Search Results

Uppsala, J. Edmans enka, 1792. 8:o. (2),30 s. Häftad med utanpåliggande bindgarn och oskuren. Ställvis gråtonad och lätt fläckig i yttermarginalen. Tilltagande fuktränder i nedre marginalen på de sista femton sidorna. Den grav. vinjetten på s. 3 saknas. Benjamin Höijer var åren mellan den franska revolutionen och den svenska statskuppen 1809 docent i filosofi under Daniel Boëthius och en av de tongivande gestalterna bland Uppsalas studentradikaler. Han var den ledande kraften i Juntan, som utgjordes av bland andra Carl von Rosenstein, Gustaf af Wetterstedt, Marcus Wallenberg, G. A. Silverstolpe, E. A. Almquist och Hans Järta. Studentkretsens revolutionära rykte har ofta överdrivits även om de unga männens oppositionella idéer till stor del togs i bruk när Sverige fick ett nytt statsskick.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1786. 8:o. 30,(2 blanka) s. Tagen ur band. Lätt lagerfläckig och med en del småfläckar. Snett och nära skuren i övre marginalen på några ställen snuddande pagineringen. Skriften är anonym, men på s. 21-30 avtrycks ett stycke ur engelsmannen John Moores ”View of Society and Manners in France, Switzerland and Germany” som utkom i London 1779.

Sthlm, O. Grahn, 1817. 8:o. 24 s. Häftad med synligt bindgarn. Fint ex. Avslutas med en ”Tröst-psalm” med inledningsorden ”Hwarför sörja? Hwarför klaga?” och en ”Aftonpsalm” som börjar ”Sig nattens skuggor breda”, vilken senare döptes om ”Aftontanke”. ”Tröst-psalm” infördes i 1819 års psalmbok som nummer 245.

Uppsala, Stenhammar et Palmblad, (1813). 4:o. (2),6 s. + (2),7-12 + (4),12 + (2),16 s. Oskuren svit i två häften där första delens två sektioner utgör det ena häftet och del två och tre det andra. Samtida bläckkludd på första delens titelsida. Andra delens titelsida lite grånad längs kanterna, andra och tredje delen med fuktrand i övre marginalen. Delvis lagerfläckig. Avhandlingsserie i fyra häften där del ett består av två delar, sectionem priorem och sectionem posteriorem. Respondenter var Olaus Gabr. Sylvén, Johannes Florén, Andreas Petrus Kurman och Car. Fredr. Jakalin. Sondén utgav 1819 en ny upplaga kompletterad med Platons epigram. Hermesianax från Kolofon, verksam omkring 300 f.Kr., var elegisk poet av alexandrinska skolan. Hans huvudarbete var ett poem i tre böcker, varav ett fragment är bevarat av ”Athenaios”, vilket här återges i svensk översättning med grekisk parallelltext och latinsk kommentar. Att Hammarsköld valde att översätta den tämligen okände Hermesianax torde ha att göra med att bröderna Schlegel intresserat sig för denne.

Örebro, N. M. Lindh, 1805-07. 8:o. (2),452,(18) + (4),406,(14) s. Med illustrationer i texten. Två ganska nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, ljusbruna titeletiketter och ovala olivgröna nummerskyltar. Avnötta pärmkanter och hörn. Bakre falsen på första volymen trist skadad i övre hälften. Spridda småfläckar av olika slag. Tre olika namnteckningar i volymernas början samt röda lacksigill med stpl P. Flamén. Överkorsade stplr från Norrköpings stadsbibliotek i volymernas slut. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 56. Du Rietz Gastronomisk spegel 71. Översatt från ”Allgemeines ökonomisch-chemisch-technologisches Haus- und Kunstbuch”. Exakt ettusen numrerade goda råd. Från ”agat” till ”örsprång och örsus, medel emot”. Däremellan allehanda nyttigheter inom medicin, lanthushållning, jakt, gastronomi etc.

