Search Results

Falun, P. Huldbergs boktryckeri, 1845. 8:o. 101,(3 blanka) s. Trevligt rött marmorerat mönsterpressat pappbd med sparsamt guldornerad rygg och svart titeletikett. Rödstänkta snitt. Det tryckta omslaget medbundet. Solkfläck i nedre marginalen på s. 45. ”Jag vill för en tid utbyta Fahlu roströk mot söderns klara himmel. Jag skyndar från kråkrisets och enbärsbuskarnes fädernesland dit der myrten och oliv växa”. Johan Magnus Bergman (1792-1867) var läkare, bruksägare och fabrikant i Falun.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792. 8:o. 46,(2 blanka) s. Häftad i samtida blåmarmorerat omslag. Lätt nött. Enstaka småfläckar. Titelbladet och s. 21-28 oskurna i nedre marginalen. Översatt av Johan Lorens Odhelius ur sista delen av författarens ”Offrande aux autels & a la patrie”. Utgavs på svenska första gången 1768. Är ett svar på frågan som ursprungligen ställdes av Vetenskapssällskapet i Bern. Arbetets andra del hade tidigare tryckts och utgivits i Uppsala under titeln ”Historisk granskning öfver de af herr Voltaire föregifne fyra lycksaliga tider”.

Sthlm, 1942-81. 523 + 525-935 + 496 + 691 + 274,(1) + 436,(1) + 564 + 535 + 707 + 713 s. Komplett svit om tio lite olika ohfrbd. De två avslutande volymerna med bevarade men lite naggade skyddsomslag. De fyra första delarna med hårt nötta ryggar. De övriga delarna i fint skick. Ur Sten Lundquists bibliotek. Allt som utkom av detta användbara standardverk rörande svenska författare och deras produktion.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860. 8:o. XII,454 s. & 21 litograferade plr. Rödbrunt hklbd från 1900-talets andra hälft. Det tryckta grå omslaget medbundet. Enstaka lagerfläckar, men ställvis med något fler fläckar på s. 113-44. Planscherna har avfärgat sig lätt på motstående textsidor. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5063. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0948. ”Den vackra seden, att genom präglade skådepenningar åt efterverlden befästa minnet af berömliga landsmän och dyrbara vänner, har ingenstädes blifvit med trognare omsorg iakttagen än i vårt fädernesland”. Arbetet är en alfabetiskt uppställd förteckning över svenska minnespenningar och har av Högberg betecknats som en pionjärinsats. Förutom beskrivningar av penningarna ingår även korta biografier över de män och kvinnor vars minne de bevarar.

Sthlm, J. G. Lange, 1784. 8:o. 48 s. Med träsnittsvinjett på titelbladet. Häftad och oskuren med bindgarn i ryggen. Titelbladet och sista sidan något solkiga. En del fläckar och bruntoningar i marginalerna. Om vältaligheten och språkets utveckling. Liljestråle refererar till samtal han haft med den nu avlidne Ihre om hans samlingar av otryckta manuskript, ”bland annat minnes jag han sade sig börjat en förtekning på alla ord, tagne af främmande språk, hvilka äro oombärlige och böra i vårt njuta borgare-rät, och äfven på dem som ej behöfvas, eller lämpeligen kunna hos oss ätteledas (adopteras)”.

