekt i nederdelen och sprickor i falsarna. De sista 78 sidorna på glättat papper och med ytliga småveck. Inlagan ställvis lätt stötta hörn och någon liten solkfläck. Främre omslag och titelbladet med en liten ägarstämpel. De sista 78 sidorna utgörs av planscher avbildande hundratals bokband.

Sthlm, C. Delén, 1807. 8:o. (12),109,(3 blanka) s. & 2 utvikbara grav. plr. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Nedre hälften av ryggpappen saknas. Enstaka fläckar. Bra ex. Belönades med Svenska akademiens guldmedalj av andra klassen 1804. I Wallmarks något beryktade ”Handen” består själva dikten av tjugotvå sidor, medan kommentarerna upptar de övriga över åttio sidorna! Planscherna avbildar Baalbeks ruiner respektive ”Palmyras pelarskog”. Den långa planschen över Palmyra är sammansatt av två hopklistrade kopparstick.

Sthlm, J. Beckman, 1869. 8:o. 64 s. Häftad i gult tryckt omslag. Ouppskuren. En reva i ryggen. Ngt lagerfläckig. Med en tryckt dedikation från översättaren, C. V. A. Strandberg (Talis Qualis), till minne av den året innan avlidna Bernhard von Beskow.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. XVI,319,(1 blank,8) s. Med flera figurer i texten. Häftad i samtida gråpappomslag. Oskuren. Ryggen med liten reva upp- och nedtill. Enstaka småfläckar. Några blad med svag fuktrand, t.ex. på s. 173-76, 189-92 och 205-08. Knappt skönjbart maskhål på slutet. Bibliotheca danica II:109. De avslutande bladet är en förlagsförteckning från Marquard. Det danska originalet utkom 1800. En tysk översättning utkom samma år som den svenska.

Sthlm, J. Beckman, 1858. 16:o. 64 s. & 4 plr. Häftad i enkelt omslag. Första planschen med vikmärke. Genomgående fuktfläck nedtill i inre marginalen. Med Elin Appelgrens namnteckning daterad 1886. Första delen av ”Illustreradt rese-handbibliothek” hade undertiteln ”Från Stockholm till Skokloster och Upsala” och utkom 1857. Planscherna föreställer Gripsholm, Ekerö, Bockholmssund och Kaggeholm.

Sthlm, J. P. Lindh, 1813. 8:o. (4),89,(1 blank),1 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida ngt nött och fläckigt gråpappomslag. Oskuren. Ryggen med små pappersförluster. Mindre maskangepp nederst i inre marginalen t.o.m. s. 16. Liten pappersförlust i yttre marginalen på s. 25-28. Översättning av ”Allgemeine Betrachtungen über das Weltgebäude” som utkom första gången i Berlin 1801. Planschen avbildar solsystemet och dess planeters omloppsbanor (förutom Plutos och Neptunus) med Halleys kometpassage 1759 inritad. Johann Elert Bode (1747-1826) är bland annat känd för att han gav den av Herschel 1781 nyupptäckta planeten namnet Uranus.

Uppsala, P. J. Höjer, (1735). 4:o. 8 s. Tagen ur band och med en samtida marmorerad ryggremsa. En bit av titelbladets nedre hörn bortklippt. Obetydligt småfläckig. Dintler 120. Lidén Catalogus disputationum 6. Bibliotheca Walleriana 8198. Sin andra avhandling försvarade Hamnerin under Robergs presidium 1737. Hamnerin (1712-66) slutade som provinsialläkare i Värmland.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1958. 310 s. Sobert blått klbd med tvåfärgad svart respektive mörkblå titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Övre snitt skuret, övriga endast putsade. Omslaget medbundet. Bandet lätt solkigt. Dedikation på smutstitelbladet till ”Solveig och John [Landquist] med hjärtlig hälsning från Sara”. Sara Lidmans tredje roman. Regnspira är ett västerbottniskt dialektalt namn på tornsvalan. Fågelns karaktäristiska skri ger Lidman en metaforisk betydelse i form av olika förebud om stora skeenden i livet. Romanens hjältinna Linda Ståhl kom Lidman att återvända till i romanen ”Bära mistel” som utkom 1960. Sara Lidman och John Landquist var under åren 1955-63 båda ledamöter i Samfundet De Nio.

Linköping, A. Petre, 1825. 8:o. (10),280,(1) s. Fint blått halvmarokängbd med upphöjda bind och guldtryckt ryggtitel (Isbergs, Norrköping). Stänkta snitt. Något lager- och småfläckig. Titelbladet lite småskadat och uppfodrat, uppfodringar i ryggmarginalen på s. (3-10) i början, lagning i yttermarginalen på s. 117 och några smålagningar på sista bladen. Med Elisabeth Sahlins namnteckning daterad 1925. Exlibris Bo Sture Wiking. Det är den första i en rad av reseskildringar av de svenska romantikerna och utkom under kort tid i fyra upplagor, den sista 1833. Kernell var Atterboms kusin och Malla Silfverstolpes favorit. Han umgicks i Uppsalaromantikernas kretsar och uppskattades särskilt som Bellmansångare. Resan skedde med anledning av hans ”lungsot”. Arbetet utgavs postumt efter författarens död i Erlangen. Bo Sture Wiking (1906-83) var präst och kyrkohistoriker. Han är mest känd för sina insatser som minnestecknare av de präster som avlidit i Linköpings stift vid prästmötena 1954, 1961, 1967 och 1973.