Sthlm, A. Biörkman, 1725. 8:o. (12),260 s. Lätt nött samtida hfrbd. Stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Yttermarginalen på s. 243 lagad. Fint ex. med Carl Bernhard Ulrik von Dübens exlibris. Från Vegeholm. Författaren var ”gudz helige ords ringaste tienare wid guarnizonen i Malmö”. Första upplagan trycktes 1708 och den följdes av ytterligare ett tiotal upplagor. Den sista tryckt 1862.

Sthlm, J. G. Lange, 1777. 8:o. 44 s. Med en inklistrad grav. vinjett på titelbladet. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn på främre pärmen (Johanna Röjgård). Röda snitt. Inlagan något lagerfläckig och med ett par svaga fuktränder. Med exlibris för Lars Laurentii. Bibliotheca Walleriana 2269. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 875a. Livmedikus Nils Dalberg hade några år innan biträtt Rosenstein vid den uppmärksammade och lyckosamma koppympningen på kungahusets prinsar och prinsessor. 1784 höll Dalberg även ett uppmärksammat tal ”om luftens beskaffenhet i stora och folkrika städer” mot bakgrund av de hygieniska förhållandena i det växande Stockholm.

Uppsala, Edquist & k. 1859. 8:o. (4),329,(3) s. Samtida brunsvart hklbd med guld- och blindlinjerad rygg. Något nötta pärmar och pärmkanter. Tidens lite dåliga papper jämnt bruntonat. Namnteckning Nils Björkman på försättsbladet. Herman Rydin (1822-1904) var jurist och politiker. Anders Burius beskriver i sin doktorsavhandling ”Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik” Rydins tryckfrihetshistoria ”som den första och länge mest grundliga. Här ingår en mycket fyllig historisk bakgrund, som även bygger på opublicerat material. Även om Rydin tar utgångspunkten i lagstiftningen och de skilda förordningarna anlägger han ett brett perspektiv. Han drar en starkt markerad skiljelinje mellan de äldre mössornas och hattarnas sätt att omhänderha censurinstrumentet, de senare överskred enligt honom stadgandena i långt högre grad än de förra. Väsentligt är att Rydin, mer än tidigare gjorts, för in Boktryckerisocieteten och tryckarna i framställningen; likaså ger han en fyllig bild av TF”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1846. 8:o. (4),59 s. Grått hklbd från ca 1900 med tryckt titeletikett. Enstaka småfläckar. Ur Nils Fries bibliotek med hans exlibris och inköpsanteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1546. Även med två svenska originaluppsatser av J. P. Arrhenius och Elias Fries.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 3-340 + 341-687 s. + NÜRNBERGER, (JOSEPH). Röfvarbandet. Ett student-äfventyr från år 1764. Af d:r F. Nürnberger. Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 20 s. Samtida brunt hfrbd med guldornerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen lite flammig och nött. Avnötta pärmhörn och pärmkanter samt ett par stötskador i frampärmens ytterkant. Bakre pärmen har en lätt knäckning i övre hörnet. Lite sprucken i innerfalsarna. Titelbladet till hälften loss. Spridda småfläckar. Monogramstpl JB i guld överst på titelbladet. Namnteckning Sara Lindvall på försättsbladet. Serietitelbladet saknas i början. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:32 respektive L:33. Utkom som häfte 50-55 i ”Läse-bibliothek af den nyaste utländska litteraturen i svensk öfversättning. 1835-års samling. X”. Översättningen av Johan Berg och Adolf Fredrik Dalin. Den första svenska översättningen av ”Last days of Pompeii”. I läsebiblioteket trycktes ofta en kortare novell för att fylla de sista arken av det avslutande häftet i en längre roman. I detta fall har alltså Nürnbergers novell fått denna funktion. Den är översatt från tyskan av Johan Berg.

Örebro, J. P. Lindh, (1790). 4:o. (4) s. Har varit vikt. Med en del revor och några småfläckar. Stort ex. Undertecknad: ”C. J. Lindegren”. Tryckt på skrivpapper. Författaren var son till den avlidne.

