Search Results

Uppsala, Edquist & Berglund, 1873. 8:o. 148,(1,1 blank,1) s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag, det främre med veck i nedre hörnet. Ryggen lite skadad upp- och nedtill. Tidens dåliga papper något bruntonat. Prydlig stpl C. Gustaf Strokirk Hernösand på främre omslaget. Bra ex. De första memoardelarna utkom 1865 och 1867 samt en fortsättning 1874. Henrik Lilljebjörn (1797-1875) var regementskommissarie vid Värmlands fältjägarkår och svåger till E. G. Geijer. Hans hågkomster från sin ungdom i Värmland ger inblickar i allmogens såväl som ståndspersonernas tillvaro. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ger Lilljebjörns memoarer ”en ökad förståelse för den verklighet som bl a ligger bakom Gösta Berlings saga”. Carl Gustaf Strokirk (1853-1926) var född i Värmland och lantbrukskemist samt från 1886 chef för Statens kemiska station i Härnösand.

Sthlm, J. G. Lange, 1788. 8:o. (2),30 s. Med träsnittsvinjett på titelbladet. Häftad och oskuren. Något nött. Några smärre röda fläckar på titelbladet som har en liten samtida prisuppgift i bläck i nedre hörnet. Från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 13554. Akrell Stockholmiana 820. Med ett svar från Vetenskapsakademiens preses P. N. von Gedda på sidorna 29-30. Danvikens hospital historia går tillbaka till 1500-talet. Hagströmer var under 31 års tid läkare vid hospitalet och i sitt tal väjer han inte för de usla förhållandena som de intagna tvingades leva under. Hospitalet kunde anses för ”den fasligaste arrest tjänlig att skapa dårar, än för ett anlagt dårhus”. Hagströmers insatser medverkade till en humanare fattigvård i Stockholm.

Sthlm, Hörbergska tryckeriet, 1845. 8:o. 20 s. Tagen ur band med bevarat tryckt omslag. Lagerfläckig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 307. Förlagd av Rylander på Norrbrobasaren. Musikarrangemangen gjordes av J. N. Ahlström.

Sthlm, L. Salvius, 1766. 8:o. 24 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med nyare gråbrun ryggremsa. Stråk av lagerfläckar i yttermarginalen på bladet s. 21-22. Bibliotheca Walleriana 10079. Exemplar utan titelvinjett. De tre sista sidorna med ett svar av C. F. Mennander. Johan Gustaf Wahlbom var linnelärjunge och provinsialläkare i Kalmar län.

Leipzig, bei P. G. Kummer, 1821. 8:o. VI,371,(9) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Främre omslaget och arket fram till s. 18 helt loss. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Kotzebues efterlämnade manuskript utgivna efter det att han mördats av studenten Carl Sand 1819. Med ett förord av Pehr Gotthelf Kummer daterad i Leipzig den 21 februari 1821. De avslutande opaginerade bladen är en lång förteckning på Kotzebues skrifter, vilka fanns att köpa hos förläggaren.

Lund, J. Lundblad, 1797. 8:o. 94 s. + MEDICUS, F. C. Öfwer rätta grunderna för odlingen af foderwäxter. Öfwersättning från tyskan af Johan Jacob Hedrén. Sthlm, J. C. Holmberg, 1801. 8:o. 32,(2),129 s. + REUTERSKIÖLD, J. Ängsförbättring utan gödsel, i Stockholms skärgård. Sthlm, H. A. Nordström, 1815. 8:o. 14 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Grönt hklbd från 1800-talets mitt med guldlinjerad rygg. Brunstänkta snitt. Sista arbetet med lite solkigt titelblad och mycket hårt skuret med bokstavsförluster i yttre marginalen på s. 3-8 och ett avslutande rättelseblad saknas. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 650, 1390 och 1457 med felaktig kollationering av Medicus. Översättare av Kirwans arbete var F. Liljenroth. Reuterskiölds arbete utkom första gången i Economiska annaler 1807. Andra upplagan 1838. Översattes delvis till norska med tillägg av J. Sverdrup.

Sthlm, 1879. 117,(2) s. Aningen solkigt ljusbrunt hklbd med röd, ngt nött, titeletikett och marmorerade snitt. Omslaget medbundet och snävt skuret i nedre marginalen. Med Nils Nordqvists exlibris. Författaren var enligt denna bok född i Halmstad, men uppvuxen vid Karlsborg, i Hjo och Lidköping.

