Search Results

Sthlm, A. J. Nordström, 1774-75. 8:o. (6),3-12,1-324 + (2),325-612,1-52,(22) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Ryggen något nött och torr. Titelbladet och sista bladet lätt lagerfläckiga. Från Tistad med exlibris för Fredric Wachtmeister. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografiska litteratur 1600-talet 722 för första svenska upplagan 1664. Författaren (död 1604) var predikant i Saltzwedel. Statius var präst i Danzig. Fredric Wachtmeister (1855-1919) var bland annat generaldirektör för Domänstyrelsen, ledamot av riksdagens första kammare, preses i Konstakademien och innehavare av egendomen Tistad utanför Nyköping. Hans exlibris graverades av medaljgravören Adolf Lindberg efter en ritning av arkitekten Agi Lindegren.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1806. 8:o. 16 s. Häftad med spår av ursprungligt omslag. Från Ericsberg. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 75. Elsa Fougt (1744-1826) var dotter till boktryckaren Peter Momma och gift med boktryckaren Henric Fougt. Efter makens död förestod hon Kungliga tryckeriet åren 1782-1811 och drev bokhandel på Stora Nygatan i Stockholm. Hon var en aktiv medlem av Stora Amaranterorden i vilken hon även höll ett tal över Anna Charlotta Schröderheim. Fougt skriver i sitt tal över Théel: ”Man har sagt, man har tusende gånger uprepadt, at qvinnohjertat icke vore i stånd at hysa någon alfvarsam stark vänskap. Man har ansedt det at vara för svagt til en så hög känsla. Hela fru Theels lefnad var en vederläggning af denna sats”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1899. (4),316 s. Stilrent rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1966). Omslaget medbundet, det bakre uppfodrat och fint restaurerat. Ryggen lätt blekt. Främre omslag med Sigrid Grönholms namnteckning, vilken är daterad 1899. Liten diskret inköpsnotering på insidan av främre omslag. Med omslag av Ingeborg Uddén och talrika vinjetter och illustrationer i 1700-talsstil. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som ett skönlitterärt slutdokument av L:s 90-talsforskning kan man betrakta Rococo-noveller, där L på en utsökt o tidstroget pastischerande prosa tar upp o varierar för honom själv starkt känsloladdade motiv som exempelvis erotik kontra vänskap i Hovmannen (där Heidenstam spelar en huvudroll) eller den judiska isoleringen o utvaldheten i den tidigare nämnda Kalonymos”.

Västerås, J. L. Horrn, 1794. 8:o. 112 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren utan omslag men med små spår av omslagsrester på ryggen. Spridda fläckar och fler bruna och grå fläckar på de första sidorna. Första upplagan utkom 1766. Deltitelblad ”Nyckel till gåtorna” på sidan 79. ”Hwad är det för underlig ting jag såg ute, som wänder sit hufwud neder åt helfwete och fötterna up emot solen?” Svar: ”Skaftlök, han hafwer hufwudet i jorden och wänder sin blad emot solen.” Gåtorna är hämtade från bland andra ”Hervarar saga”, J. Loccenius, L. Lucidor, J. Runius, J. Frese, C. J. Lohman, C. J. Bergh, C. Specht, J. Schwede, N. Åkerblom, O. von Dalin, L. Holberg samt från signaturerna ”C. J. B. 1712”, ”C. K. 1719”, ”T. W. 1722”, ”Nic. S. L.”, ”A. G. U. 1763”, ”P. A. 1744” och ”Polidor 1711”.

Norrköping, Östlund & Berling, 1847. 8:o. 280 s. Samtida hfrbd med oxiderad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Ryggen lackad och falsarna ytligt nötta. Bakre inre falsen med mindre spricka nedtill. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet med en mindre fuktfläck i yttermarginalen. En mindre fläck i yttermarginalen på s. 197-98 och en liten men stark fläck på s. 239-40. Med en anteckning i blyerts: ”Odelberg”. Almquistiana 238. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:14. Utkom som häfte 8-10 i ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen”.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1797. 8:o. 212 s. + (ENGESTRÖM, JOHAN von) Anmärkningar vid herr härads-höfdingen M. Blix afhandling om Sveriges finance ifrån år 1745 til år 1795. Författade af en svensk bonde 1797. Sthlm, A. J. Nordström, (1797). 8:o. 197,(1) s. Två häften tagna ur band och insatta i grå pappomslag med handskrivna titlar. gamla blåstänkta snitt. Fina ex. med Joh. Ax. Almquists blekta rödstplr. Setterwall Svenskt historisk bibliografi 5559 respektive 5568. Magnus Blix (1743-1805) var bland annat häradshövding och nationalekonomisk skriftställare med flödande penna.

