Search Results

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1796. 8:o. 60 s. Häftad. Oskuren och delvis ouppskuren. Lätt lagerfläckig t.o.m. s. 18, titelbladet ngt hårdare. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Enligt förordet tilldelades författaren Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskapers skådepenning i guld för boken. Innehåller fem avdelningar: ”Om sedoläran”, ”Om räknekonsten”, ”Om werlds-byggnaden och wår jord”, ”Kunskapen om Swerige i allmänhet” och ”Om landtbruket”. Avslutas med en kort biografi över den berömvärda bonden Henric Jonasson Hakala i Tavastehus som bland annat tilldelats en skådepenning i silver av Patriotiska sällskapet. Författaren var länge Patriotiska sällskapets sekreterare. L. F. Rääf var själv ingen varm förespråkare av allmogeundervisning: ”För folkens massor, för alla som icke kunna driva kunskap till verklig bildning, är varje annan skola än prästerskapets och föräldrahuset, ett fördärv”.

Lund, (1789). 4:o. (4) s. Oskuren. Solkig och med flera fuktränder. Titelbladet med två bläckfläckar. Datumet är inte ifyllt. Sista sidan med Hamiltons eget förordnande om sin begravning, bland annat ville han inte ha någon likpredikan. En kort vers av Fr. Svanander kommenterar detta: ”Hvad! skildra Hamilton - - den nåden han ärfarit? Nej! Sjelf han tolkat alt i denna korta skrift: Och tårar, tårarna, som strömma vid hans grift, bevisa uppenbart hvad han för folket varit [...]”.

Karlskrona, G. Törn, (1745). 4:o. (92) s. Tagen ur band och med spår av inbindningen i inre marginalen på första och sista sidan. Gamla rödstänkta snitt. Någon småfläck. Titelbladet med äldre numrering upptill: ”Nr. 23.” Med personalier på sidorna (75-83). Avslutas med en ”Cantata” av Salomon Henschen och ett sorgekväde av Petrus Lorents Trägård. Cecilia Catharina Qviding (1700-45) var dotter till kyrkoherden i Kvidinge Petrus Qviding och gift med kyrkoherden i Karlshamn Erasmus Trägårdh. Georg Törn var mycket kortvarig som boktryckare i Karlskrona och sannolikt bara 1745-46. enligt Klemming och Nordin ”Svensk boktryckeri-historia” kunde han inte fullgöra betalningen för tryckeriet till företrädaren.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, 1815. 4:o. (4),13 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Enstaka lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 338. Allt som utkom. Den näst sista avhandlingen som Fant presiderade för. Om korståg och resor till Palestina under medeltiden. Med ett litet latinskt citat om St. Ragnhild i Täljes resa till Jerusalem.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (22) s. Tagen ur band. Gammal numrering i övre ytterhörnet på titelsidan. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 172. Den första tryckfrihetsordningen efter statskuppen 1809 och försedd med grundlags status. Den byggde på 1766 års tryckfrihetsförordning och gav en vidsträckt tryckfrihet. Den kom att omarbetas redan 1812, då bland annat indragningsmakten las till.

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (4),28 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med bläcknumrering överst på titelsidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6474 med avvikande kollationering. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare J. G. Wilcke på s. 25-28. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som en av sin tids mest uppburna talare framträdde S med en rad åminnelsetal, där en försiktig kritik någon gång smyger sig in i den traditionella panegyriken. I ett par ambitiösa presidietal i VA tog han upp ämnen ur sv historia. Det första, från aug 1787, behandlar folkliga seder och bruk såsom de återspeglas i de medeltida lagarna”.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1811. 8:o. (2),XXIV,(2),293,(2) s. Häftad och oskuren i samtida violett klistermarmorerat pappomslag. Handskriven titel på de blekta och något nötta ryggen. Enstaka fläckar. Flera under- och förstrykningar i bläck i avsnittet om hemliga sällskap och frimurare på s. 247-55 och om jesuiter på s. 261-67. Bläckmonogram K: L: på frampärmen. Inköpsanteckning från Linköping den 24 september dock utan årtal. Det tryckta priset på näst sista bladet är 1:24 för ett häftat exemplar. Ett fristående arbete av samma författare med titeln ”Utkast till christna kyrkans historia, från dess stiftare till reformationen” trycktes i Strängnäs 1817. Charles François Dominique de Villers (1765-1815), fransk författare och filosof, professor i Göttingen och innehavare av den svenska Nordstjärneorden. Översättaren Johan Åström (1767-1844) var präst och psalmdiktare. Han tillhörde Wallins medhjälpare med 1819 års psalmbok och ett tjugotal psalmer där är av hans hand. Han var vid denna tid kyrkoherde i Tuna församling och slutade sina dagar som kyrkoherde i Simtuna.

