Search Results

Sydney, 1953. 120 s. Häftad. Lätt nött med delvis gulnat något fläckat omslag. Genomgående svagt vertikalt veck intill ryggen och något knögglig i övre hörnet. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1763). 4:o. (3),20 s. Tagen ur band. Stor fuktrand. Titelbladet lätt solkigt. Liten reva i yttermarginalen i sista bladet. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2255. Nynäs & Bergquist A Linnaean kaleidoscope 131. Drake Linnés disputationer s. 158-59. Lidén Catalogus disputationum 131. Bibliotheca Walleriana 5871. Med tryckt dedikation på tyska till respondentens far rådmannen i Viborg i Finland Christian Adrian Lado. Om hälsofördelarna av motion och en sund diet samt sjukdomar vilka uppstår i brist på detta. Utkom i svensk översättning med titeln ”Nyttan av rörelse” 1963. Christian Lado (1741-död efter 1770) från Viborg fick 1770 rättighet att praktisera medicin i Ryssland.

Sthlm, J. & A. Riis, 1858. 8:o. 23 s. Häftad i samtida ngt nött grönt moarémönsterpressat papper. Liten skada nedtill på ryggen. Genomgånde lagerfläckig. Med August Lidströmers namnteckning på främre omslaget. Med en tryckt dedikation från översättaren till C. E. Fahlcrantz. I ”Dödens ängel” skildras kolerans härjningar 1834, vilka Wallin såg på nära håll i egenskap av pastor i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Manuskriptet till dikten fann J. H. Schröder på författarens bord strax efter dennes bortgång den 30 juni 1839. Den utkom posthumt 1840. En annan översättning till tyska publicerades 1841.

Uppsala, 1984. 160 s. Beige marokängbd med pressad titel i mörkbrunt på rygg och främre pärm samt helt guldsnitt. Omslaget medbundet. Lite snedläst. Bandet obetydligt solkigt och främre pärmen med en liten svag fläck. Löst ilagt några tidningsurklipp samt ett vikblad med guldtryckt omslagstitel ”GB” och insidan med kalligraferad tryckt text i vilken Esselte Herzogs i Nacka gratulerar Brusewitz på ”högtidsdagen den 7-10-1984 av beundrare med intresse för natur och litteratur”. Med Gunnar Brusewitz exlibris och dennes namn pressat nedtill på främre pärmen. Svenska naturskyddsföreningens årsbok 1984. Sveriges natur årgång 75. Rikt illustrerad av författaren. Innehåller: ”Naturen och landskapet”, ”’Fager är liden’”, ”Naturkänslan växer fram”, ”Det nyfikna Linnéseklet”, ”Natursvärmarnas landskap”, ”De gamla djuren och de nya”, ”De vitkindade – överraskningarnas fåglar”, ”Träd och människor”, ”Min barndoms mälarvik”, ”Resa i norr”, ”’Vi suckar det så tungt uti skogen?’”, ”Resa i syd – ryarnas land”, ”Hotet mot odlingsmarken” och ”Till sist...”.

Skara, H. A. Moeller, 1738. 12:o. (4),116 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Häftad och oskuren. Spår av gammalt omslag. Lite lös i häftningen. Enstaka lager- och småfläckar samt delvis med smärre fuktränder. Bibl.stpl på titelbladet. Avrivet hörn på s. 67-68 med mindre textförlust. Sista bladet med liten reva. Varianten med approbatio och hyllningsvers av pseudonymen ”AminthOr”, d.v.s. A. O. Rhyzelius. Första upplagan trycktes i Stockholm 1734. Thomas Gouge (1609-81) var presbyteriansk predikant. Henning Tideman var rektor vid trivialskolan i Härnösand.

Sthlm, 1878-82. (2),150 + (2),172,(1) + 23 s. Samtida mörkbrunt hklbd med blindlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och svagt marmorerade snitt. Smärre sprickbildning i innerfalsarna. I andra delen är två ark omkastade vid inbindningen. Enstaka småfläckar. En del smärre anteckningar och markeringar. Supplementet häftat och löst bifogat samt som vanligt lite bruntonat. Med J. Wiréns exlibris med texten ”Solåkra”. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4211. Auktionskataloger från Stockholms bokauktionskammare den 23 november och följande auktionsdagar 1878 och den 17 november och följande auktionsdagar 1880 samt den 23 maj 1882. Omslagstitel: Bibliotheca Cederhielmiana. Omfattar ca 9700 nummer. Med en kort historik över biblioteket i första delen. Det Cederhielmska biblioteket började byggas upp i slutet av 1600-talet av presidenten i Göta hovrätt, Germund Cederhielm. Det ärvdes och utökades ytterligare av sonen Eric Germund, men framförallt av dennes son Germund Carl. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek, medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Den ska då ha omfattat ungefär 13000 volymer. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktioner i Stockholm 1878, 1880 och ett litet supplement 1882. Biblioteket var vid auktionstillfällena starkt reducerat på grund av en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta. I boksamlingen ingick böcker ur Magnus Gabriel De la Gardies bibliotek och även ett stort antal krigsbyten ur polska bibliotek, framförallt med Karl Ferdinands pärmexlibris eller namn. Många av dessa böcker hade förvärvats i samband med försäljningen av det Oxenstiernska biblioteket 1732.