Uppsala, 1888. (2),206,(1) s. Häftad, i nött och delvis blekt blankt omslag. Ryggen skev och sprucken. Interfolierad. Eugène Lewenhaupts namn i blyerts på främre omslaget. Densammes anteckningar på de interfolierande bladen. Från Säbylunds bibliotek. Av allt att döma ett opponentexemplar med avvikande titel. Avhandlingen kom att publiceras under titeln ”Gustaf Rosenhane, en literaturhistorisk studie”. Gustaf Rosenhane och hans bror Schering har länge varit de två hetaste kandidaterna som författaren bakom pseudonymen ”Skogekär Bergbo”. Ernst Ludvig Philip Meyer (1854-1914) var litteraturhistoriker och bibliotekarie samt kollega med Lewenhaupt på Uppsala universitetsbibliotek. Lewenhaupt skrev minnesteckning över honom i ”Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen” 1914.

Uppsala, 1928. 200 s. & 1 utvikbar karta. Trevligt brunt hklbd med tvådelad titeletikett i tegelröd respektive brungrön marokäng och marmorerade pärmpapper (Bonniers bokbinderi). Ljusgrönt övre snitt. Omslaget medbundet. Den nedre titeletiketten aningen blekt och nött. Med dedikation till Gunnar Mascoll Silfverstolpe. Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Utredningar I. Omslagstitel: ”Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten”. En ny omarbetad och utvidgad upplaga av detta standardverk utkom 1977. Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1893-1942) var författare och konsthistoriker samt från 1936 chef för Husgerådskammaren.

Sthlm, 1899. Folio. (2),20 s. & 17 plr. Halvpergamentbd med främre pärm med Stockholms stadssigill avtryckt i rött (Hedberg). Övre guldsnitt. Det något solkiga främre omslaget medbundet, vilket har två små lagade revor i nedre marginalen. Pergamentet lite solkigt och småfläckigt på både ryggen och hörnen. Eftersättsbladet veckat. Oskuren inlaga. Med Axel Abramsons exlibris. Numrerad upplaga, varav detta är nummer 49. De 17 planscherna föreställer ”Utsigt öfver Norrmalm och Ladugårdslandet från Slottsbacken. Början af 1700-talet”, ”Utsigt öfver Södermalm, Staden inom broarne samt Norrmalm från Skeppsholmen. Början af 1700-talet”, ”Gamla Norrbro (södra delen). 1761”, ”Utsigt öfver Norrström från Logården. 1766”, ”Utsigt öfver Lejonbacken, Slagtarhusbron samt Blasieholmen från n.v. Mynttorget. 1767”, ”Utsigt öfver Rådhuset, Riddarhuset samt Riddarholmen från Rödbotorget. 1768 (?)”, ”Utsigt öfver Riddarhuset, Riddarholmen och Söder från n.v. Karolinska institutets tomt. 1769”, ”Utsigt öfver trakten mellan Klara kyrka och k. slottet från Kungsholmen. 1771”, ”Utsigt öfver Riddarholmen, Munkbrohamnen samt Mälartorget från Ragvaldsbro. 1773”, ”Utsigt öfver Saltsjön från Brunnsbacken. 1773”, ”Kongl. slottet och Helgeandsholmen från Blasieholmen. 1774”, ”Utsigt öfver Staden inom broarne från Kastellholmen. 1770-talet”, ”Utsigt öfver Riddarholmen och Skinnarviksbergen från Kungsholmen. 1770-talet”, ”Utsigt öfver Skeppsholmen, Söder och Staden inom broarne från Fersenska terassen. 1777”, ”Utsigt öfver trakten mellan Karlberg och Observatorium från Blekholmen. 1783”, ”Utsigt öfver trakten mellan Observatorium och Kungsholmsbrogatan från Blekholmen. 1784” och ”Utsigt öfver Mariatrakten från Kornhamnstorg. 1785”. Det rör sig huvudsakligen om Johan Sevenboms (1721-84) målningar som gjordes på uppdrag från Stockholms stad.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 40 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet lite lätt skrynkligt nedtill. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4574. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9335. Anders Berch (1711-74) var frihetstidens ledande merkantilist och fick Sveriges första ekonomiska professur i Uppsala 1741. I hans instruktion stadgades bland annat att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska.