Sthlm, J. G. Lange, 1787. 8:o. 24 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelbladet med träsnittsvinjett med devisen ”För efterkommande”. Häftad och oskuren. Lite småfläckar och solk. Med svar av Peter Jacob Hjelm på sidorna 22-24. Planschen föreställer ”Taknings-sättet och husbeklädning med stenpapper”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Vid samma tid sysslade F. även med tekniska problem. Han var alltid god iakttagare. På skeppsvarven spelade under träfartygens tid larverna av skeppsvarvsflugan, en liten skalbagge (Lymexylon navale L.), en farlig roll. De åto sig in i virket och kunde i värsta fall göra detta odugligt för vidare bruk. Linné själv hade på amiralitetsvarvet i Göteborg övertygat sig om saken. F. sökte energiskt finna ett skydd häremot genom något slags förhydning med cementpapper. Det visade sig, att F:s arbete på detta område blev en framgång. I en meritförteckning av år 1787 skriver F. härom: »Uppfunnit ett slags s.k. stenpapper, vars egenskap är, att det uti vatten icke kan upplösas, samt äger en märklig härdighet mot eld, att de hus, som därmed klädde [äro] kunna icke av den häftigaste låga antändas, varmed 1786 ... uti hans kongl. maj: ts höga närvaro i Karlskrona gjordes ett fullständigt försök, som sedan uti Berlinska hovets närvaro repeterades ...». Den 8 mars s.å. lämnades nådigt medgivande till byggande av ett pappersbruk vid Lyckeby utanför Karlskrona, allt lämnat F. och efterkommande till evärdlig ägo. Sannolikt har Åboprofessorn i kemi Pehr Adrian Gadds utredning om murbruk och cement i Vetenskapsakademiens handlingar 1770 varit F. bekanta. Enligt en samtida tysk kemist innehöll F:s fabrikat »2/3 kalkdamm, 1/3 lera med en tillsats av järnoxid och vitriol samt tranolja» (Inga Lindskog). F: s uppfinning väckte uppseende, även utrikes (jfr J. G. Georgii, »Versuche wegen der Beschaffenheit und Nachahmung des schwedischen sogenannten Steinpapiers» i ökon. Abh. Freue ökon. Gesellsch. in St. Petersburg, bd 1, 1790, s. 49—67), och är ej alldeles glömd i nyare historiker i ämnet. Tillverkningen av stenpapp blev av olika skäl – krig, epidemier m.m. – aldrig fullföljd, varför bruket sedermera övergick till kronan”.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1830). 4:o. (4),10 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad. Oskuren. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 33. Setterwall 6091. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 33. Om socknen Biskopskulla i Lagunda härad i nuvarande Enköpings kommun. Planschen, som är signerad Müller, avbildar detaljer ur kyrkans väggmålningar. Innehåller bl.a. ett herdaminne och flera noter på svenska.

Köpenhamn, J. F. Morthorsts änka, 1795. 8:o. 188 s. Samtida brunspräckligt hfrbd med grårosa titeletikett och klistermarmorerade pärmpapper samt stänkta snitt. Några små ytliga maskstygn på pärmarna. Ställvis lagerfläckig. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6536. Bibliotheca danica II:490. Första upplagan utkom 1769 och ska enligt en gammal tradition ha blivit indragen och det var kanske därför som denna andra upplaga trycktes utanför Sveriges gränser. En utvidgad upplaga utkom i Stockholm 1822. Föreliggande upplaga utgavs enligt Bygdén av den från Sverige landsförvisade prästen Johan Widén. Skriften utgör ett svar på ”Prästmanna-öde i Swerige” 1768 och ingår i den debatt om de olika ståndens privilegier som blossade upp i slutet av 1760-talet. Eberhardt ville visa att inte bara prästerna utan även adeln hade sina förmåner. Tanken var att fortsätta och redovisa även de andra ståndens privilegier, men projektet stannade vid detta första arbete.

Lund, L. Decreaux, (1738). 4:o. (2),22 s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Svag fuktrand i yttermarginalen på de första sidorna. Bortskuren samtida tillskrift nederst på titelbladet och numrering i övre högra hörnet. Lidén Catalogus disputationum 66. Med korta bibelcitat på hebreiska, grekiska och latin. Om den talande ormen i paradiset, enligt tredje kapitlet i Första Moseboken. Den första versen i bibelstället lyder i Karl XII:s bibel: ”Och ormen war listugare än all diur på jordene/ som Herren Gudh giordt hade/ och sade till qwinnona: Ja/ skulle Gudh hafwa sagt/ J skolen icke äta af allahanda trää i lustgårdenom?” Efter en kort diskussion fortsätter ormen i fjärde och femte versen: ”Ingalunda skolen J döden döö: förty Gudh weet/ at på hwad dagh J äten ther af/ skola edor ögon öpnas/ och J warden såsom Gudh/ wetandes hwad godt och ondt är”. Eva åt sedan av det förbjudna äpplet från kunskapens träd, och från detta syndafall fortsatte sedan världens historia...

Sthlm, L. Salvius, (1746). 8:o. (2),40 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band och insatt i nyare brunt omslag. Med gamla blåstänkta snitt. Bläck- och blyertspaginering i övre hörnet. Delvis lite bruntonad inlaga. ”Utaf alla folkslag är oemotsägeligen intet något mera begifvit på resor och utfärd, än de svenske, hvaruti som uti mycket annat de röja deras härkomst ifrån de genom deras flyttning och härfärd så bekanta och namnkunniga gamla göter.” Hårleman hade stor betydelse för Vetenskapsakademiens verksamhet, bland annat genom sin nära vänskap med dess sekreterare P. Elvius. Tillsammans planerade de till exempel akademiens observatorium i Stockholm. Om nyttan av utländska studieresor kunde Hårleman tala av egen erfarenhet.

