Search Results

Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Obetydlig pappersförlust i nedre ytterhörnet på sista bladet. Sällskapet Gamle göther i Vänersborg stiftades 1776 och avsomnade några årtionden senare. Uppgiften var att ”Jämte minnets upplifning av våre gamle förfäder, de gamle göther, och deras ryktbara tapperhet och öfrige dygder, har detta fostbrödralag tillika velat helga sin inrättning åt de store Gustafernas dyrkan”. Lorents von Nackreij (1757-98) hade en militär karriär innan han 1789 slog sig ned på det förvärvade Föskeds bruk i Nyeds socken i hans barndoms Värmland. Han ägnade sig bland annat åt sina vittra intressen. Gustaf Adolf Hård (1759-89) var född på Kilagården i Västergötland och gjorde en militär karriär. Han sköts ihjäl av en kanonkula den 1 september 1789 vid Tionvarpi batteri i Heinelaks by i Finland och begravdes i Lovisa.

Stockholm, Ehrnfried Nybergs boktryckeri, 1916. (2),1804-2564,(4) s. Trevligt om än något nött dekorerat oklbd. Första häftets (nr 19) främre omslag medbundet. Taubes artikel, som upptar s. 1819-23 i nr 19, handlar om hans vistelse i Argentina vid första världskrigets utbrott, och är illustrerad med ett fotografi föreställande den unga författaren i flottans uniform 1916. Kvartalsbandet innehåller även, bland mycket annat, artiklar av Albert Engström, Karl-Erik Forsslund och K. G. Ossiannilsson, liksom översättningar av bland andra Bernard Shaw, Jack London och W. Somerset Maughan samt en artikel om de svenska samerna, ”Folket som håller på att dö”, av den ryktbara rasbiologen Herman Lundborg.

Grand-Montrouge, Paul Schmidt, 1891. (2 blanka,6),249 s. Något nött marmorerat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, dubbla titeletiketter i rött och grönt samt övre guldsnitt (Östermalms bokbinderi, Stockholm). Ryggen blekt och ganska fläckig. Omslaget inte medbundet. Zetterlund I:53. Bland de avslutande bilagorna märks: ”Ambassadeurs de France en Suède”, ”Familles françaises anoblies en Suède” och ”Quelques manuscrits et incunables français de la Bibliothèque Nationale de Stockholm” samt ”Portraits français peints à l’hulie faisant partie du Musée de Gripsholm”. Författaren själv refererar lite nedlåtande till sina svensk-romanska kulturhistoriska uppsatser från den här tiden som ”lärdt knåp” som han sysselsatte sig med när inspirationen tröt i arbetet med romanen ”I havsbandet”. Senare bedömare har dock tillerkänt dem ett betydligt större värde än många av hans övriga vetenskapliga försök. Bland annat under inflytande av Frankrikevännen Nietzsche överger Strindberg sitt Tysklandssvärmeri till förmån för Frankrike, och försöker dra nytta av Frankrikeintresset som skapats i och med 100-årsjubileet av franska revolutionen. Strindberg erbjöd först boken åt Bonniers. Han kallade den för en ”maskerad diatrib mot das Preussenthum”, och menade att den skulle vinna Albert Bonnier hederslegionen, ”en liten restitution” för ”de skamfilningar man bestått [honom] [...] för mitt författeris skull”. Albert Bonnier avböjde dock både boken och hederslegionen: ”Jag är och förblir alldeles kallsinnig för dylika prydnader”. Strindberg lät sig inte nedslås utan såg istället till att boken gavs ut i Paris, där den också kom att röna viss uppskattning.

Jönköping, J. P. Lundström, 1843. 8:o. (2),VI,94,(2) s. Brunt hklbd. från ca 1900 med guldornerad rygg och stänkta snitt. Det tryckta gula omslaget medbundet och lätt lagerfläckigt. Exlibris Nils Personne. Kataloganteckning för B&B:s katalog 250 där exemplaret var till salu som nr 2569 för 15 kr. Hilding Pleijels exlibris och hans förvärvsanteckning från Björck & Börjesson 1950 då priset var 13:50 kr. Bra ex. Innehåller längre och kortare dikter och i början ”Några profdrag med pennan, på prosa”. Bland dikttitlarna kan nämnas ”Noachs foglar”, ”Den skendöde”, ”Till Ole Bull”, ”Arkadiens berg” och ”Köpenhamns-lustfärden 1842”. Anders Anderson (1822-92) blev sedermera medicine professor och ledamot av Svenska akademien 1875. Johan Andersson (1820-94) blev biskop och är känd för sina Goetheöversättningar. Björck & Börjessons katalog angav att skriften trycktes i endast 25 exemplar, vilket är osannolikt.

