Search Results

U.o., u.å. 20 s. Elegant brunt halvmarokängbd med marmorerade pärmpapper omgivna av guldbårder, guldpräglad titel på frampärmen, marmorerade snitt och medbundet främre omslag (Beck & son). Ryggen med några obetydliga småskavanker. Tillskrift till Berndt Philipson från Anna Tamm på försättsbladet: ”med varmt tack för ett med glädje & villighet utfört godt arbete under en bekymmersam tid” daterat sommaren 1925. Godsets historia går tillbaka till 1248 och Fånöö-ätten, kom sedan i familjen Trolles ägo på 1400-talet, Oxenstiernas på 1580-talet (Axel Oxenstierna föddes här 1583), därefter av Horn, Krus, Sparre, Adlerfelt respektive Rålamb. Per Adolf Tamm köpte det 1839 och hans sonson Hugo lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden 1873-76. Det ägdes vid denna tid av Anna Tamm och på väggarna hängde delar av den Tamm-Grillska konstsamlingen.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1821. 8:o. (2),IV,161 s. Vackert brunmarmorerat pappbd från 1900-talets första decennier med gul titeletikett med svart tryck (P. A. Norstedt och söner). Det tryckta gråpappersomslaget medbundet. Inlagan endast putsad. Ryggen blekt. Titelbladet med lagning på baksidan. Ställvis lagerfläckig, t.ex. på de första tjugo sidorna och de sista sidorna. En fuktfläck i yttermarginalen på s. 41-72 och en ful fläck i övre hörnet på s. 135-38. Bra ex. Sidan 161 är felpaginerad 160. Om striden mellan den gamla och nya skolan inom litteraturen, där Wallmark var en av de främsta företrädarna för den förstnämnda.

Sthlm, J. Hörberg, 1826. 8:o. 14,(2 blanka) s. Lätt nött marmorerat pappbd från 1900-talets början med svart titeletikett. Några små lagerfläckar. Ur Robert Murrays bibliotek. En fotnot säger att ”Den aflidne hade, kort före sin död, fullbordat den åt Harmoniska sällskapet dedicerade musik-composition, som vid hans begrafning uppfördes af sällskapet, bland hvars verksammaste medlemmar han varit, och till vilken han, genom testamente, förärat sitt fortepiano och sitt musikaliska bibliotek, jemte en ej obetydelig penningesumma”. ”De vackra konsterna hafva det gemensamt, att de äro sitt eget ändamål, och låta ej utan våld neddraga sig i den jordiska nyttans tjenst. Man kan, dem förutan, sköta sina både värf och nöjen, samla rikedom, göra lycka, vinna anseende; man kan, dem förutan, plöja jorden och försvara den och föröda den och begrafvas i den: men, utan dem, kan man ej vara menniska” formulerade Wallin och citerar i texten sin egen psalm 481. Jacob Struve (1767-1826) var under åren 1811-16 organist i Tyska kyrkan i Norrköping för att senare verka som tonsättare och musiklärare i Stockholm. Han blev ledamot av Musikaliska akademien 1797. Robert Murray (1908-2000) skrev flera uppsatser och böcker om Johan Olof Wallin.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 37 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Bruntonad och med spridda fläckar. De första bladen med veck i nedre hörnet. Samtida namnteckning Johan Wretman på främre omslaget. Johan Erik Rydqvist (1800-77) blev senare kunglig bibliotekarie, tillika språkforskare och ledamot av Svenska akademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”1827 flyttade R till Sthlm för att få användning för sin juridiska examen och där hade han låtit skriva in sig i flera ämbetsverk; hans ekonomi var usel. Erfarenheterna från tjänstgöringen i verken gav anledning till den kritiska skriften De civila embetsmännen, som han utgav anonymt, först 1838; den väckte uppseende, icke minst i Kommerskollegium ’hos den mera intelligenta personalen’ (R:s självbiogr, s 37)” och fortsätter ”Efter återkomsten till Sverige publicerade R den anonyma skriften De civila embetsmännen i Sverige (1838). R hade flera önskemål men först och främst en ’reform av reformernas verkställare, och merendels uppfinnare’. Hos byråkraterna, särskilt hos dem i Sthlm, hade han funnit avsaknad av organisationsförmåga. Deras sätt att utforma lagar och förordningar var underhaltigt. Slutsnärten lyder: ’Att träffa en ung tjänsteman på fristunderna med boken i hand är lika sällsynt, som att icke träffa honom vid spelbordet.’”.