Sthlm, P. G. Berg, 1848. 16:o. Front,(10),240 s. & 33 plr varav 1 utvikbar. Med ett flertal illustrationer i texten. Nött samtida grönt klotryggbd med sparsam guldornering och blindpressat ramverk på de mönsterpressade pärmarna. Guldpräglad ryttare och titeltext på främre pärm. Smärre revor i främre ytterfalsen och pärmhörnen stukade. Lätt snedläst. Genomgående små fuktfläckar i övre marginalen och mot slutet även nederst i den inre. Den bruntonade inlagan har även enstaka vita fläckar. Två av illustrationerna kolorerade i gammal tid. Delvis bortklippta marginaler på s. 1 och 7. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2714. Innehållet är typiskt för P. G. Bergs publikationer och inleds med en avdelning med ”Minnen af Linné” följt av gravvårdar och monument över berömda personer, ”Konstskatter i Kongl. museum”, ”Sergels mästerstycken”, några historiskt intressanta byggnader i Stockholm, ”Märkvärdiga dryckeskärl”, ”Forntida vapen och rustningar” och ”Fornlemningar och kuriosa m.m.” samt avslutningsvis ”Svenska djur” på s. 205-40.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ett par småfläckar på första och sista bladet. Titelbladet med samtida numrering upptill: ”No. 17.” Med omfattande personalia över nationalekonomen och politikern Anders Nordencrantz (1697-1772).

Falun, P. O. Axmar, (1815). 8:o. 16 s. Tagen ur band och med gammal gråmarmorerad ryggremsa. Samtida bokstavsmarkeringar i bläck i marginalen vid varje elev. Bläckfläck nedtill på titelbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1527 anger att skolkataloger utkommit i Falun sedan 1783. Totalt förtecknas 144 elever. Vid varje elevs namn står födelsedatum och faderns yrke samt ofta ort. Här återfinns bland annat två av landshövdingen Hans Järtas söner.

Philadelphia, 1913. 318,(16) s. & 1 karta. Blått aningen nött dekorerat oklbd med guldlinjerad rygg och titeltryck i guld. Med övre guldsnitt, de övriga snitten med råkant. Ryggen lite smustad och den nedre ryggänden något nött. Det övre guldsnittet med en skada. Den främre pärmen med någon fläck upptill och det bakre nedre pärmhörnet lätt knäckt. Sidan 3 och 6 med något mindre fläck. Utgiven av the Swedish colonial society. Men de två bilagorna: ”Comprising names of Jöran Kyn and his descendants and persons intermarried with them” och ”Comprising names of persons more remotely connected with the family of Jöran Kyn and others incidentally mentioned”. De avslutande 16 sidorna utgörs av en medlemsförteckning över The Swedish colonial society. Svensken Jöran Kyn, född ca 1640, var en av de första europeiska bosättarna längs Delawarefloden. Han anlände dit 1642 tillsammans med Johan Printz, vilken Axel Oxenstierna samma år utsett till guvernör över Nya Sverige, på skeppet Fama. Efternamnet Kyn förekommer i olika varianter, som Kijn och Kijhn, senare även Keen.

Göteborg, G. Löwegren, 1816. 8:o. 29,(3 blanka) s. Tagen ur band. Lite tilltufsad i hörnen. Lagerfläckig. Lite lös i häftningen. Titelbladet och sista blanka bladet loss. Från Ericsberg.

Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1843. 8:o. VI,228 s. Häftad i tryckt lila omslag. Oskuren. Omslagets rygg med reva och pappersförluster överst och nederst. Delvis lager- och småfläckig. Innehåller bl.a. beskrivningar av de europeiska staternas författningar och styrelseskick.

Sthlm, J. Beckman, 1849. Stor 12:o. 360 s. Felpaginerad. Nött grönt samtida pappomslag med sparsamt oxiderad ryggdekor och grönstänkta snitt. Fuktfläck nedtill i inre marginalen. Småtråkiga fläckar på s. 86-101, 206-13, 227-42, 275-83, 291-92 och 303-08. Fuktfläckar i yttermarginalen från s. 341 till slutet. Ett ark felbundet. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 263. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 166. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 226. P. O. Almström (1801-49) var apotekare och kemist och gav ut en del läroböcker i kemi samt en handbok i ”Handelsvaru-kännedom” 1845. ”Hushålls-rådgifwaren” innehåller bland annat uppgifter om brödbakning och bryggning, liksom vin-, ättiks- och brännvinsberedning. Vävning, färgning och tvätt har egna kapitel.