Gävle, 1941. 171 s. & 1 stencilerat rättelseblad. Bra mörkblått hklbd. Omslaget medbundet, det främre med lagad reva nederst. Med dedikation till Carl G. Laurins änka daterad den 12 september 1941 och Thore Virgins namnteckning. Svenska porträttarkivets publikationer III. God systematisk uppställning där man även kan söka efter litteratur om porträtt av särskilda personer, från Erik den helige till Viktor Rydberg. Förordet avslutas med ett posthumt tack till Carl G. Laurin för att han ”med sitt stora intresse för porträttkonsten från början visat arbetet en förstående välvilja”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1868. 8:o. (4),72 s. Nära samtida vinrött lätt nött hklbd med guldlinjerad rygg och guldtryckt ryggtitel. Ryggen lätt blekt. . Titelbladet lite bruntonat med en liten fuktrand i övre marginalen. Anteckningar i både bläck och blyerts på s. 7 och 31. Med vad som sannolikt är en dedikation på försättsbladet från författaren till Otto Berg daterad Malmö juni 1893. Fint ex. Josephson Avhandlingar ock program s. 134. Ottervik Litteratur om Blekinge 1779. Bläckanteckningarna är förmodligen av författaren.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1796-1800. 8:o. (14),386 s. & 5 grav. plr + (4),152 s. Samtida brunt hfrbd med guldornerad rygg, lejongul titeletikett och oval nummerskylt. Gula snitt. Något stötta hörn. enstaka småfläckar. Del II delvis lagerfläckig. På frampärmens insida namnteckning Per Skärlén från 1809 och N. Netzéns från 1842 följd av en namnlista. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 132 för ”Medea”, s. 513 för ”Jerusalems förstöring”, s. 119 för ”Erik den XIV, sorgespel”, s. 157 för ”Änteligen blef en poet lycklig,” s. 120 för ”Rustan” och s. 157 för ”Adelaid”. Första upplagan utkom 1788-89. Tre av planscherna bearbetade jämfört med den upplagan och två har helt nygraverade motiv.

Sthlm, J. Beckman, 1871. 8:o. 32 s. Häftad med samtida blå ryggremsa. Första sidan lätt bruntonad upptill. Bra ex. med en handskriven dedikation till J. O. Mörner. Från Herrborum. Adolf Hedin (1834-1905) var publicist och riksdagsman och bland annat grundare av ”Nyliberala sällskapet”. Om arbetet skriver Gunnar Petri i ”Författarrättens genombrott”: ”Det är en polemiskt hållen brandfackla till förmån för upphovsrätten. Situationen i Sverige anses bära ’prägeln af barbari.’ ’Då vi fordra, att vårt land skall träda ut ur sin barbariska undantagsställning, äro vi fullt förvissade om att ej yrka endast ett offer åt den moderna folkrättens grundsatser, utan att förändringen påkallas af vår egen fördel, för vår egen literaturs och andliga odlings skull, hvilkas intresse ej absolut sammanfaller med några svenska bokförläggares.’ Detta var det första svenska tryckta debattinlägget om upphovsrätt”. Julius Oscar Mörner (1816-88) var fiskal i i Svea hovrätt och ledamot av första kammaren. Han ägde från 1876 egendomen Herrborum i Östergötland.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1847. 8:o. VIII,458,(1) s. Lätt nött men fint mörkgrönt halvsaffianbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och tegelbrun titeletikett (Bernhard Andersson). Blåstänkta snitt. Liten fläck på nedre snittet. Lite bruntonad inlaga med en del lagerfläckar främst i marginalerna och mest i början. De sista tre bladen med fuktrand i yttre marginalen. Med Per Holmströms exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4322. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 9. En ny upplaga utkom 1925. Utgiven av G. O. Hyltén-Cavallius och skriven i form av brev daterade 1787-91. Johan Christopher Barfod (1753-1829) var journalist och kallas av Ahnlund för ”en bland svenska hovlitteraturens främsta anekdotberättare”. Han skrev i tidningen ”Extra posten” som boktryckare Holmberg gav ut 1792-95 under Leopolds redaktörskap och medverkade även i Gjörwells tidskrifter. Anteckningarna om skånska adeln tillkom när Barfod vistades i sin hembygd under 1787-89. I ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver J. V. Johansson: ”B. säges ha haft en omfattande historisk beläsenhet och ett utomordentligt minne, en uppgift, som hans skrifter med sin oerhörda detaljrikedom för ingen del jäva. Han har ej försummat något tillfälle att skaffa sig underrättelser. Bland de sagesmän, som han ofta uppger, träffar man många av den tidens ledande män; dock har han ej försmått att intervjua kammartjänare, skomakare, skräddare och andra hantverkare. Dessa sistnämnda meddelare skymta här och där bakom det tydligt skönjbara grodperspektivet, liksom det väl närmast är tack vare dem, som författaren kunnat följa sin naturliga fallenhet att skriva skandalhistoria”.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 123 s. Med inklistrad grav. titelvinjett. Lätt nött marmorerat pappbd från 1900-talets senare hälft med mörkblå titeletikett i skinn och blåstänkta snitt. Titelbladet lite smutsigt och med en liten fuktfläck i nedre marginalen, för övrigt en ren inlaga. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 209. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1036. Sidorna 51-123 består av gamla avtryckta handlingar i ämnet rörande till exempel skatter, bergsbruk och kanaler. Nils Adam Bielke (1724-92) bedrev huvudsakligen sina studier vid Lunds universitet 1733-41 men var en kort period 1738-39 vid Uppsala universitet och avslutade sin utbildning i Greifswald 1741-43. Detta ”förskaffade honom en även för denna tids adelsungdom ovanligt grundlig akademisk utbildning. Det är väl dock knappast troligt, att den pompösa »Oratio panegyrica de meritis Gustavi I: i in patriam habita», som han höll i Uppsala 1739, varit av honom själv författad” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Han utnämndes till landshövding i Södermanland 1761 och avslutade sin karriär som president i Bergskollegiet 1782-89.