Linköping, A. Petre, 1824. 8:o. 52 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Små revor i omslaget. Bra rent ex. Gabriel Bergergren (1775-1841) var landskontorist och senare titulär landskamrer i Östergötland samt godsägare. Ett politiskt inlägg där författaren låter en son till Wallmarks fiktiva figur Fusselbrenner föra talan och ha synpunkter rörande 1823-24-års riksdag. På sidorna 30-49 diskuteras tryckfrihet och pressens roll, delvis i dialogform med en genomgång av de då aktuella tidningarna.

Sthlm, C. Deleen, 1833. 8:o. (8),245,146-47,248-405 s. & 2 utvikbara grav. plr. Med en illustration på titelbladet. Ngt nött samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Porträttplanschen i början lite missfärgad av titelbladet och med en 5 cm reva vid infästningen. Lagad reva i nedre marginalen på s. (6). Lätt lagerfläckig och delvis bruntonad inlaga. Uppslagen s. 278-79 och 308-09 mer bruntonade. Med C. Hederströms namnteckning och återkommande rundstpl ”H” samt J. Lindblads namnteckning. På de två planscherna ryms alla porträtt och monogram. Verket är till större delen bearbetat från tyskan. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Anmärkningsvärt såsom det enda försöket i sitt slag i vårt land är det lilla »Målare-lexikon», som B. utgav 1833. Det är ingalunda fritt från misstag i fråga om biografiska data, som okritiskt hämtats ur utländska lexikon, men det ger utom konstnärsporträtt och monogram även förklaring på allmänna konstnärliga och historiska uttryck och termer”.

Sthlm, L. Salvius, 1752. 4:o. 15 s. Häftad och oskuren.. Johan Clason (1704-90), som tillhörde en av de rikaste familjerna i skeppsbroadeln, var handelsman, varvsägare och skeppsredare i Stockholm med stora intressen i olika bruk runt om i Sverige, bland annat Graninge. Han argumenterar inte förvånande för brukens sak.

Uppsala, literis Wernerianis, (1728). 8:o. (8),56,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Tagen ur band. Någon enstaka småfläck, t.ex. i nedre marginalen på s. (7). De avslutande bladen lätt lagerfläckiga. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 26. Warmholtz 1054. Med hyllningsverser av D. Heike och P. V. Becker. Den sistnämnde skaldar: ”Thet önskan wore Swergie lärde, / at bringa sin metall i wärde, / med egna handtwärck hålla qwar / then winst, som främmand’ hand borttar / af jern, och hwad som ther af giöres, / som sen i landet dyrt införes.” Omnämnda i avhandlingen är bl.a. Jäders, Stjärnsunds och Vedevågs bruk.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (6),153,(1) s. Marmorerat samtida skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och tegelröd titeletikett i målad pergament. Stänkta snitt. Med Tumba pappersbruks vattenmärke i försättsbladet. Ryggen något nött och pärmarna aningen bågnade. Bitvis lite lagerfläckig i marginalen, mer inledningsvis. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 455. Gjörwell Förtekning 158. Utgavs av C. C. Gjörwell. På sidorna 121-43 beskrivs utländska regenter av svensk härkomst, bland annat diskuteras på några sidor Katarina den storas eventuella svenska börd.

Sthlm, J. P. Lindh, 1811. 8:o. (8),527 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i fint samtida marmorerat pappomslag. Med vertikalt veck på omslagsryggen. Delvis lätt lagerfläckig. Liten bläckfläck i titelbladets nedre ytterhörn. Marginalreva i bladet s. 103-04. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6672. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 453. Omfångsrik historik med långa biografier över akademiens ledamöter med omfattande skriftförteckningar. Innehåller även en förteckning över Finska hushållningssällskapets skrifter och en lista över vilka som varit Vetenskapsakademiens preses. Rosenhane har när det gäller ledamöternas skriftförteckningar ofta försökt att redovisa allt som de har författat, även sådana arbeten som ligger helt utanför Vetenskapsakademiens ämnesområden.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. 31 s. Tagen ur band med gråpappers- och klisterrester vid ryggen. Titelbladet något solkigt, lätt tillskrynklat och med en rund svag fuktfläck samt en gammal blyertsanteckning: ”Skänkt af Frigel”. Exlibris för Pro Finlandiaauktionen 1940 på titelbladets baksida. ”Måtte detta, fast så felfulla poëme utverka en enda välgjerning mot Danvikens usle invånare – - - Våre bröder! – I denna afsigt är det skrifvit.” Danviken var vid denna tid sinnessjukhus.