Sthlm, I. Marcus, 1850. 12:o. 48 s. Häftad med samtida ljusgrön ryggremsa. Delvis lös i häftningen. Några ljusa fuktfläckar. Utsmetad liten bläckfläck upptill på s. 5-8. Med F. G. von Akens namnteckning i titelbladets övre hörn. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 336. Utgiven på Albert Bonniers förlag. Utspelar sig i den fiktiva staden Fårvalla.

Lund, typis Berlingianis, 1842. 8:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-26 s. Bra stänkdekorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på främre pärmen (F. Beck & son). Inlagan ouppskuren utom titelbladet till del II som är nedskuret och hämtat ur ett annat exemplar. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 2-4. Respondenter var M. C. Herrlin, C. R. Wulff och A. J. Simonsson. Magnus Wilhelm von Düben blev adjunkt i zoologi vid universitet i Lund, men dog 1845, bara 31 år gammal.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1834. 8:o. 8 s. Oskuren och insatt i tjockt grått senare kartongomslag med handskriven titeletikett på framsidan och brun pappersrygg. Många fläckar och några bläckfläckar. Namnteckningar för Henric E. Thorman och ”à Stockholm” på titelsidan samt ”à Rosersberg” på sista sidan. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1306. Möller som var ”f.d. fendrik och fält-commissarie” gjorde sina odlingsförsök dels i Norge, nära Fredrikshall, dels i Bohuslän på Jorstorps länsmansboställe.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1845. 8:o. 8 s. Häftad och insatt i omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Bevarat omslag, varav det främre är något fläckigt och kantnaggat. De båda författarnamnen tillskrivna i blyerts i början respektive på slutet. Främre tryckta omslaget med tillskrift ”Ej i bokh.” Från Ericsberg. Studentikost åminnelsetal författat av Daniel Hwasser (1817-71) över Kalle Winter, en personifikation för årstiden vinter. Avslutas med några sånger av Johan Nybom på samma tema. Hwasser var ”känd och synnerligen uppskattad inom studentlivet som älskvärd sällskapsmänniska, ordlekare, fantasifull tillfällighetsdiktare och fyndig improvisatör på vers samt framför allt som sångare. Han blev en av de artistiska profilerna inom tidens studentsångarkultur och tillhörde kretsen av Juvenalordens stiftare” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, de l’imprimerie royale, 1788. 4:o. (10) s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Sista bladet loss. Klemming Sveriges förhållanden s. 390. Daterad Helsingfors den 21 juli 1788. Mot Ryssland.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Gammal paginering i bläck i övre yttre hörnet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1788. Mårten Triewald (1691-1747) var en av frihetstidens mest mångsidiga författare av nyttolitteratur. Han skrev om silkesmaskodling och biskötsel samt inte minst om fysik och mekanik samt var även den som introducerade ångmaskinen i Sverige.

Hongkong, 1991. 153 s. Oklbd med guldtryckt ryggtitel och skyddsomslag. Med över 120 färgillustrationer. Den utförliga handledningen redogör för 67 olika marmoreringstyper. Det japanska originalet utkom 1988.

Uppsala, 1880-82. (4),279 s. & 2 plr. Författarens porträtt pryder titelsidan i form av en liten vinjett. Bra rött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg grönt guldglänsande papper på pärmarna och marmorerade snitt. Läckert dekorerat mönsterpressat och glättat dekorerat papper på pärmarnas insidor, liksom för- och eftersättsblad. Svag mörk fläck på främre pärmen och litet nagg i pärmpapperet närmast ryggen. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 31. Utgavs av Svenska litteratursällskapet i Uppsala. Första upplagan utkom 1868-73 men texten är omarbetad i denna andra upplaga och ett antal artiklar är uteslutna och andra utvidgade. Planscherna föreställer grundritningar till Stockholms slott. I denna intressanta samling av uppsatser och notiser rörande svensk bokhistoria och bibliografi behandlas bland mycket annat de äldre svenska grafiska konstnärerna, Swedbergs psalmboksupplagor och en mängd sällsynta äldre svenska tryck. Boken är en klassisk vägvisare för svenska boksamlare.