Sthlm, P. Hesselberg, 1772. 8:o. (4),23,(2,3 blanka) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla röda snitt. Några enstaka småfläckar. Gamla numreringar på titelbladet. Bra ex. På de två avslutande opaginerade sidorna återfinns en vers: ”Jämförelse, emellan Sveeriges [sic] trenne store Gustaver”. Hölls med anledning av Gustav III:s statskupp 1772. Carl Johan Ingman (1747-1813) var litteratör och politisk äventyrare. Han studerade i Åbo och Uppsala där han 1769 valdes in i sällskapet Utile dulci. Från 1771 propagerade han för Gustav III genom politiska broschyrer och tal. Han blev svensk chargé d’affaires i St. Petersburg där han genom dyrbart levnadssätt råkade i skuld och begick åtskilliga olagligheter, varefter han rymde till Norge och antog namnet Manderfelt. Härifrån och senare från Köpenhamn sände han hem spionrapporter. För dessa belönades han 1790 med full amnesti för sina förbrytelser. Samtidigt fungerade han som spion för dansk räkning. Ingman-Manderfelt återvände till Sverige 1799.

Falun, J. F. Åkerbloms boktryckeri, 1848. 12:o. VI,120 s. Enkelt samtida skinnryggbd med klistermarmorerade pärmsidor. Infärgade snitt. Sporadiska småfläckar. En fuktfläck i nedre yttre hörnet. Reva i inre marginalen och lite in i texten på s. III. Små nagg i nedre marginalen i början. Blyertskludd på s. 34. Första upplagan utkom 1842 och en tredje 1865.

Sthlm, J. A. Dahlström, 1848. 8:o. (4),96 s. Välbevarat rött hklbd från 1900-talets början med guldornerad rygg och svart titeletikett. Fint ex. Anders Abraham Grafström (1790-1870) var lärare och präst, men var i sin samtid mest känd som skald. Han skrev bland annat texten till Forssells ”Ett år i Sverige” och levnadsteckningen i sin svärfar F. M. Franzéns ”Skaldestycken”. Han var ledamot i Svenska akademien från 1839. ”Sånger från Norrland” hade utkommit 1841. De olika dikterna har bara i enstaka fall norrländska teman, utan har titlar som ”Vid biskop Franzéns död”, ”Ord till Mozarts Requiem”, ”Kyrka och stat”, ”För den lika arfsrätten”, ”Vattenfallet”, ”Gossen i skogen”, ”Sigvaldh och Thora”, ”Dalen vid Uman”, ”Till baron v. B.” och ”Talltrasten”.

Sthlm, H. Fougt, 1771. 4:o. (4) s. Oskuren. Lite smutsad i övre marginalen. Utfärdad av Kanslikollegium med Clas Ekeblad och Ulric Scheffer i spetsen. I brevet, som har plats för här oifyllda uppgifter om mottagare, inskärptes vikten av att boktryckerierna i riket följde arkivlagen och levererade sex exemplar av allt som de hade tryckt till Riksarkivet. Därifrån fördelades trycken ut till Kanslikollegium, Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Åbo.