Sthlm, R. Wall, 1853. 8:o. 8 s. Häftad i tryckt omslag. Ett par små bläckfläckar på bakre omslaget. Det främre omslaget med utförlig handskriven dedikation från författaren på franska till Svante Hedin, ”artiste dramatique du Théatre royal de l’opera”. På vers. Ställd till Karl XV vid Carl Oscars födelse 1852.

Helsingfors, 1930. 164 s. Delvis lätt solbränt pappbd med titeletikett av rött skinn och medbundet omslag (Levin, Uppsala). Det främre omslaget lite solkigt och med några blyertsstreck. Bokbindarens anteckning på sista sidan. Tönnes Klebergs namnteckningar. Helsingin yliopiston kirjaston julkaisuja XV. Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter XV. Miscellanea bibliographica III. Innehåller uppsatserna ”Sånger av Runeberg och Topelius i vårt skillingstryck” av Arvid Hultin, ”Den hemlighetsfulla ön” av Rolf Lagerborg, ”En volym ur Michael Agricolas boksamling” och ”Två böcker med märklig proveniens i Helsingfors universitetsbibliotek” av Ragnar Dahlberg, ”Krykzmans Wysår, Jena 1649” av Holger Nohrström, ”En missuppfattad rågångsurkund från 1500-talet i Nordenskiöldska samlingen” av Paul Nyberg, ”Ett bidrag till Swedenborgs bibliografi” av Arne Jörgensen, ”Det bildliga (retoriska) uttrycket” av Olaf Homén, ”En engelsk Runebergsopera från åttiotalet” av Sune Orell, ”Suomalainen Virsikirja [Manuale-nide] v:lta 1630 Teuvan kirkonarkistossa” av Volter Kilpi och ”Program utgivna vid Åbo akademi. I. Intill 1713” av Eric Holmberg.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798. 8:o. 68 s. & 2 utvikbara grav. plr. Häftad och oskuren i samtida pappomslag med nyare pärmpapper. Ställvis ganska lagerfläckig. Med en pappersförlust i yttermarginalen på s. 5. Det blanka blad som den första planschen är klistrad på har en gammal lagad reva. Med en gammal lite kladdig namnteckning, ”Enander”, på titelbladet. Första upplagan utkom 1796. Den graverade planschen över ”norra hemispherens constellationer” är graverad av F. Akrel efter en ritning av Nisbeth, ”landt cadet i V. cl. vid k. Kr.acad.” I förordet skriver författaren att hans arbete är ämnat för ”landt-cadetterne, som icke hafva tilfälle at gå igenom en större cours i denna vetenskap, men ej heller böra lämnas uti okunnighet om des allmännaste och nödvändigaste grunder.” Finländaren N. G. Schultén (1750-1825) hade läst i Åbo och för Wargentin och var som astronom och matematiker verksam först vid Åbo universitet och sedan vid Karlbergs krigsakademi. Han var en skicklig kartograf och produktiv läroboksförfattare samt publicerade flera uppsatser i ”Vetenskapsakademiens handlingar”. Han blev sedermera överste vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren, överdirektör vid lotsverket och adlades af Schultén 1809.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35,(1) s. Tagen ur band och insatt i violett marmorerat omslag. Titelbladet något lagerfläckigt. Almquistiana 280, detta exemplar har ”psalm- och evangelii-/bok” på s. 33. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå Almquists folkskrifter: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag”.

Uppsala, litteris viduæ J. Edman, (1791-94). 4:o. 14 + 15-30 s. Inklistrad grav. vinjett på s. 3. Två oskurna häften. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 150-51. Setterwall 5813. Teijler Litteratur om Örebro län 7982-83. Vinjetten avbildar Kumlas och Hallsbergs sigill. Innehåller en beskrivning på svenska av Kumlabornas näringar.

