Search Results

Weimar, Gebrüder Hoffman, 1818-19. 4:o. (2),388,(4) + (2),422 + 416,(2) + (2),420,(1) s. Del I-II och IV bundna i tre samtida marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och plommonfärgade respektive blå deltiteletiketter numrerade ”1”, ”2” och ”4”. Gula snitt. Inlagorna med enstaka småfläckar. Med spår av exlibris, möjligen L. J. Sederholms. Del III tagen ur band med bevarade för- och eftersättsblad och ljusgula snitt. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bara bokblocket bevarat av del III och dess deltitelblad saknas, liksom de två avslutande delarna V-VI. Del I-III utgavs av Kotzebue och de avslutande delarna IV-VI av Wilhelm Hoffman efter att August von Kotzebue mördats den 23 mars 1819. Nr 38 i tredje delen inleds med ett blad med upplysningar om tidskriftens fortlevnad.

Sthlm, 1942. 26 s. & 1 plansch. Klammerhäftad. Det ngt nötta omslaget med svaga ljusränder. Dedikation till Gustav Holmgren. En klassiker i svensk antikvariatshistoria i den ovanliga särtrycksupplagan.

Sthlm, P. G. Berg, 1848. 8:o. VII,(1),344 s. + LUNDEBERG, AMALIA. Ytterligare bref hörande till Amalia Lundebergs brefsamling i andeliga ämnen. Sthlm, P. G. Berg, 1848. 8:o. 64 s. Grönt klbd från början av 1900-talet med enkelt blindpressat ramtryck på frampärmen. Ofärgade snitt. Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 116 för båda arbetena. Brevskrivarna är alla anonyma. Amalia Lundeberg (1810-57) var en av de tidigaste kvinnliga Italienskildrarna och en av de första svenska kvinnliga reseberättarna. I sin samtid gjorde hon sig framför allt känd genom sitt intresse för katolicismen. Hennes ”Minnen från åtskilliga länder eller bref till en barndomsvän” utkom 1848. Förutom några tonsatta dikter, ”En enkel krans till Jenny Lind” samt ett 12-sidigt häfte med ”Afskeds-sånger till Jenny Lind” som båda publicerades 1841, rör hennes övriga svenskspråkiga författarskap religiösa frågor.

U.o., (1998). XVIII,453 s. Grönt oklbd. Ur Sten Lundquists bibliotek. Första utgåvan utkom 1937. Detta är ett faksimil av den andra, kraftigt reviderade upplagan som utkom 1963.

Sthlm, A. J. Nordström respektive J. A. Carlbohm, 1789-92. 8:o. (28),128 + (4),123 + (4),131,(5) s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Bitvis ngt lagerfläckig, titelbladet hårdare. Preliminärbladen med en fuktrand nedtill. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Gjörwell Förtekning 136. Första delen i andra upplagan. Med ett förord av Gjörwell daterat den 21 augusti 1786. Jakob Friedrich Feddersen (1736-88) var dansk-tysk teolog. I den inledande subskribentförteckningen återfinns grosshandlaren Johan Sederholm.

Sthlm, A. Zetterberg, 1791. 8:o. (2),82 s. Graverad vinjett på titelbladet med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla blåstänkta snitt. Någon enstaka lagerfläck. Monogram ”S. M.” i bläck på titelbladet som även har en liten fläck. Bra ex. En andra upplaga trycktes 1829.

Sthlm, (P. A. Norstedt & söner respektive) I. Marcus, 1847. 8:o. 33 s. Bra grått hklbd med dubbla titeletiketter i brun och grön marokäng med Almqvist som författarnamn (Bonniers bokbinderi). Liten svag fuktrand i yttermarginalen på de första fjorton sidorna. Exlibris Per A. Sjögren. Ur Nils Bonniers bibliotek. Tryckningen påbörjades av P. A. Norstedt & söner. Zacharias Cajander (1818-95) var agronom, född i Finland. Han utgav bland annat ”Bidrag till gödsel-läran” tryckt i Stockholm 1861. Detta är ett av många inlägg i debatten rörande C. J. L. Almquists ”Det går an” som utkom 1839.

Lund, Lundbergska officinen, 1835. 8:o. 81,(1,2 blanka) s. Häftad i samtida marmorerat omslag. En hel del lager- och småfläckar. Liten gultonad fuktfläck i nedre marginalen. Rättelserna införda med bläck. Titelbladet lagerfläckigt. En reva i övre marginalen på s. 19. Med O. A. O. Lidströmers namnteckning. Johan Paul Juringius (1782-1853) var f.d. notarie i Krigskollegiet. I förordet, utformat som en dedikation till kontraktsprosten Lars Boræus och daterat i Köpenhamn i oktober 1834, framgår att skriften är produkten av en polemik med C. F. Dahlgren som i ”Morgonstjernan, poetisk kalender för 1834” publicerade ”Grossörskan Vierdumpels resa till kanalfesten 1832. Roman i tolf slussar”. Denna text hade resulterat i Juringius ”ofredande på öppen gata i Stockholm, utaf några herr Dalgrens råa och ohyfsade läsare”. Källan till polemiken ska ha varit Juringius försök med en skovelhjulskonstruktion till trampfartyget Gefion och hans fruktlösa hastighetstävlan med kanonslupen Adil.