Uppsala, 1903. VI,242 s. Brunt klbd med svart titeletikett, vars titeltryck är lite suddigt. Fortfarande en betydelsefull översikt av kartografins historia i Sverige.

Sthlm, H. Fougt, 1776. Stor 4:o. (8),78,(2 blanka) s. Häftad i nyare, delvis blekt, omslag. Fin inlaga med en svag fläck i texten från s. 73 till slutet. Baksidan av det blanka bladet med några gamla anteckningar. Med Waldemar Ditzingers exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 105. Musiken av Uttini. Med en tryckt dedikation från översättaren till Gustav III på vars uppdrag översättningen gjorts. Utspelar sig i Jerusalems tempel. Översättaren Johan Murberg (1734-1805) blev året därpå rektor vid trivialskolan i Stockholm och 1787 ledamot av Svenska akademien. Han var även ledamot av Vitterhetsakademien och medlem i bibelkommissionen.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. 78,(2 blanka) s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Med gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med svar av Pehr Wargentin på sidorna 77-78. Författaren är mer känd under sitt blivande adelsnamn Liljencrantz. Johan Liljencrantz (1730-1815) verkade som Gustav III:s finansminister och senare som president i Kommerskollegium 1789-1812.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos H. Fougt, 1773. 4:o. 23 s. Tagen ur band. Något fläckig med enstaka starkare småfläckar. Duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. Wrangel var överhovpredikant och preses i hovkonsistoriet. ”Här lemnas dig, min läsare, en enfaldig predikan, som wid et ganska wigtigt tilfälle blifwit hållen”. Överhovpredikanten Carl Magnus Wrangel (1727-86) blev teologie doktor i Göttingen. Wrangel var senare verksam vid svenska församlingen i Delaware och präst i Sala.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1841. 8:o. (4),116 s. Elegant rött halvsaffianbd med guldornerad rygg och rödstänkta snitt (Hedberg). Det tryckta bruna omslaget medbundet. Liten spricka överst i främre ytterfalsen, annars obetydliga smånötningar på bandet. Aningen bruntonad inlaga. Exlibris Axel Abramson. Fint ex. Tryckt dedikation till Erik Gustaf Geijer. Johan Jakob Svartengren (1809-63) var sedan 1837 lärare vid ett privatgymnasium (Lyceum) i Uppsala och blev 1854 dess rektor. Umgänget med skalder som Atterbom, Böttiger och Geijer har dessutom inspirerat honom till vissa lyriska försök. Hans skrift ”Åtta blad faktiskt gifna skäl för den norra stambanans dragande öster om Sigtuna fjärden” utgavs 1863 anonymt och torde ha påverkat myndighetsbeslutet att dra norra stambanan över Uppsala. Hedbergsband från tiden före firman 1901 blev hovbokbindare och utfört för den tidiga stamkunden Axel Abramson (1855-1914). Denne var grosshandlare i Stockholm och hade en fin boksamling som bland annat innehöll vitterhet, dramatik, litteratur- och teaterhistoria. Den stora samlingen av svensk dramatisk litteratur tvingades han sälja på auktion 1897. Delar av hans övriga bibliotek såldes på auktion 1945.

Stockholm, Svenska tryckeri ab, (1935). (24) s. Klammerhäftad med omslag i silverfolie med brandgult tryck. Utstansade hål i främre omslaget i form av företagets logotyp ”i d”. Omslaget något nött och det främre med svaga blindspår av frankeringsstämplar. Elegant utformad reklambroschyr för juvelerare Ivan Dale som huserade i Citypalatsets 1932 färdigställda funkisbyggnad vid Norrmalmstorg, vilken också är avbildad i trycksaken.