Uppsala, J. Edman, (1769). 4:o. (6),92,XIV s. Med 6 träsnittsillustrationer i texten. Ngt nött hklbd från slutet av 1800-talet med bortrivet hörn på försättsbladet. Genomgående fuktrand i inre marginalen. Rostfläck i nedre inre hörnet, som orsakat ett hål i de sista tio bladen. Liten reva i s. 63. Någon enstaka rättelse i bläck. Lidén Catalogus disputationum 18. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 519. Frölich förtecknar västgötska lagmän efter Västgötalagens lagmanslängd, med kompletteringar efter skilda dokument t.o.m. 1500-talet. De avslutande sidorna med romersk paginering innehåller avtryck av tolv medeltida handlingar.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 32 s. Vitt hklbd med bruna titeletiketter på rygg respektive frampärm. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet lite lagerfläckigt och aningen solkigt. Pro Finlandia-auktionens exlibris från 1940. Efter Leopolds angrepp på ”En critik öfver critiker” bemötte Thorild Leopold i tryck med bland annat föreliggande arbete som utkom den 17 mars 1792. Dagen innan hade Gustav III skjutits och den litterära fejden avstannade.

Lund, C. G. Berling, (1780). 4:o. 16 s. Häftad i fint lätt nött samtida marmorerat omslag. Två små fuktfläckar på bakre omslaget. Liten bläckfläck på s. 9 och i yttre marginalen på s. 14-15. Övre hörnet avrivet på sista bladet. Samtida uträkningar i bläck på insidan av främre omslaget. Marklin Catalogus disputationum 103. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1329. Clas Blechert Trozelius blev 1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i ekonomi vid Lunds universitet.

Uppsala, kungl. Academiska boktryckeriet, 1851. 4:o. (2),27 s. Häftad i tryckt omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Omslaget lätt solkigt. Fuktfläck i yttre marginalen på främre omslag och från s. (1)-16, de inledande och avslutande bladen mycket lätt lagerfläckiga. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Meyer Program utgifna vid Upsala universitet 870. Fysikern och matematikern Adolf Ferdinand Svanberg uppfann samma år som denna skrift publicerades bolometern, ett instrument för att mäta små temperaturskillnader. Om Svanberg skriver ”Svenskt biografiskt lexikon” att han ”egde ett ovanligt skarpt minne, hvarå han gaf rätt märkliga prof, då han spelade schack med två personer på en gång utan att se någotdera schackbrädet och likväl oftast vann partierna äfven mot skickliga schackspelare.”

Sthlm, J. G. Lange, 1771. 8:o. VII,(1),134,(2 blanka) s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Ngt lagerfläckig. Titelbladet lite solkigt. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4789 för Fryxells uppsats. Titelvinjetten är signerad Lantingshausen. Patriotiska sällskapets handlingar utkom i sammanlagt sex delar. Föreliggande häfte innehåller uppsatserna ”Om Västerbottns och Lappmarkens upodling” av Friedrich Fryxell på s. 1-28, ”Svar på frågan: hvad skulle säkrast upmuntra hvar och en jordbrukare, at upodla jorden, af hvad natur den, i anseende til ägande rätten, vara må?” av Adolph Modeer på s. 28-56 och ”Åkerbrukets hinder och hjelpmedel” av Jonas Dubb på s. 57-134.

Bergen, C. F. Nissen, 1846. 8:o. X,11-62,(2 blanka) s. Enkelt marmorerat pappbd från ca 1900. Ryggen med skador. Titelbladet med pappersförtunning och litet hål. Sprucken i ryggen efter titelbladet med rostiga häftklamrar i ryggen på s. III. Lätt bruntonad. Upplästes vid en sammankomst den 18 januari 1842 och trycktes i Stockholm 1846.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1865. 8:o. Extra litograferat titelblad,(2),42 s. Häftad i samtida ljusblått omslag med trasig rygg. Delvis lite lös i häftningen. På försättsbladet handskriven dedikation från författaren till hovmarskalken E. Flach. Särupplaga ur ”Svenska akademiens handlingar”. Upplästes på Svenska akademiens högtidsdag den 20 december 1864. Vinjetter med minnespenningen på det extra titelbladet. Sven Lagerberg (1672-1746) utsågs 1720 till president i Statskontoret och valdes till lantmarskalk under riksdagen 1723. Han befordrades 1710 till överstelöjtnant och sändes två gånger till tatarkhanen på Krim för att förmå denne att delta i Turkiets krig mot Ryssland. Han lyckades med sitt uppdrag och deltog 1710-11 med tatariska armén i vinter- och sommarfälttågen mot ryssarna.