Gävle, Gefle-postens tryckeri, 1892. (4),52 s. Häftad, Omslaget loss, med liten nagg överst på framsidan, defekt rygg respektive diagonalt veck och några småstänk på baksidan. Fin inlaga. Första upplagan av denna skrift som kom att tryckas om flera gånger. Carl Adolf Muhr (1783-1839) var förvaltare på Laxå bruk och är mest känd för sin ”Brukskatekes” som utgavs först 1892. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Denna användes för undervisning av unga bruksägarsöner, som inackorderades som elever på Laxå, och fick i övrigt stor spridning i avskrifter bland bruken. [...] Hos den nye bruksgossen inpräntades bl a att ’taga skriftligt på all ting och på eget bevåg giva skriftligt på intet’. Nyttan av kunskaper i lagboken, räkning, lanthushållning, historia och geografi samt av ett spartanskt leverne inskärptes också. Brukskatekesen ger i sin detaljerade utformning – också lämplig matsedel anges – en god kulturhistorisk inblick i levnadsförhållandena på ett bruk under tidigare delen av 1800-talet”.

Sthlm, Wennberg & compag., 1781. 12:o. 69 s. Tagen ur band. Lös i häftningen. Aningen lager- och småfläckig samt med lite bruntonade marginaler. Inre marginalen förstärkt på titelbladets baksida med förlust av en bokstav. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 118. Originalet, ”Le cadi dupé”, hade premiär 1761. Denna svenska version uppfördes den 19 april 1781. Översatt av C. Envallsson och C. Stenborg. ”Theatren förställer et audience-rum hos Cadi” och utspelar sig i Turkiet. Samma libretto användes av Gluck till en opera som också hade premiär 1761.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1841. 8:o. (10),245 s. Lätt nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg. Blåstänkta snitt. Ett fåtal fläckar, t.ex. i marginalen på s. 45-46. Maria Hagströms vackert präntade namnteckning på försättsbladet har slagit igenom lätt på titelbladet. Bra ex. ur Tommy Hellmans bibliotek. Översatt av Adolf Regnér. Om Napoleons truppers belägring av Zaragoza 1808-09 under det spanska självständighetskriget. Författaren Louis-François Lejeune (1775-1848) var fransk general, målare och litograf. Han var gift med Louise Clary, brorsdotter till Karl XIV Johans hustru drottning Desirée. Lejeune och Bernadotte hade båda deltagit i Napoleons fälttåg och tillsammans vid exempelvis slaget vid Austerlitz 1805. Lejeune utnämndes 1824 till kommendör med stora korset av Svärdsorden av Karl XIV Johan. Originalet ”Siéges de Saragosse” trycktes 1839-40. Här avtrycks det följebrev som medföljde författarens gåvoexemplar av boken, liksom kungens tackbrev daterat den 23 mars 1840.

Sthlm, Kongl. finska boktryckeriet, 1765. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla bläcknumreringar i övre marginalen på titelsidan. Utgavs under eget namn av Bengt Holmén. För detta blev han rättmätigt kritiserad i ”Swenska Mercurius”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1789. 8:o. 20,(6,1 blank,1) s. Häftad i nött samtida gråpappersomslag. Ngt lager- och småfläckig. Med Fr. Alfred Anderssons namnteckning daterad 1873. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 148. Ett ”Divertissement; vid slutet af Mickel Wingler” av samme författare avslutar häftet. Enligt Nils Personne har prologen en förlaga av Saint-Foix.

Sthlm, J. G. Lange, 1773. 8:o. 36 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Några småfläckar på titelbladet och lite fler fläckar på sista sidan. Gammal bläcknumrering ”34” i titelbladets övre yttterhörn. Vid sällskapets bildande 1772. Revideringar utkom 1814 och 1827.

Stockholm, A. F. Sandihns boktryckeri, 1903. (1) s. Har varit vikt. Samtida bläcknumrering överst. Med tryckt dekor i form av gröna och gula blommor på blått papper. Mycket charmig trycksak. Skådespelaren Signe Widell (1869-1922) turnerade landet runt, och även utomlands, med sina succéartade uppläsningskvällar. En entusiastisk recensent beskriver: ”Den unga verldsdamen på tribunen i sin charmanta högröda tyllklädning är en verklig förvandlingskonstnärinna. Ena ögonblicket är hon bondjäntan, som himlar fram sin kärlek snedt uppåt med ögonen, nästa gång är hon den mesaktige drängen, som klagar öfver könets oberäknelighet – hon är den skandalhungriga käringen lika väl som den förtjusta pigan, som tittar på stadens löjtnant; så skiftar sceneriet, och der står framför oss en förläst student i ’Weltschmerz’, och så en stramning på nacken och sjelfve konung Saul träder fram för vår syn i mörkt majestät. Allt detta utan annan yttre apparat än stundom ett hufvudkläde, utan andra gester än de enklaste.”