Sthlm, P. Sohm, 1810. 8:o. 51 s. Häftad och nästan oskuren i samtida gråpappersomslag. Något lagerfläckig, främst i marginalerna och på de sista sidorna. Från Säbylund. Trycktes först i Åbo 1809 med titeln ”Berättelse om landtdagen i Borgo, till det högwördige preste ståndets ledamöter af Åbo och Borgo stift”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1798. 8:o. 90 s. Tagen ur band. Gamla sprängda snitt. Med spridda fläckar och småsolk. Lite starkare småfläckar på s. 35-38. Ett par små marginalrevor, varav en lagad på s. 13-14. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 112. Första separata upplagan utkom 1778. Publicerades även i samhällets handlingar 1778. Skrevs under författarens ostindiska resa.

Köpenhamn, 1869. 8:o. (6),209,(1) s. Samtida ngt nött blått hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Med Carl Trolle-Bondes monogram på ryggen och dennes exlibris.

Uppsala, literis Wernerianis, (1722). 8:o. (8),46,(5) s. Häftad med marmorerad ryggremsa. Inlagan med fuktfläck upptill, fuktfläck även i yttre marginalen på s. (5)-18 och sista bladet. Titelbladet med bortklippt tillskrift i nedre marginalen och fuktrand. Gammalt bläckkludd på näst sista bladet. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 20. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1053. Med hyllningsskrifter av L. Wicander, P. Saxholm, A. Wichæus, D. Heike och A. och R. Löfman. Behandlar ”Hammarwärck och stångjärns smijde”.

(Sthlm, 1691). 4:o. (4) s. Tagen ur band och med gammal bläckpaginering. Andra bladet med lättare solkfläckar. Innehåller kritik av en disputation med titeln ”De statu hominum naturali & adventitio” där ”allehanda oredor/ som sedan icke så lätteligen stå at afhielpa/ däraf förorsakas måtte”. ”At grubbla uti theologiske saker och wår reena evangeliska lära” var inte lämpligt vid denna tid. Eric Castovius ”Disputatio philosophica de statu naturali et adventitio” utkom 1690. Det rörde upp känslorna hos teologerna i Uppsala, ledda av Henrik Schütz. Kort sagt menade Castovius att konungen i staten inte hade större rätt än som av naturen tillkommer människan, att det vore en hädelse mot gud att säga att människorna vore av naturen olika. Karl XI avlät föreliggande ampra skrivelse, vilken gick ut på att ”sådane nyfikenheter och skadelige uptåg förnimmas att omgå, förutan annan vår onåde, slätt ingen befordring varken i det andelige eller världslige ståndet skole hava att förvänta”. Därvid var Castovius karriär stäckt och dessutom befallde kungen att alla exemplar av avhandlingen skulle indragas, men då Castovius i december 1691 var inkallad till konsistoriet för att få konungens brev uppläst, hade han endast fyra exemplar att avlämna.

Sthlm, J. Hörberg, 1834. 8:o. 23 s. Häftad i samtida gråpappersomslag.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 8 s. & 1 litograferad plansch. Häftad i tryckt ljusbeige omslag. Något bruntonad. Med Joh. Ax. Almquists stplr och prydliga anteckning. Texten på det bakre omslaget lyder: ”Denna minnesvård är upprest af Jemtlands häst-jägare corps och fält-jägare regemente på deras mötesslätt å Frösön, till minne av d. 19 augusti 1836, då h.m. konung Carl XIV Johan besökte denna ort”. Planschen föreställer det ståtliga runstensinspirerade minnesmärket med fem miltärer som staffagefigurer.

Lund, C. G. Berling, (1761). 4:o. 20 + (2),23-39,(3) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Det första titelbladet med bortskuren tillskrift nederst. Båda titelbladen med gamla duplettanteckningar i blyerts. Lidén Catalogus disputationum 26-27. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1139. Med hyllningsskrifter av J. T. Winberg, J. H. Hjertzell, L. E. Hiort respektive J. Hiort. De är skrivna på engelska, latin, franska respektive svenska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1751. 4:o. (4) s. Marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med svart titeletikett på främre pärmen. Bra inlaga. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1615. Anders Lissander (1704?-86) var under lång tid verksam inom Manufakturkontoret och kommersråd i Kommerskollegiet samt på sin tid känd som flitig ekonomisk skriftställare rörande bland annat lanthushållning och fårskötsel. Nu är han kanske mest bekant som Bellmans vän och beskyddare och det var efter ett framträdande i Lissanders hem som J. G. Oxenstierna skrev sina berömda dagboksanteckningar om Bellman.