Sthlm, B. G. Schneiders enka, 1739. 4:o. (2),62 s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet lätt solkigt och med små bläckstänk. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 77, upplaga b. Andra, omarbetade upplagan. Första upplagans förord är uteslutet. Pjäsen är en av de första franskklassiska tragedierna skrivna på svenska språket och uruppfördes sannolikt av studenter på Distingsmarknaden i Uppsala 1739. Handlingen tilldrar sig vid kung Inges hov i Uppsala och motivet är hämtat bl.a. från Hervarasagan.

Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1829. Stor 12:o. (2),86 s. Tagen ur band. Någon enstaka småfläck. Översatt av Pehr Ulric Huldberg som i en fotnot skriver: ”Skada att den snillrike författaren icke besökt Sverige. Han skulle då funnit, att våra bildade och älskvärda svenska fruar och flickor icke efterge någon nations fruntimmer, i konsten att göra sina ägtenskap lyckliga. Om desse ägtenskap icke heller hos oss äro alldeles allmäne, om man ofta träffar sörjande hustrur och missnöjde män, så lärer väl detta få skrifvas på räkningen af menskliga eländet öfver jorden - men icke på svenska nationens mindre susceptibilit för denna lycka.”

Sthlm, 1928. 390,(1) s. Elegant men lätt nött mörkblått halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och övre guldsnitt (Edvin Lundgren, Malmö). Främre omslag medbundet. Ryggen lätt blekt. Bakre pärmens insida med limrester och smärre pappersförluster efter ett avlägsnat exlibris eller liknande. Med Harald Wiens exlibris från Löberöd.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. (4),145,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg samt blåstänkta snitt. Ren inlaga. En lös lapp med samtida handskrivna kommentarer bifogad. Trevligt ex. från Bystad. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1303. Boken översattes till norska av P. O. Welander 1842. Anteckningarna är antagligen skrivna av August Anckarsvärd som var mycket engagerad i jordbruksfrågor.

Stockholm, Centraltryckeriet, 1929. 159,(5) s. & plr. Häftad, oskuren och ouppskuren. Ryggen något nött och omslaget lätt solkigt. Dedikation till ”Olof Molander från hans tillgifne vän Isaac Grünewald 15.11.29.” Georg Svensson skriver i ”Modern svensk bokkonst” att illustrationerna är gjorda ”med glänsande humör och virtous brio. Helsidesakvarellerna är verk av en benådad scendekoratör”. Isaac Grünewald och Olof Molander samarbetade i ett flertal teateruppsättningar, bland annat hade Grünewald gjort scenografin till Molanders uppsättning av Aristofanes ”Fåglarna” på Konserthusteatern 1928.

Sthlm, L. Salvius, 1751. Liten 8:o. (4),210,(13) s. Halvpergamentbd från början av 1900-talet med brunröd titeletikett i marokäng. En del av pärmpappret på främre pärmen bortrivet och några fläckar på bakre pärm. Med enstaka lager- och småfläckar samt ouppskuren på några ställen. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2629. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9260(a). Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 71. Denna utförliga historik över Kungliga biblioteket utkom först 1961 i svensk översättning. Författaren (1709-84) var son till Olof Celsius d.ä. och adlades von Celse 1756. Han började sin tjänstgöring vid Kungliga biblioteket 1740 och utnämndes till rikshistoriograf 1760.