Sthlm, H. Keyser, 1678. 8:o. 71 s. Modernt klistermarmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn (A. Nilsson). Delvis med fuktränder och en del fläckar. Ett fåtal blad med liten pappersförlust i marginalen, t.ex. s. 7-8. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek och sedan Arne Nilssons boksamling. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 825. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 352. Ett av inläggen i författarens bittra strid med Verelius. Schefferus menar här att det av Verelius presenterade dokumentet av Västeråsbiskopen Carl från 1200-talet är förfalskat.

Sthlm, Z. Hæggström, 1833. 8:o. XVI,647 s. Något nött men prydligt samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och blåstänkta snitt. Ryggen diskret lagad upptill. Titeletiketten lite naggad och pärmhörnen lite stukade. Inlagan med enstaka obetydliga lagerfläckar. En liten reva i övre marginalen på s. 303, mindre fuktfläckar i texten på s. 427-28 och i nedre marginalen på s. 583-84 samt minimal pappersförlust i nedre yttre hörnet på s. 539. Trots dessa småskavanker ett trevligt ex! Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 13. Första upplagan utkom 1818-19. Med biografier och verkförteckningar som i många fall kan vara svårfunna på andra håll. Ett underhållande standardverk i den ”rätta” utökade andra upplagan.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1789. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Ett mindre nagg upptill i den före detta häftningen. Bring Riksdagshandlingar s. 151. Om straff för smädesskrifter riktade mot arméns heder. Wilhelm Rappe (1750-1819) var brukspatron på Braås i Småland.

Uppsala, L. M. Höjer, (1757). 4:o. 22 s. Häftad. Titelbladet något solkigt och med reva in i texten samt pappersförlust i övre marginalen. Det avslutande bladet med reva och liten fläck i marginalen. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1943. Nynäs & Bergquist A Linnaean kaleidoscope 80. Drake Linnés disputationer s. 93-96. Lidén Catalogus disputationum 80. Bibliotheca Walleriana 5911. Med tryckt dedikation till brukspatronen och boksamlaren Jakob Möhlman (1685-1761). Om sjukdomar under flottans expedition 1756. Baserad på de erfarenheter respondenten gjorde som läkare ombord på de svenska skepp som under kriget mellan England och Frankrike 1756 kryssade i Nordsjön. Bland annat grasserade Uppsalafebern (malaria) bland manskapet. Pehr af Bjerkén (1731-74) blev senare stadsläkare i Stockholm, kunglig livmedikus och ledamot av Collegium medicum.

Sthlm, Schneiders enka, 1739. 4:o. (2),62 s. Tagen ur band. Obetydliga lagerfläckar. Bra ex. på skrivpapper. Med Husebybibliotekets lilla etikett på sista sidan. Klemming s. 77, upplaga b. Andra, omarbetade upplagan. Första upplagans förord är uteslutet. Pjäsen är en av de första franskklassiska tragedierna skrivna på svenska språket och uruppfördes sannolikt av studenter på Distingsmarknaden i Uppsala 1739. Handlingen tilldrar sig i kung Inges hov i Uppsala och motivet är hämtat från bl.a. Hervarasagan.

Sthlm, L. Salvius, 1760. 8:o. 19 s. Häftad och oskuren med senare ryggremsa. Obetydlig liten fläck i yttre marginalen på s. 5-6. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1623. Med svar av Pehr Wargentin. Exemplar utan titelvinjett.

Sthlm, L. Salvius, 1766. 8:o. 48 s. Häftad. Titelsidan och sista sidan lite solkiga. Fuktfläckig i övre marginalen från titelsidan till s. 16. Gammal bläckpaginering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 751. Patriotiskt tal till försvar av det svenska klimatet. Att naturen inte skulle vara lika givmild här är en sanning med modifikation: till och med i den bistraste nord förmår samerna överleva utan att behöva hämta sin föda av marken. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med P. Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och han författade bl.a. den banbrytande ”Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker” (1746).