Norrköping, Östlund & Berling, 1845. Stor 16:o. 200 + 201-335 + 337-536 s. Samtida marmorerat hfrbd med guldornerad rygg. Blåstänkta snitt. Lätt och jämnt bruntonad. Titelbladet något ojämnt bruntonat. Namnteckning Philip L. Trozelli. Bra ex. Bibliotheca Rudbeckiana 1636. En samling historiska noveller, den första med titeln ”Drottsveket. Berättelse från Brännåldern (år 465 eft. Chr. föd.)”

Sthlm, C. Deleen, 1829. 12:o. 70,(2 blanka) s. Med boktryckarmärke på titelsidan. Tagen ur band och insatt i samtida ryggremsa av gråpapper. Gamla grönstänkta snitt. Titelbladet lätt gråtonat. Sista blanka sidan med lätt solk. En andra upplaga ”Wälment rådgifware för alla åldrar” trycktes i Jönköping 1831. Den är skriven i samma anda som den ”Böne-bok” Saltza skrev 1811, vilken trycktes i över 40 upplagor. Kammarjunkaren Edvard (även Evert) Fredrik von Saltza (1775-1859) var mycket god vän med Karl XIV Johan och beskrevs av samtiden som en religiös mystiker med stor tilltro till ockultism. von Saltza belönades av kungen med ett flertal utmärkelser och uppdrag inom ordensväsendet och 1843 upphöjdes han i grevligt stånd.

Visby, A. Cedergren, 1844. Stor 12:o. (14),264 s. Marmorerat pappbd från början av 1900-talet med lite nött brun titeletikett i skinn och rödstänkta snitt. Främre tryckta omslaget medbundet, men med en liten reva överst. Ryggen lätt mörknad. Inlagan med en del fläckar, t.ex. några i texten på s. 156-59 och från s. 260 till slutet samt i nedre marginalen på s. 188-93. Insidan av främre pärm med en inklistrad tillskrift till Sten G. Lindberg på ”Walborgsmässoaftonen 1935 från vännen Ejnar”. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6123. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 45. Teijler Bibliographia Upsaliensis 7444. Allt som utkom. Med ett extra deltitelblad med texten: ”Mälarens minnen. I. Upsala minne. Staden, segelleden och nejderna. Förra häftet: segelleden från Skokloster – vyer af Upsala – studentlifvet – Upsala stad. Slottet – domkyrkan – akademien”. Arbetet är en utvidgad bearbetning av författarens ”Upsala och dess nejder” från 1842-43. Tyngdpunkten ligger även i denna utgåva på Uppsala.

Uppsala, Wahlström & c., 1846. 8:o. 185,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt blått omslag vilket har en del smånaggar. Främre omslaget nästan loss och med tråkiga tejplagningar nedtill på insidan. Ryggen med revor och med trist tejplagning nedtill. Återkommande fuktrand i yttermarginalen. Namnteckning Adelaide Sparre överst på främre omslaget. Bring Intineriaria Svecana 725. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 1188*. Bibliotheca Walleriana 20407. Resan gick först från Stockholm till Arboga med ångbåt, sedan följer en kort skildring av Värmland på sidorna 1-22 och Norge på sidorna 22-27, därefter fortsatte färden genom Europa, främst Tyskland och Frankrike, delvis på järnväg. August Timoleon Wistrand (1807-66) var en av pionjärerna inom svensk rättsmedicin och gav bland annat ut ”Handbok i forensiska medicinen” 1838 och ”Afhandlingar i statsmedicinen” 1842.

Uppsala, J. Edman, (1785). 4:o. (2),12 s. Fint men lätt nött hfrbd från 1900-talets början med röd titeletikett. Liten rostfläck i marginalen på s. 4. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 49. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1805.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 8:o. (2),34 s. Häftad och oskuren. Några svaga fuktränder mot slutet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6670. Schröders historik utkom även i fransk översättning 1846. Bland annat behandlas Linnés lappländska resa på sidorna 10-11.

Uppsala, 1914-16. XXXI,(1),329,(1) s. & plr + (4),II,(2),103,(8) + (6) s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Katalog över Kungl. bibliotekets i Stockholm inkunabelsamling. Nyförvärv 1915-1939, jämte tillägg till huvudkatalogen 1914. Uppsala, 1940. X,67 s. De tre första delarna i enkla klotryggbd med omslagen uppklistrade på pärmarna. Den sista delen häftad och ouppskuren. Med ett förord på svenska av E. W. Dahlgren i första delen. Av andra delen utkom bara första häftet som rör de svenska inkunabeltrycken 1483-84. Den avslutas med fem sidor avbildningar av vattenmärken. Att fortsätta den delen ansågs överspelat i och med utgivandet av ”Sveriges bibliografi”.