Falun, F. L. Schmidt, 1862-68. 8:o. (4),75 + 68 + 38 + 48 + 31 + 54,(2 blanka) + 61 + 131 + 42 + 64 + 47 + 44 + 64 + 92 + 66 s. Två nötta samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar och infärgade titelfält samt pergamentskodda hörn. Stänkta snitt. Med författarnamnet ”Norin” på ryggarna. Ryggarna torra och lite flammiga samt med ytlig sprickbildning. Ytterfalsarna delvis spruckna, den bakre falsen till andra volymen nästan helt sprucken. Lätt och jämnt bruntonade. Det sist utkomna häftet om Gagnef är bundet sist i första volymen, så anteckningen i början ”Ytterligare utkom IV:1” stämmer inte! Tredje delen är bunden i andra volymen. Namnteckningar P. E. Bergfalk. Komplett med alla femton häftena. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5699. Första delen ”Nedan Siljans fögderi” beskriver socknarna Rättvik, Leksand, Åhl, Ore och Bjursås. Andra delen ”Ofvan Siljans fögderi” beskriver socknarna Venjan, Sollerön och Mora. Tredje delen ”Vester Dalarnes fögderi” beskriver Floda, Nås, Äppelbo, Jerna, Malung och Säfsnäs. Fjärde delen ”Säthers fögderi” beskriver socknen Gagnef, vilket var allt som utkom av den delen. Ett nytryck utgavs 1978 av Dalarnas museum. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”pastorsadjunkten Fredrik Reinhold A. (f. 1816, d. 1870), vilken särskilt genom det stora, tyvärr oavslutade arbetet »Beskrifning öfver provinsen Dalarne» (1862–68) intar ett bemärkt rum som topografisk författare”. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor i Uppsala. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Bergfalk hade ett imponerande arbetsbibliotek på över 5000 nummer, vilket såldes på auktion 1890.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lite snävt skuren. Loss i häftningen och med ett par småskador i ryggen. Bring Rättegångshandlingar 737:7. Daterad den 10 april 1792. Domen över Ankarström hade redan fallit, ”men hwad de öfrige beträffar, ankommer ännu på de skäl och omständigheter, til de brottsliges widare öfwertygande och andre i konunga-mordet delaktige personers uptäckande”.

Sthlm, 1913. Porträtt,(12),325 s. Ljusgult klbd med vinröd titeletikett i skinn och stänkta snitt. Omslaget medbundet. Bra exemplar ur Sune Lindqvists bibliotek. Tryckt i 500 exemplar. Fortsatt det självklara referensverket rörande August Strindbergs tryckta arbeten.

Sthlm, Nordström, 1786. 8:o. Grav. titelblad,(2),14,17-47 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Fint ex. Hoppet i pagineringen beror på slarv vid sättningen. Titelbladet med sin vinjett graverades av Fredrik Akrel. Översatt av Hans Graffman. Hans Thunman var född i Södermanland 1746 och doktorerade i Greifswald 1769. 1772 utnämndes han till professor i vältalighet och filosofi i Halle där han avled 1778. Han hade en vidlyftig korrespondens med Gjörwell. Den fina titelvinjetten föreställer en gråtande putto sittandes framför graven med initialerna ”HT”. Putton torkar sina tårar med en näsduk och stöder vänsterhanden på ett timglas och höger armbåge på en hög med tre böcker.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1851. 8:o. 14,(1 blank,1) s. Första och sista sidan med typografiskt ramverk. Häftad. Lätt nött, men fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 342. Titelbladet och sista bladet utformade som ett omslag. Stycket efter en idé av Erik Bögh. Philipsson skrev alla sånger utom nr 2 för vilken Högfeldt ansvarade. ”Kupletterna å sid. 3, 4 förbjödos af censuren att sjungas vid styckets uppförande i Göteborg” meddelar Klemming. Avslutas med: ”Blott än en gång jag önska får: en rolig natt och – godt nytt år!!”

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1855. 12:o. (2),XXV,(1 blank,1,1 blank),154 s. Brunt hfrbd med guldlinjerad rygg och svartbrun titeletikett (K. Hässlers bokbinderi, Stockholm). Gula snitt. Det tryckta grå omslaget medbundet, det främre med små lagningar, liten marginalreva och en bortskrapad namnteckning. Ryggen lätt blekt och med några små repor. Fin inlaga. Sista bladet lite beskuret i marginalerna. Guldinitialer nederst på ryggen, ”H.D.”, för Hugo Diedrichs. Exlibris Eric Törnqvist. Utgavs av Herman Bjursten på J. L. Brudins förlag. I bihanget finner man författarens mer ekivoka alster, vilka enligt utgivaren är ”i sitt slag [...] så oöfverträffliga, att de ingalunda borde lämnas åt glömskan”. Dock bedömde han innehållet vara väl magstarkt för en bredare allmänhet och gav ut verserna på eget förlag i detta bihang ”ämnadt att spridas till resp. subskribenter, som önska att lära känna den Wadmanska sångmön, äfven i dess ystraste sjelfsvåld”. Några ord och rader har emellertid Bjursten av tryckfrihetsskäl inte vågat ta med ens i denna upplaga, utan de representeras av ”streck” i texten.

Berlin, G. Hayn, 1820. 8:o. VIII,367 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag vars rygg är trasig. Ngt lös i häftningen. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Wielands (1733-1813) postumt utgivna brev till författaren Marie Sophie von La Roche (1730-87). Hon hade en tid varit förlovad med Wieland innan hon gifte sig med Georg von La Roche.

Lund, C. G. Berling, 1768. 4:o. 34 s. Tagen ur band. Inlagan delvis lätt bruntonad. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2104. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 32. Innehåller utdrag ur ”Skånska landeboken” och ett antal andra gamla handlingar. Författaren var lantmätare.