Göteborg, Bonniers lito, (1903). (1) s. Samtida bläcknumrering och datering (”den 6:te augusti 1903”). Med tryckt dekor i form av en grön och gul blomma på ljusgrönt papper. Mycket charmig trycksak. Skådespelaren Signe Widell (1869-1922) turnerade landet runt, och även utomlands, med sina succéartade uppläsningskvällar. En entusiastisk recensent beskriver: ”Den unga verldsdamen på tribunen i sin charmanta högröda tyllklädning är en verklig förvandlingskonstnärinna. Ena ögonblicket är hon bondjäntan, som himlar fram sin kärlek snedt uppåt med ögonen, nästa gång är hon den mesaktige drängen, som klagar öfver könets oberäknelighet – hon är den skandalhungriga käringen lika väl som den förtjusta pigan, som tittar på stadens löjtnant; så skiftar sceneriet, och der står framför oss en förläst student i ’Weltschmerz’, och så en stramning på nacken och sjelfve konung Saul träder fram för vår syn i mörkt majestät. Allt detta utan annan yttre apparat än stundom ett hufvudkläde, utan andra gester än de enklaste.”

Sthlm, typis Hesselbergensis denuo impressa, 1764. 8:o. (8),384,(16) s. Samtida halvpergamentband med blank rygg. Rödstänkta snitt. Enstaka fläckar. Bakpärmens insida samt eftersättsbladet fullskrivna med samtida anteckningar på både svenska och latin. På försättsbladet anteckning av Joseph Hylander om inköp i Göteborg den 22 december 1766 och namnteckningar av Anders Hylander respektive P. Lafveson. Gammal rund duplettstpl från Lunds universitetsbibliotek på frampärmens insida. Trycktes första gången 1735 och följdes av ett flertal nya upplagor under hela 1700-talet. Lades fram till granskning vid 1734 års riksdag och vann ständernas bifall. Kort därefter påbjöds den till användning vid samtliga landets skolor och trängde därmed ut Mattias Hafenreffers ”Compendium doctrinæ cœlestis” som dittills varit allenarådande sedan första hälften av 1600-talet. Jacob Benzelius ”Repetitio” behöll sin dominerande ställning i den svenska skolundervisningen till långt in på 1800-talet. Anders Hylander (1750-1830) studerade i Skara, Uppsala och Lund där han blev professor och präst. Joseph Hylander (1746-1809) var hans äldre bror.

Gävle, Gefle-postens tryckeri, 1892. (4),52 s. Lite flammigt pergamentbd med ryggtiteletikett av brunt skinn och helt guldsnitt (Herzogs). Pärmarna lite bågnade. Något bruntonad inlaga och med några småfläckar. Återkommande ljus fuktrand i nedre yttre hörnet. Ivar Larssons namnteckning i blyerts på titelbladet. Första upplagan av denna skrift som kom att tryckas om flera gånger. Carl Adolf Muhr (1783-1839) var förvaltare på Laxå bruk och är mest känd för sin ”Brukskatekes” som utgavs först 1892. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Denna användes för undervisning av unga bruksägarsöner, som inackorderades som elever på Laxå, och fick i övrigt stor spridning i avskrifter bland bruken. [...] Hos den nye bruksgossen inpräntades bl a att ’taga skriftligt på all ting och på eget bevåg giva skriftligt på intet’. Nyttan av kunskaper i lagboken, räkning, lanthushållning, historia och geografi samt av ett spartanskt leverne inskärptes också. Brukskatekesen ger i sin detaljerade utformning – också lämplig matsedel anges – en god kulturhistorisk inblick i levnadsförhållandena på ett bruk under tidigare delen av 1800-talet”. Geflepostens tryckeri bildades av Carl Fredrik Blomberg och drevs i Gävle åren 1866-70. AB Geflepostens tryckeri däremot med G. J. Lundeberg och G. F. som drivande aktörer grundades 1877 och drevs vidare under flera år framåt. Detta tryck tillhör det således den senare officinens.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 4:o. (23) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Nedre ytterhörnet lite stött. Titelbladet med några blyertsanteckningar och en svag solkfläck samt äldre bläcknumrering i övre högra hörnet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3658. Avslutas med ”högstsalig hans maj:ts konung Gustaf III:s ättar-tal” och en tacksägelse.

