Search Results

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1821. 8:o. (2),IV,161 s. Vackert brunmarmorerat pappbd från 1900-talets första decennier med gul titeletikett med svart tryck (P. A. Norstedt och söner). Det tryckta gråpappersomslaget medbundet. Inlagan endast putsad. Ryggen blekt. Titelbladet med lagning på baksidan. Ställvis lagerfläckig, t.ex. på de första tjugo sidorna och de sista sidorna. En fuktfläck i yttermarginalen på s. 41-72 och en ful fläck i övre hörnet på s. 135-38. Bra ex. Sidan 161 är felpaginerad 160. Om striden mellan den gamla och nya skolan inom litteraturen, där Wallmark var en av de främsta företrädarna för den förstnämnda.

Sthlm, J. Hörberg, 1826. 8:o. 14,(2 blanka) s. Lätt nött marmorerat pappbd från 1900-talets början med svart titeletikett. Några små lagerfläckar. Ur Robert Murrays bibliotek. En fotnot säger att ”Den aflidne hade, kort före sin död, fullbordat den åt Harmoniska sällskapet dedicerade musik-composition, som vid hans begrafning uppfördes af sällskapet, bland hvars verksammaste medlemmar han varit, och till vilken han, genom testamente, förärat sitt fortepiano och sitt musikaliska bibliotek, jemte en ej obetydelig penningesumma”. ”De vackra konsterna hafva det gemensamt, att de äro sitt eget ändamål, och låta ej utan våld neddraga sig i den jordiska nyttans tjenst. Man kan, dem förutan, sköta sina både värf och nöjen, samla rikedom, göra lycka, vinna anseende; man kan, dem förutan, plöja jorden och försvara den och föröda den och begrafvas i den: men, utan dem, kan man ej vara menniska” formulerade Wallin och citerar i texten sin egen psalm 481. Jacob Struve (1767-1826) var under åren 1811-16 organist i Tyska kyrkan i Norrköping för att senare verka som tonsättare och musiklärare i Stockholm. Han blev ledamot av Musikaliska akademien 1797. Robert Murray (1908-2000) skrev flera uppsatser och böcker om Johan Olof Wallin.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 37 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Bruntonad och med spridda fläckar. De första bladen med veck i nedre hörnet. Samtida namnteckning Johan Wretman på främre omslaget. Johan Erik Rydqvist (1800-77) blev senare kunglig bibliotekarie, tillika språkforskare och ledamot av Svenska akademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”1827 flyttade R till Sthlm för att få användning för sin juridiska examen och där hade han låtit skriva in sig i flera ämbetsverk; hans ekonomi var usel. Erfarenheterna från tjänstgöringen i verken gav anledning till den kritiska skriften De civila embetsmännen, som han utgav anonymt, först 1838; den väckte uppseende, icke minst i Kommerskollegium ’hos den mera intelligenta personalen’ (R:s självbiogr, s 37)” och fortsätter ”Efter återkomsten till Sverige publicerade R den anonyma skriften De civila embetsmännen i Sverige (1838). R hade flera önskemål men först och främst en ’reform av reformernas verkställare, och merendels uppfinnare’. Hos byråkraterna, särskilt hos dem i Sthlm, hade han funnit avsaknad av organisationsförmåga. Deras sätt att utforma lagar och förordningar var underhaltigt. Slutsnärten lyder: ’Att träffa en ung tjänsteman på fristunderna med boken i hand är lika sällsynt, som att icke träffa honom vid spelbordet.’”.

Sthlm, I. Marcus, 1850. 12:o. 48 s. Häftad med samtida ljusgrön ryggremsa. Delvis lös i häftningen. Några ljusa fuktfläckar. Utsmetad liten bläckfläck upptill på s. 5-8. Med F. G. von Akens namnteckning i titelbladets övre hörn. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 336. Utgiven på Albert Bonniers förlag. Utspelar sig i den fiktiva staden Fårvalla.