Uppsala, 1893-98. Porträtt,VIII,333,(3),1-22 + 170,1-55 s. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och sprängda snitt. För- och understrykningar samt marginalanteckningar med blyerts, främst i del II. Stämpeln, ”Bibliotheca Linderholmii”, på främre pärmens insida, visar att boken härrör från Emanuel Linderholm. Med den ovanliga tredje delen. I de två första delarna förs historien fram till 1637. Den tredje delen behandlar Paulinus som ärkebiskop och prokansler 1637-46. Lundström tillämpade i sin avhandling en strängare källkritik än vad som tidigare varit vanligt inom svensk kyrkohistoria och satte också den svenska utvecklingen i ett stort europeiskt idésammanhang. Herman Lundström (1858-1917) var professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och initiativtagare till Svenska kyrkohistoriska föreningen. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Genom den metodiska förnyelsen har avhandlingen betecknats som ’ett landmärke i den svenska kyrkohistorieskrivningens historia’ (Holmquist), och Hjärne karaktäriserade den i sitt sakkunnigutlåtande för professuren i kyrkohistoria som ’en av de bästa kyrkliga levnadsteckningar, som vår kyrkohistoria har att uppvisa’”. Emanuel Linderholm (1872-1937) var även han kyrkohistoriker.

Norrköping, Östlund & Berling, 1845. 16:o. 332 s. Samtida blått lite nött mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen ngt blekt. Enstaka småfläckar. Små fuktfläckar inledningsvis och på sista bladet. Louise Sederholms namnteckning i blyerts på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:3. Utgiven i serien ”Original-bibliothek”. Varianten med feltrycket ”manormar” på s. 193. Översattes till danska, tyska och holländska. Läkaren Carl Anton Wetterbergh (1804-89) gav ut en mängd romaner och noveller under pseudonymen Onkel Adam, ofta med sociala teman i fokus. Fredrika Lovisa ”Louise” Sederholm (1816-58) var född Sparre och gift med Johan Sederholm på Näfveqvarns bruk.

Sthlm, 1891. (2),67 s. På sista blanka sidan en inklistrad tryckt rättelselapp. Häftad, med ryggremsa av blått papper. Titelbladet lite ojämnt blekt och fläckigt. Marklund Övre Norrland i litteraturen 1429.

Uppsala, Kongl. akad. boktryckeriet, 1864. 8:o. 49 s. Rött klotryggbd från 1900-talets mitt med maskinskriven titeletikett och det tryckta gula omslaget uppklistrat på pärmarna. Blekt rygg. Titelbladet och sista sidan obetydligt bruntonade. Namnteckning August Quennerstedt högst upp på främre pärmen. Hilding Pleijels exlibris. Bra ex. Med en tryckt dedikation på vers till Agnes Hamilton, född Geijer. De personer som avhandlas är Geijer, Atterbom och Hans Järta.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1849. 8:o. (2),171 s. Elegant samtida rött halvsaffianbd med guldornerad rygg och guldtryckt titel på både rygg och frampärm. Marmorerade snitt och läsband i randigt siden. Bortklippt namnteckning upptill på titelbladet och raderad tillskrift på frampärmens insida. Enstaka fläckar. Bra ex. Wegener (1802-93) var bland annat dansk ”Geheime-Archivarie”. Bilagorna är över hundra brevutdrag från åren 1817-48. Boken härrör av allt att döma från biblioteket på Östanå. Kanske har den utmönstrats eftersom den till skillnad från det stora flertalet böcker där är bunden i röd saffian och inte i grön. Vid sidan av färgen och en liten förgylld blomsterstämpel på ryggen är det annars precis samma bandtyp.

Falun, P. A. Huldbergs boktryckeri, 1841. 12:o. 60 s. Hfrbd från 1900-talets andra hälft med upphöjda bind. Ryggen ngt blekt. Delvis med bevarade råkanter. Inlagan med sporadiska småfläckar och ett litet hål med bokstavsförlust på s. 33. Den första svenska upplagan utkom 1770, den tredje 1793 och ytterligare en upplaga utkom 1824. Arbetet är en förkortad översättning av den biografi som publicerades i ”Nordische Sammlungen” 1761. Den sammanställdes enligt uppgift av L. Segerholm.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35,(1) s. Tagen ur band och insatt i violett marmorerat omslag. Titelbladet något lagerfläckigt. Almquistiana 280, detta exemplar har ”psalm- och evangelii-/bok” på s. 33. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå Almquists folkskrifter: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag”.

Sthlm, Kongl. finska boktryckeriet, 1765. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla bläcknumreringar i övre marginalen på titelsidan. Utgavs under eget namn av Bengt Holmén. För detta blev han rättmätigt kritiserad i ”Swenska Mercurius”.