Jönköping, Strehlenert & co., 1859. 8:o. Litograferat titelblad,(2),204,(2) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 1 litograferad plansch & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta. Ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, blindpressad ryggdekor och guldtryckt titel (Hedberg). Rödstänkta snitt. Ett fåtal blyertsförstrykningar i marginalerna. Kartan med en 3 cm reva i vänstermarginalen. Bra ex. men saknar ett smutstitelblad. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5957. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 4. Planschen avbildar runstenar och kartan, som är upprättad av Allvin, rör Wista härad inklusive Gränna och Visingsö. På det litograferade titelbladet avbildas Visingsborgs ruin. Jonas Allvin (1777-1866) var förste lantmätare i Jönköpings län och en flitig topografisk författare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Under sin tjänsteutövning förvärvade han en intim kännedom om land och folk i de nordvästliga delarna av Småland, vilken han sedan nedlade i ett flertal förträffliga häradsbeskrivningar” [---] ”Samtliga arbetena utmärka sig för stor noggrannhet och rikedom på uppgifter, såväl geologiska och arkeologiska som historiskt-topografiska; flerstädes visar A. prov på en förvånande fin naturiakttagelse, även om, såsom naturligt, ej alltid hans förklaringar blivit beståndande inför senare vetenskaplig forskning”.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1867. 8:o. (4),228 s. Blått hklbd från början av 1900-talet med titeletikett av grönt skinn samt svagt brunstänkta snitt. Titeletiketten lite nött och flammig. Titelbladet lite solkigt och med flera bläckfläckar. Tidens dåliga papper lätt och jämnt bruntonat. De sista åtta sidorna bruntonade i marginalerna. Sista sidan lagerfläckig. ”Den resa, som utgör ämnet för denna bok, företogs förliden höst i en liten båt, hvilken författaren ensam förde, med tillhjelp af en tvåbladig åra och tvenne segel”. Efter avresan från England skildras Tyskland, Donau, Sigmaringen, Ulm, Schweiz, Luzernsjön, Mosel, Nancy och staden Meaux.Jämför den liknande ”En kanotfärd i Sverige” från 1868. Den delen rör Sverige, det vill säga när författaren paddlar genom de värmländska sjöarna och längs Göta kanal samt besöker Stockholm.

Sthlm, C. R. Roselli, (1840). 8:o. 40 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen sprucken upptill. Skurar av små bläckstänk längs ryggen. Några blad delvis lite lösa i häftningen. Med en del mindre solkigheter och en liten tonad fuktfläck i yttermarginalen. Några små anteckningar och överstrykningar i bläck, blyerts och blåpenna. På bakre omslaget anteckning med rödpenna om antalet grevar, friherrar och vanliga adelsmän: ”G - 82. F - 204. A - 1867”. Almquist Svensk genealogisk litteratur 87.

Uppsala, 1907. (6),170 s. & 9 plr. Bra grönt klbd med rödbrun titeletikett i skinn och ljusbrunt övre snitt (Frosta bokbinderi AB, Stockholm). Omslaget medbundet. Titeletiketten med felstavat författarnamn och några ytterst svaga repor. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Andra upplagan. Jämför Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5284 där kollationeringen gäller för första upplagan, publicerad samma år. Några smärre förbättringar har gjorts i föreliggande upplaga. Utgiven av Vetenskaps-societeten i Uppsala. Denna första del är allt som utkom och behandlar Linnés egna arbeten med noggranna kollationeringar. Planscherna är numrerade 1-3, 5-9 och 11. Plansch nummer 4 och 10 utkom ej.

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1942. 75 s. Något nött mörkblått hklbd. Liten skada i pärmpappret på bakre pärmen. Omslaget medbundet. Reva i s. 41-44 med fula spår efter tejplagning. Dedikation: ”Bilderbok för Maria Landquist från farbror Gullberg 1944. Bilderna har jag inte ritat själv. Jag skulle aldrig ha ritat farbror Orfeus på sidan 67 så ful. Han ser finare ut i verkligheten. - Om innehållet i paketet från Königsberg på sidan 33 kan Pappa lämna dig närmare besked. Hälsa Mamma och Pappa!” Tredje upplagan. Tecknaren som hade ritat Orfeus så ful var Thorvald Gahlin. ”Pappa” var såklart John Landquist, som vid den här tiden bl.a. var sysselsatt med att ge ut Kant-delen i serien ”De filosofiska mästerverken” och måste sägas ha varit synnerligen lämpad att lämna närmare besked om paketet inehållande ”Das Ding an sich”. John Landquist hade skrivit en uppskattande recension av Gullbergs diktsamling då den ursprungligen utkom 1935. Maria Landquist var född 1940.