Lund, typis Berlingianis, 1842. 8:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-26 s. Bra stänkdekorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på främre pärmen (F. Beck & son). Inlagan ouppskuren utom titelbladet till del II som är nedskuret och hämtat ur ett annat exemplar. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 2-4. Respondenter var M. C. Herrlin, C. R. Wulff och A. J. Simonsson. Magnus Wilhelm von Düben blev adjunkt i zoologi vid universitet i Lund, men dog 1845, bara 31 år gammal.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1834. 8:o. 8 s. Oskuren och insatt i tjockt grått senare kartongomslag med handskriven titeletikett på framsidan och brun pappersrygg. Många fläckar och några bläckfläckar. Namnteckningar för Henric E. Thorman och ”à Stockholm” på titelsidan samt ”à Rosersberg” på sista sidan. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1306. Möller som var ”f.d. fendrik och fält-commissarie” gjorde sina odlingsförsök dels i Norge, nära Fredrikshall, dels i Bohuslän på Jorstorps länsmansboställe.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1845. 8:o. 8 s. Häftad och insatt i omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Bevarat omslag, varav det främre är något fläckigt och kantnaggat. De båda författarnamnen tillskrivna i blyerts i början respektive på slutet. Främre tryckta omslaget med tillskrift ”Ej i bokh.” Från Ericsberg. Studentikost åminnelsetal författat av Daniel Hwasser (1817-71) över Kalle Winter, en personifikation för årstiden vinter. Avslutas med några sånger av Johan Nybom på samma tema. Hwasser var ”känd och synnerligen uppskattad inom studentlivet som älskvärd sällskapsmänniska, ordlekare, fantasifull tillfällighetsdiktare och fyndig improvisatör på vers samt framför allt som sångare. Han blev en av de artistiska profilerna inom tidens studentsångarkultur och tillhörde kretsen av Juvenalordens stiftare” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, de l’imprimerie royale, 1788. 4:o. (10) s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Sista bladet loss. Klemming Sveriges förhållanden s. 390. Daterad Helsingfors den 21 juli 1788. Mot Ryssland.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Gammal paginering i bläck i övre yttre hörnet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1788. Mårten Triewald (1691-1747) var en av frihetstidens mest mångsidiga författare av nyttolitteratur. Han skrev om silkesmaskodling och biskötsel samt inte minst om fysik och mekanik samt var även den som introducerade ångmaskinen i Sverige.

Hongkong, 1991. 153 s. Oklbd med guldtryckt ryggtitel och skyddsomslag. Med över 120 färgillustrationer. Den utförliga handledningen redogör för 67 olika marmoreringstyper. Det japanska originalet utkom 1988.

Uppsala, 1880-82. (4),279 s. & 2 plr. Författarens porträtt pryder titelsidan i form av en liten vinjett. Bra rött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg grönt guldglänsande papper på pärmarna och marmorerade snitt. Läckert dekorerat mönsterpressat och glättat dekorerat papper på pärmarnas insidor, liksom för- och eftersättsblad. Svag mörk fläck på främre pärmen och litet nagg i pärmpapperet närmast ryggen. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 31. Utgavs av Svenska litteratursällskapet i Uppsala. Första upplagan utkom 1868-73 men texten är omarbetad i denna andra upplaga och ett antal artiklar är uteslutna och andra utvidgade. Planscherna föreställer grundritningar till Stockholms slott. I denna intressanta samling av uppsatser och notiser rörande svensk bokhistoria och bibliografi behandlas bland mycket annat de äldre svenska grafiska konstnärerna, Swedbergs psalmboksupplagor och en mängd sällsynta äldre svenska tryck. Boken är en klassisk vägvisare för svenska boksamlare.

Leipzig, H. Gräff, 1800. 8:o. VI,(2),36 s. Tagen ur band. Titelbladet obetydligt solkigt. De första bladen med ett veck. Med Carl Löwenhjelms namnteckning. Johan Henrik Lidén blev docent i lärdomshistoria år 1764. Han disputerade på avhandlingen ”Historiola literaria poëtarum svecanorum” som är den första mer betydande svenska litteraturhistorien. Han gav även ut en bibliografi över svenska akademiska avhandlingar från äldsta dagar till 1777. År 1779 skänkte han merparten av sin betydande boksamling till Östgöta nation i Uppsala och den överfördes några år senare till Uppsala universitetsbibliotek.

Sthlm, N. H. Thomson, 1846. 8:o. 3-204,(2 blanka) + 205-510,(2) + 511-608 + 609-860 + 861-1083 s. Två bruna lätt nötta mönsterpressade klbd med titlar i guld på ryggarna och grönstänkta snitt. Pärmarna fläckiga. Ngn enstaka småfläck. Ett inledande serietitelblad ej medbundet. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:115. Utgiven i Thomsons ”Nytt kabinetsbibliothek af in- och utländsk romanlitteratur”. Det franska originalet ”La Reine Margot” utkom 1845. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, 1920. 13,(4) s. & faksmilplr. Häftad. Omslaget lätt solkigt. Soulsby 247. Utgiven av Björck & Börjessons förlag och tryckt i 100 numrerade exemplar, varav detta är nr 27. Manuskriptet tillhör Bergianska biblioteket på Vetenskapsakademien.

