Search Results

Uppsala, (1763). 4:o. 18 s. Häftad med ryggremsa av samtida guldbrokadpapper. Några småveck i ytterhörnen samt längre svagt diagonalt veck i övre delen. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 76. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1280, noten. Med tryckt dedikation till biskop Jacob Serenius, vilken huvudsakligen är skriven på grekiska. Med en avslutande hyllningsskrift på hebreiska skriven av Daniel Jonas Nording. Diskuterar med referenser till Ovidius, Saxo, Bartholin och många andra kring spår av jättar, delvis av geologisk art, som ”jättehögar” och ”jettgrytor”. Även valar och elefanter nämns på sidorna 14-15.

Sthlm, controlleuren Cronland, 1787. 4:o. 20 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Enstaka lagerfläckar. Från Biby. Jacob Albrecht Flintberg (1751-1804) var verksam på Kommerskollegium och blev kommersråd 1803 samt hade även titeln lagman. Han var en flitig skriftställare och som hans viktigaste arbete brukar räknas ”Lagfarenhets-bibliothek” som vid sidan av lagtexten även redovisar praxis från straffrättens område. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Hela F:s stora produktion fr o m 1786 utgöres av ett på olika sätt grupperat urval av och en kommentar till gällande eller förutvarande lagar och författningar, främst på näringslivets område”. Inledningsvis skriver Flintberg: ”Ordet fri-mästare, hwarmed förstås ett handtwärks idkande af sådane personer, som, utan at wara underkastade skrå-författningarne, njuta i anseende till öppen wärkstads hållande, lärlingars in- och utskrifwande med mera, enahanda eller större förmoner med de under skrå lydande mästare, war i Swerige aldeles okändt, intil dess under Carl den 11:tes minder-årighet, igenom kongliga regeringens förordning af den 30 martii 1672”. Texten är upplagd på samma sätt som Flintbergs arbete ”Borgerlige förmåner och skyldigheter, i stöd af författningar” 1786 och möjligen är det utbrutet ur den aldrig utgivna fortsättningen av detta arbete.

(Stockholm?, A. Bonniers boktryckeri?, 1902?). 24 blad. Dekorerat något solkigt olinnebd. Otto Wigandts ägaranteckning daterad 1946 på smutstitelbladet. Utgavs av C. A. J. van Dishoeck i Amsterdam. Fri holländsk översättning av Johanna Wildvanck. Ottilia Adelborgs stora framgång ”Pelle Snygg och barnen i Snaskeby” utkom på svenska 1896 och vilken hon enligt Eva von Zweigbergk fått idén till ”efter ett besök i Holland, renlighetens förlovade land.”

Sthlm, B. G. Schneider, (1736). 8:o. (16),280 s. Häftad i nött och solkigt gråpappomslag. Ryggen defekt nedtill. Oskuren inlaga med enstaka småfläckar. En rostfläck har orsakat ett mindre hål på s. 133 och fuktfläckar i yttermarginalen på s. 257-63 och 273-76. Med D. Heijkenskiölds namnteckning på titelbladet. Två rättelseblad saknas i detta ex. Rättelsebladen bifogades sannolikt bara en del av upplagan och saknades tidigare även i Kungliga bibliotekets exemplar. Översattes till svenska Carl Gustaf Cederhielm och med tryckt dedikation och förord till dennes unga kusin Adam Josias Cederhielm. Carl Gustaf Cederhielm (1693-1740) föddes på Sturefors i Östergötland, studerade i Uppsala, var kammarherre hos Fredrik I, innan han flyttade till Paris. Genom överdådigt levnadssätt hamnade han på gäldstugan i Chatelet i Paris 1724 eller 1725 och fick stanna där till sin död. Han var ett självklart mål för svenskar på besök i staden och förde en omfattande korrespondens med alltifrån Dalin till Voltaire. Hans vasst formulerade epigram väckte uppmärksamhet i samtiden. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bl.a. bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Sthlm, 1953. 254,(3) s. Bra klbd med svart rygg och grå pärmar samt dubbel högt placerad titeletikett i marokäng (Bonniers). Omslaget medbundet. Pärmarna obetydligt mörknade överst. Med Stig Wiltons exlibris. Bokvännens bibliotek nr 15. Tryckt i 1500 ex. ”En översikt av insatser och strömningar under de senaste sex decennierna” enligt bakre omslaget. Mycket vacker bok med många fina illustrationer och elegant typografi.