Leipzig, H. Gräff, 1800. 8:o. VI,(2),36 s. Tagen ur band. Titelbladet obetydligt solkigt. De första bladen med ett veck. Med Carl Löwenhjelms namnteckning. Johan Henrik Lidén blev docent i lärdomshistoria år 1764. Han disputerade på avhandlingen ”Historiola literaria poëtarum svecanorum” som är den första mer betydande svenska litteraturhistorien. Han gav även ut en bibliografi över svenska akademiska avhandlingar från äldsta dagar till 1777. År 1779 skänkte han merparten av sin betydande boksamling till Östgöta nation i Uppsala och den överfördes några år senare till Uppsala universitetsbibliotek.

Sthlm, N. H. Thomson, 1846. 8:o. 3-204,(2 blanka) + 205-510,(2) + 511-608 + 609-860 + 861-1083 s. Två bruna lätt nötta mönsterpressade klbd med titlar i guld på ryggarna och grönstänkta snitt. Pärmarna fläckiga. Ngn enstaka småfläck. Ett inledande serietitelblad ej medbundet. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:115. Utgiven i Thomsons ”Nytt kabinetsbibliothek af in- och utländsk romanlitteratur”. Det franska originalet ”La Reine Margot” utkom 1845. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, 1920. 13,(4) s. & faksmilplr. Häftad. Omslaget lätt solkigt. Soulsby 247. Utgiven av Björck & Börjessons förlag och tryckt i 100 numrerade exemplar, varav detta är nr 27. Manuskriptet tillhör Bergianska biblioteket på Vetenskapsakademien.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 8:o. (8),199 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Tagen ur band. Gamla brunstänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Blåstpl med Tabellkommissionens sigill på titelbladet. Carl Olof Brink (1812-63) var notarie i fångvårdsstyrelsen och utgav också 1848 ”Historisk öfversigt af fängelse-systemerna samt svenska lagstiftningen rörande fängelserna” och 1853 ”berättelse om Englands straff-anstalter och fångvård”.

Tallinn, 1984. Front,527,(1) s. Lite nött oklbd med guldpräglade rygg- och pärmtitlar. Stämplar och utgallringsstämplar från Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Staatliche Universität Tartu. Publicationes Bibliothecae Universitatis Litterarum Tartuensis V.

Köpenhamn, 1962-65. 8:o. (16),820,(3) + (6),746,(2) + (6),702,(2) + (6),1000 + (6),904 + (6),774 + 534 s. Sju blå oklbd med guldornerade ryggar. Faksimilutgåva utgiven av Rosenkilde & Bagger av det bibliografiska standardverket över den danska litteraturen under 1800-talets första hälft, ursprungligen utgivet 1843-77.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. (2),40 s. Med grav. titelvinjett, grav. medaljporträtt på titelbladets baksida och grav. vinjett på s. 1. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Lite lagerfläckigt titelblad. Sista sidan lätt smutsad. Den helsidesstora medaljgravyren på titelbladets baksida är graverad av Akrell och föreställer en minnesmedalj som Vetenskapsakademien lät prägla till Höpkens minne. Medaljen var utformad av Fehrman.

Sthlm, L. Salvius, (1748). 8:o. (2),34 s. Graverad titelvinjett & grav. medaljvinjett på s. 1. Tagen ur band. Titelbladet och sista sidan lätt solkiga. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0709. Med svar av Pehr Elvius. Carl Ehrenpreus (1692-1760) var en av hattarnas främsta politiker och från 1751 till sin död 1760 Uppsala universitets kansler. Han invaldes 1746 i akademien och ansåg att dess uppgifter även sträckte sig till de historiska vetenskaperna, inom vilka han själv var en hängiven amatör. I talet propagerar han för en historiesyn som hämtar sin kunskap från bevarat urkundsmaterial, i stället för gamla ”skrocksagor”. Han hade dock personligen svårt att leva upp till sina egna lagar och hade Rudbeck, Biörner och Göransson som husgudar.

Sthlm, 1893. Front,X,231,(1) s. & plr & 1 utvikbar karta. Brunt marmorerat hfrbd med guldornerad rygg, titeletikett av svart skinn, marmorerade pärmpapper och infärgat övre snitt. Med Arvid Wallgrens exlibris. Bokhandelsupplagan som är utvidgad med ett register och ett antal planscher jämfört med avhandlingsupplagan.

Uppsala, 1890. (2),13,(3 blanka) s. Häftad och oskuren i ngt nött blankt grått omslag med små revor och obetydliga pappersförluster. Fint ex. med dedikation till Gunnar Hagberg. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2612. Är ett särtryck ur ”Meddelanden från Josephsons antikvariat” 1890, nr 2, 3 och 5.