Falun, Huldbergska boktryckeriet, 1850. 16:o. 192 s. Nött enkelt samtida hfrbd med blank rygg och slitna pärmkanter samt hörn. Blåstänkta snitt från s. 49 och framåt. Spruckna innerfalsar men bevarad häftning. Lagerfläckig. Tillskrift på frampärmens insida ”Carl Petter Olsson ifron Ragunda är egaren till denna bok är kiöft i Östersund den 26 julius år 1873”. Flera tidigare upplagor av denna behändiga lilla folkbok trycktes bland annat i Göteborg.

Sthlm, A. J. Nordström, 1774-75. 8:o. (6),3-12,1-324 + (2),325-612,1-52,(22) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Ryggen något nött och torr. Titelbladet och sista bladet lätt lagerfläckiga. Från Tistad med exlibris för Fredric Wachtmeister. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografiska litteratur 1600-talet 722 för första svenska upplagan 1664. Författaren (död 1604) var predikant i Saltzwedel. Statius var präst i Danzig. Fredric Wachtmeister (1855-1919) var bland annat generaldirektör för Domänstyrelsen, ledamot av riksdagens första kammare, preses i Konstakademien och innehavare av egendomen Tistad utanför Nyköping. Hans exlibris graverades av medaljgravören Adolf Lindberg efter en ritning av arkitekten Agi Lindegren.

Västerås, J. L. Horrn, 1794. 8:o. 112 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren utan omslag men med små spår av omslagsrester på ryggen. Spridda fläckar och fler bruna och grå fläckar på de första sidorna. Första upplagan utkom 1766. Deltitelblad ”Nyckel till gåtorna” på sidan 79. ”Hwad är det för underlig ting jag såg ute, som wänder sit hufwud neder åt helfwete och fötterna up emot solen?” Svar: ”Skaftlök, han hafwer hufwudet i jorden och wänder sin blad emot solen.” Gåtorna är hämtade från bland andra ”Hervarar saga”, J. Loccenius, L. Lucidor, J. Runius, J. Frese, C. J. Lohman, C. J. Bergh, C. Specht, J. Schwede, N. Åkerblom, O. von Dalin, L. Holberg samt från signaturerna ”C. J. B. 1712”, ”C. K. 1719”, ”T. W. 1722”, ”Nic. S. L.”, ”A. G. U. 1763”, ”P. A. 1744” och ”Polidor 1711”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860. 8:o. 31,(1) s. Med illustrationer i texten. Häftad med blå ryggpappersremsa. Lätt stött i övre ytterhörnet. Fint ex. Olof Eneroth (1825-81) är väl mest känd som den svenska pomologiens fader. I detta ämne gav han även ut ”Handbok i svensk pomologi” och ”Om Sweriges fruktträdsodling samt om allmänna fruktutställningar”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Några lagerfläckar. Bra ex. Trycktes först av Axmar i Falun 1788. Föreliggande upplaga såldes i Utters boklåda enligt en tryckt notis under impressum. På slutet en notis om att en utförligare historik om frikorpsen återfinns i nummer 2 av ”Allmänna tidningar” 1789. Gustaf Engzell (1757-97) var präst i Dalarna och propagerade ivrigt för frikårers inrättande i Sverige för att försvara landet under kriget med Ryssland 1788-90. Han deltog som bataljonspredikant både i fälttåget mot Bohuslän och sedan till Finland. Han blev rikligt lönad av Gustav III och fick bland annat hovpredikants titel.

Lund, M. Rahms boktryckeri, 1892. (4),191 s. Häftad. Ryggen nött och med pappersförluster. Bakre omslaget lite solkigt och med en liten reva. Omslaget trycktes av Skånska lith. aktiebolaget i Malmö. Författarens debutbok.

Sthlm, 1901. VII,(1 blank),147,(1) s. & 4 faksimilblad. Enkelt klbd med guldtryckt titel på ryggen (Otto von Schoultz’s bokbinderi, Göteborg). Den lätt blekta ryggen med nagg nederst. Pärmarna lite bågnade. Med Henrik Löwenadlers namnteckning. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 525. Med porträttillustrationer till många av biografierna. Faksimilplanscherna avbildar ett diplom och tre gamla reklamtrycksaker. John Wessler (1864-1927) var tandläkare och utvecklade både nya typer av amalgam och tandborste. Han samlade bilder rörande tandläkarkonstens historia och detta material finns numera på Hagströmerbiblioteket. Henrik Löwenadler (1860-1939) var verksam i sin brors tändsticksbolag med placering i Göteborg. Han hade ett fint bibliotek, inte minst inom personhistoria, och skrev själv om sin släkt.