Uppsala, Zeipel & Palmblad, (1815). 4:o. (6),8 + (4),9-16 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Lite snedskuren i övre marginalen. Marklin Catalogus disputationum 1-2. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6594. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 574. Denna avhandling om Värmlands hushållningssällskaps första tid är den första historiska översikten över ett svenskt hushållningssällskaps verksamhet. Värmlands hushållningssällskap grundades 1803 och hann under de första åren bland annat med att skicka en av länets lantbrukare till Skåne för studier av det jordbruksmässiga reformarbetet vid Engeltofta och Svaneholm. Vidare omnämns här den välkände engelska lantbruksingenjören George Stephens som via Närke och dess hushållningssällskap inkallades till Värmland för att bistå i diverse torrläggningsföretag. N. J. Sillén (1788-1857) blev året efter framläggandet av denna avhandling professor i praktisk ekonomi i Uppsala. Han slutade sina dagar som kyrkoherde i Filipstad. C. V. Bromander skriver om Sillén att han var ”en välmenande man men ansågs icke äga någon djup lärdom” (citat ur Edestams herdaminne). Såväl preses som respondenterna till avhandlingen var bördiga från Värmland.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1828). 4:o. (2),XXVIII,24,(3) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Med tillskrift på insidan av främre omslag ”herr P. von Sweighbergk” [sic]. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 45. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6293. På s. 7-24 avtrycks ”Das Ost-Friesenlied der Ober-Hasler”. Rör svenskättlingar och minnen av svenskarna i Schweiz. Bl.a. anförs ett utdrag ur ”Stockholms posten” i vilket de druvodlande svenskättlingarna i Hassli beskrivs. Dessa skulle eventuellt kunna härstamma från Hassle i Vadsbro härad i Västergötland. Deras likhet med svenskarna framgår bl.a. av att de ”äro glada, trefliga arbetsamma, och äga karaktärs-tycke af svenskarna”, men ”troligen hade de dock ej haft vinstockarna med sig hemifrån”.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1869. 8:o. (8),156 s. & 1 utvikbar kolorerad karta. Grönt strukturmönstrat klbd från början av 1900-talet med svagt röda sprängda snitt. Rygg och bakre pärm blekta. Gamla anteckningar på insidan av främre pärmen. Bra inlaga med enstaka marginalanteckningar i blyerts. Med Axel Sjöquists namnteckning. Zellén påpekar i förordet att han bygger sin bok på flera olika arbeten, huvudsakligast C. Grebes ”Die Betreibs- und Ertrags-Regulierung der Forsten”. Den fiktiva kartan föreställer skogen till Kulla prästgård, Kulla socken, N. N. härad och N. N. län upprättad av N. N., överjägare.

Sthlm, H. A. Nordström, 1795. 8:o. XXXII,146 s. Samtida ngt nött men bra hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Litet nagg nederst på ryggen. Med Gust. Montgomeries namnteckning på titelbladet och gammal numrering ”n:o 163”. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Gjörwell Förtekning 196. Bibliotheca danica III:216. Översatt av C. J. Knös och utgiven av C. C. Gjörwell som även författat företalet på s. III-XXX. En andra upplaga utkom 1810. Det danska originalet, av vilket det svenska arbetet är ett sammandrag, trycktes i Köpenhamn 1792.

Basel, 1957. Front,241,(2) s. & plr. Häftad. Bra ex. Tryckt i 1500 ex. varav detta är nr 831 av den numrerade upplagan om 1000 ex. Ståtlig och synnerligen rikt och trevligt illustrerad antikvariatskatalog med utförliga beskrivningar och kommentarer, även av en del bokband.

Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1811-13. 8:o. (8),339 s. & 5 utvikbara tryckta tabeller + (8),388 s. Två samtida trevliga lätt nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar, titel- och nummeretiketter i glättad papp. Gula snitt. Ryggarna lite flammiga. Inlagan bitvis lätt lagerfläckig. Med spår av L. J. Sederholms ovala exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex. Hammarsköld Förtekning s. 159. Inleds med en uppsats ”Om historien och dess studium”. Greven, riksdagsmannen och prosten i Sala F. B. von Schwerin (1764-1834) stod uppsalaromantikerna nära och understödde frikostigt flera av deras publikationer. Han medverkade bl.a. i det första numret av ”Phosphoros”.