Sthlm, Ecksteinska tryckeriet, 1824. 8:o. (8),40,IV,I-XXXIX,(1 blank),1-290,293-302,I-XVI s. Brunt hfrbd från 1800-talets mitt med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och vackert marmorerade snitt. Ryggen blekt, lätt nötta ytterfalsar och ett minimalt maskhål nedtill i främre ytterfalsen. En samling bruna små fuktfläckar på s. III-IV i fjärde sidföljden och en större brun fuktfläck på s. 80-81. Yvig samtida namnteckning av F. U. Wrangel på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4973 med avvikande kollationering. Utgiven av Gustaf Adolf Montgomery. Av Tessins omfångsrika och intressanta dagböcker är bara en mindre del utgivna.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1818). 4:o. (4),55 s. Häftad och oskuren. Något lös i häftningen med bara ett helt bindgarn. Enstaka lager- och småfläckar. Stötmärke i övre innerhörnet. Litet hål i yttermarginalen mot slutet. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 32. Almquist Svensk genealogisk litteratur 345. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4873. Med en ståtlig tryckt dedikation till Sophia Eleonora Rosenhane, gift Jennings ”den sidsta ättlingen af en vördad och lysande stam”. Carl Gustaf d’Albedyhll (1800-56) var överceremonimästare och stor boksamlare i sin fars efterföljd. Deras bibliotek förvärvades av Carl Jedvard Bonde 1843. Carl Gustaf d’Albedyhll ”som av den Rosenhaneska ättens sista medlem, faderns ungdomsväninna Sofia Eleonora Jennings, f. Rosenhane, från sin spädaste bana mottagit »oupphörligen ökade välgärningar», erhöll av henne förtroendet att bestämma över det stora Rosenhaneska släktarkivet, vilket han 1837 överlämnade till Uppsala universitetsbibliotek” skriver ”Svensk biografiskt lexikon”.

Sthlm, F. B. Nestius, 1828. 8:o. (4),83 s. Grönt halvsaffianbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg, blåstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Bra inlaga med någon enstaka småfläck. Delvis med råkanter. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 242. ”Scenen är på ett hôtel för resande, i Paris.”

Sthlm, C. F. Marquard, 1799. 4:o. (4),200 s. Samtida alrotsmarmorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, brunröd titeletikett och blåa snitt. Bruna klistermarmorerade pärmsidor. Ren och fin inlaga. Fint ex. med Berndt Hasselrots exlibris. En ny upplaga utkom 1848. Lars Fredrik Lind var lagman i Västerbottens och Ångermanlands lagsaga. Berndt Hasselrot (1862-1930) var jurist, ämbetsman och politiker, bland annat justitieombudsman 1906-13 och justitieminister 1914-17.

Linköping, G. Biörckegren, 1752. 4:o. Grav. porträtt,(24),360 + 170,(1) s. Titelsidan till första delen tryckt i rött och svart. Hfrbd från tidigt 1800-tal med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Bakre falsen sprucken de översta fem cm. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Äldre namnteckning Joh. Mozelius på titelbladet. På frampärmens insida namnteckningar av S. A. Holmberg, M. Dahlstein respektive L. R. Zetelius, den sistnämnda daterad 1909. Bokhandelsetikett från Quidings antikvariat i Lund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1875, som berättar att Rhyzelius i nästan 40 år hade samlat material till ett stort upplagdt arbete om Sveriges biskopar och skrivit det på latin. Vid riksdagen 1747 övertalades han av de andra biskoparna att ge ut detta svenska sammandrag. Med hyllningsverser av E. von Roland, A. A. von Stiernman, J. Sparschuch, P. Schenberg, J. J. Törner, E. M. Walbom, S. Älf och ”Erasmus Dalkarl”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1842-1843. Stor 12:o. (8),XVI,160 + (6),XX,260 s. Samtida hfrbd med ny rygg på vilken den gamla guldornerade ryggen är uppklistrad. Blåstänkta snitt. Stötta pärmhörn. Fuktfläckar på s. XVI-2 och några ytterligare enstaka små brun- och bläckfläckar. Med G. E. Hjortzbergs stpl, Thorsten Laurins guldtryckta exlibris och Nils Fries exlibris och diskreta inköpsanteckning samt anteckning om Hjortzberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6124. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 45. Teijler Bibliographia Upsaliensis 7443. Första delen avhandlar staden Uppsala, medan den andra inriktar sig på nejderna däromkring. Arbetet bearbetades och utgavs på nytt i författarens ”Mälarens minnen” (1844).