Sthlm, C. Stolpe, 1773. 8:o. (24),550,(2),1-288,(120) s. Samtida hårt nött hfrbd med uphöjda bind, svartlinjerad rygg och beige titeletikett. Ryggen nött och torr samt med en skada i rygghuvudet. Falsarna delvis spruckna och pärmpappret avskavt i frampärmens nedre del. Lätt bruntonad inlaga med enstaka fläckar, t.ex. några fuktfläckar i andra sidföljdens början. Från Biby. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214. Första upplagan utkom 1741, detta är den femte. Med ett nyskrivet företal av författaren daterat Eriksholm den 1 december 1773. Eric Tunelds geografi var den första i sitt slag och är en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns rörande respektive landsände. Författaren hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Sthlm, B. M. Bredberg, 1827. 12:o. Litograferat porträtt,(2),124 + 125 + (2),122 s. Samtida marmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och grå titeletikett. Blåstänkta snitt. Enstaka småfläckar. Sista bladet i del II och titelbladet till III skurna till något mindre format. Bra ex. Översättning av det franska originalet ”Voyage du général Lafayette aux Etats-Unis d’Amerique” som utkom i Paris 1824. Det litografiska porträttet av Lafayette i den svenska upplagan är signerat ”A. L.” och är förmodligen en kopia av porträttet i det franska originalet utfört av C. de Lasteyrie.

Örebro, N. M. Lindh, 1807. 8:o. X,209 s. Bra beige hklbd med mörkbrun titeletikett i skinn (N. B. Anderssons bokbinderi, 1939). Brunstänkta snitt. Enstaka småfläckar. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 994. Originalet hade titeln ”A treatise on the origin, qualities, and cultivation of moss-earth”. William Aiton (1760-1848) skrev flera arbeten i ämnet och var en av sin tids främsta skotska lanthushållare. Inleds med ett citat ur J. G. Oxenstiernas ”Skördarne”.

Uppsala, literis Wernerianis, (1734). 4:o. (6),59,(1) s. Med en träsnittsvinjett på s. 1. Tagen ur band med smårester av guldryggremsa. Titelbladet med skador i ryggen och en pappersförlust. Helt itu mellan ark B och C, s. 16 och 17. Några småfläckar. På tjockt papper förutom de tre första bladen. Lidén 9. Warmholtz 9250. Med en hyllningsvers på latin av Petrus Leijel. Träsnittsvinjetten är en vy över Uppsala med slottet och kyrkan. En enorm brännspegel reser sig symboliskt mellan husen och projicerar himlens ljus. Arbetet behandlar bland annat Vetenskapssocieteten i Uppsala och avtrycker i parallelltext på svenska och latin kungl. maj:ts resolution av den 11 november 1728 med sällskapets stadgar samt en förteckning över dess medlemmar.

Uppsala, 1942. Porträtt,(2),317,(2) s. Brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindpressad ryggdekor och mörkgrön titeletikett samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1942). Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och med några små nötningar. Med Gustaf Bernströms blindpressade ryggexlibris i nedersta fältet och hans diskreta anteckning i blyerts: ”Coll.cat.” Lychnos-bibliotek 4. Johan von Hoorn (1662-1724) var läkare och tog som sin viktigaste uppgift att reformera barnmorskeutbildningen. År 1697 skrev han den första svenska läroboken i obstetrik ”Den swenska wälöfwade jord-gumman” senare åtföljd av en kortare barnmorskebok ”Siphra och Pua” 1715. Efter att 1708 ha utnämnts till stadsmedikus i Stockholm höll han kurser för barnmorskor och utarbetade 1711 det första svenska barnmorskereglementet.

Sthlm, N. Marcus, 1851. 8:o. 19 s. Häftad och oskuren i brunt omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Första och sista sidan något bruntonade. Från Ericsberg. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 42. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5959. Trycktes enligt olika uppgifter i 50-60 exemplar. En ny upplaga utkom 1877. Hyltén-Cavallius skildrar bland annat den särskilda uppgörelsen med kniv som var bruklig i trakten i äldre tid, den så kallade bältesspänningen. Utmaningsformeln ska ha ljudit: ”jag vill skära dig ene flise, som sol och måne ska’ skina i”. ”Ännu i midten af 1600-talet var detta sätt att afgöra personliga tvister så allmänt, att Wärends-qvinnorna i gräns-trakten, enkom för detta fall, plägade till gästabuden medföra sina mäns likskjortor”. Etnologen Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1818-89) gav ut ”Wärend och wirdarne” 1863-68.