Lund, 1923. Porträtt,XV,(1 blank),590 s. & 8 svartvita planschsidor. Ståtligt ljusbrunt lätt nött halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt blindornerad rygg och titeltryck i guld samt marmorerade snitt (Hedberg, 1928). Främre omslaget medbundet. Ryggen med någon småfläck och en något större sådan nedtill. Främre omslaget med ett veck och på dess baksida en inklistrad tryckt lapp med upplageangivelse. Tryckt i 100 exemplar. Festskrift med anledning av Magnus Pfannenstills 65-årsdag. Innehåller uppsatserna: ”Ha apologetiska synpunkter något berättigande vid undervisningen i kristendom? Några reflektioner” av Adolf Ahlberg, ”Religiösa illusioner” av H. D. Arfvidsson, ”Anselm, Arius och Marcion” av Gustaf Aulén, ”Luther och Jesu liknelser” av Erik Aurelius, ”Det religiösa inslaget i Arne Garborgs diktning” av Kristofer Benzow, ”Kristendomen och personlighetslivet” av Hilma Borelius, ”Religiös intuition” av Efraim Briem, ”Ett sammansatt citat i Apostlagärningarne (13:22)” av Erling Eidem, ”Religiös koncentration i eskatologien” av Hjalmar Evander, ”Calvins ställning till begreppet lag. Några reflexioner” av D. Fehrman, ”Religionsundervisningen eller morallära i skolan?” av A. Gierow, ”Jesus på lidandesvägen. En undersökning” av F. Hallgren, ”Den kristna tros- och livsåskådningen (’Den kristna tros- och sedeläran’). Skiss till lärobok för läroverkens mellanstadium” av Nils Hannerz, ”Absalons val till ärkebiskop i Lund 1177. En Saxostudie” av A. Helgesson, ”Jonadab, Rekabs son. En gammaltestamentlig absolutist” av Sven Herner, ”Henry Bergsons filosofi. En orientering med särskild hänsyn till dess historiska affiniteter” av Axel Herrlin, ”Auktoritet och personlig tro” av A. Hjelm, ”Johan Borelius och Pontus Wikner. Brev och brevutdrag” av Theodor Hjelmqvist, ”Stat och kyrka i 1600-talets Sverige. Några synpunkter” av Rurik Holm, ”Kungl. maj:t och kyrkomötet” av Otto S. Holmdahl, ”C. O. Rosenius’ universitetsår” av Hjalmar Holmquist, ”Psalm 122” av G. E. Hylmö, ”Et ord, som fattes” av Edv. Lehmann, ”Om förpliktelse till religion” av O. Lewan, ”Bibergs-Boströms-Nyblæi anmärkningar vid Schleiermachers lära om de ’estetiska formalbegreppen’ försedda med randglossor” av Efraim Liljeqvist, ”Den nyare teologiens ställning till missionstanken” av G. W. Lindeberg, ”Tankar om försoningen” av J. Lindskog, ”Sången om pärlan. Ur anteckningar och förarbeten” av Axel Moberg, ”Luthers religiösa subjektivism och Kants moralism i ljuset av Jesu förkunnelse” av J. Norring, ”Religionen såsom ’Anschauung des Universums’ hos Schleiermacher” av Anders Nygren, ”Den svenska prästdräkten” av Edv. Rodhe, ”Tvenne tänkare om deras ställning till protestantismen” av Hugo Rosén, ”Några synpunkter beträffande altaret i Lunds domkyrka” av Otto Rydbeck, ”Henrik Reuterdahl om sitt teologiska program 1832” av J. Sjöholm, ”Mellaninstans för det svenska folkskoleväsendet” av S. Stadener, ”Baron Friedrich von Hügels andliga självdeklaration. En studie i evangelisk och katolsk etik” av Nathan Söderblom, ”Moralbegrepp och gudsbegrepp” av Nils Widner, ”Samuel Ödmanns politiska och sociala idéer” av H. Wijkmark, ”Om Paulus och lagen” av Lars Wollmer och ”De forna altarstiftelserna i Lunds domkyrka” av Ewert Wrangel. Magnus Pfannenstill (1858-1940) var en svensk teolog och präst. Han var förutom kyrkoherde i en rad församlingar i Skåne även professor i praktisk teologi och moralteologi vid Lunds universitet samt en populär föredragshållare. Bland hans utgivna arbeten märks bland annat ”Arfsyndens problem”, ”Om gudsbelätet”, ”Den kyrkliga uppfostran” ”Kristendomen och kriget” och ”Luthers tro såsom förtröstan och kunskap”.

Sthlm, C. Deleen, 1816. 8:o. Grav. titelblad, grav. dedikationsblad,(8),336,(2) s. Häftad i samtida gråpappomslag. Ryggen har handskriven titel och en liten skada i det ytliga gråpapperet mitt i främre falsen. Enstaka småfläckar. Svagt stråk av brunsolk på s. 80. Titelbladets baksida fullskrivet med en tillskrift till doktor Ernst Gregor Kellgren från onkel Pelle daterad 1905. Bra ex. Innehåller de första åtta sångerna, 1826 utkom den trettonde sången separat och verket avslutades först 1833 i form av en ny upplaga med trettio sånger. I stället för alexandrin eller hexameter, de klassiska vermåtten, skrev Ling sångerna i ett medetida knittel med fyra höjningar. Ernst Gregor Kellgren (1877-1930) drev tillsammans med sin bror vidare fadern och sjukgymnasten Henrik Kellgrens gymnastiska institut i London.