Sthlm, G. E. Ljunggren, 1859. 8:o. (2),207,(1) s. Grönt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med svart titeletikett i skinn. Märken och solk på titelbladet efter avlägsnat omslag. Enstaka småfläckar. Smärre bläckavtryck i texten på s. 151-52. Schreber Svenska jaktens litteratur 26. Borgström Finlands jaktlitteratur under kvartsseklet 1850-1874 s. 34. Allt som utkom. Schreber låter i sitt supplement arbetet utgå med motiveringen att det ”berör, trots titeln, ej svenska jaktförhållanden”. Innehåller bland annat texterna ”En parforce-jagt under Carl X af Frankrike”, ”Melton Mowbray och den engelska räfjagten”, ”Björnjägaren Mårten Kitunen” och ”Jagtskizzer från Norge” (efter J. B. Barth). Borgström skriver att biografin över Kitunen är den första tryckta finska jägarbiografin. ”Biografin hade 1834 ingått i Helsingfors morgonblad och samma år i den lilla svenska tidningen Läsekabinett och har senare återgetts ett flertal gånger, bl.a. 1875 i Z. Topelius ’Boken om vårt land’ och 1899 i Finska kennelklubbens tidskrift”.

Uppsala, Wahlström & c., 1853. 8:o. (80) s. Mörkgrått marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med mörkröd titeletikett av skinn. Ryggen aningen nött vid de yttre falsarna. Första och sista bladet bruntonade. En äldre lagning och en fuktfläck på det sista bladet. Med en samtida tillskrift på titelbladet: ”herr professor Brunius”. Med J. A. Almquists röda stpl. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4600. Exemplaret har alltså sänts till arkitekten och professorn i grekiska Carl Georg Brunius (1792-1869) i Lund.

Uppsala, regiae academiae typographi, 1842. 4:o. 31,(1 blank,17) s. Häftad i lätt nött tryckt blått omslag. Oskuren. Inlagan delvis med kraftiga fuktränder upptill och enstaka lagerfläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 63: ”Några få ex. hafva aftrycken s. 11 och 14 i rödt efter orig.” Detta är ett av dem. De opaginerade sidorna rör den promotion till vilken författaren skrev denna avhandling.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1822. 8:o. LXVII,(4,1 blank),504 s. Häftad. Oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Omslaget med smärre revor på ryggen. Första halvan av boken med mindre skada i övre yttre hörn. Fint ex. Hebbe 1805 som felaktigt stavar författarens namn Benckendorf.

Fredensborg, 1909-10. (8),XV,(1 blank),186 s. Ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett. Guldlinjer vi de marmorerade pärmpapperena och marmorerade snitt. Främre omslag medbundet. Blekt rygg och smärre fläckar och avskavningar där och på kanter och hörn samt något mer på övre kapitäl, och minimalt småsolk på pärmpapperet. Med Ernst och Hilda Hagelins exlibris. Tryck och med vackert handkolorerade textillustrationer av Kr. Kongstad. Innehåller: ”Utgiverens indledning”, ”Rejsen til Holland 1671-72”, ”København 1673”, ”Rejsen til Holland, Frankrig, Italien, Østerrig og Tyskland 1674-1677”, ”Rejsen til Holland, England og Belgien 1678-1679”, ”Danmarks byers mærkværdigheder”, ”Rejsen til Jylland 1692” och ”Udgiverens noter”. Holger Jacobæus (1650-1701) var dansk läkare och naturforskare. Han studerade bland annat i Italien och fick sin doktorsgrad i Leiden 1679. Bland hans verk märks ”Museum regium” 1696.

Sthlm, J. P. Lindh, 1802-03. 8:o. (8),388 + (6),355 s. Graverade titelvinjetter med svanmotiv. Två charmiga samtida hfrbd med guldornerade ryggar, mörkröda titeletiketter och gröna deletiketter. Gula snitt. Ytligt nött överst på första ryggen, något nötta pärmkanter. Enstaka fläckar, t.ex. några trycksvärtefläckar i marginalerna. C. A. Jönssons anteckning om förvärv på bokauktion 1826 på båda pärmarnas insidor. Trevligt ex. Utgör en helt omarbetad utgåva av ”Skald-skrifter” från 1796-97. Innehåller dramatik, dikter och några översättningar ur Vergilius. En ny upplaga utkom 1818.

Sthlm, N. H. Thomson, 1837. Liten 8:o. 168 s. + (CARLSTEDT, FREDRIK) Johanna d’Arc, eller orleanska jungfrun. Historisk teckning. Sthlm, N. H. Thomson, 1837. Liten 8:o. 222,(1) s. Samtida brunt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Klotet lite naggat överst och nederst på ryggen. Enstaka småfläckar. Titelbladet med en fläck i övre hörnet. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:24 och K:25. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 268 för det första arbetet. Utgivna i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Första arbetet med tryckt dedikationsdikt till Emilie Högqvist av översättaren Nicander. ”Die Jungfrau von Orleans” uruppfördes och trycktes 1801. Fredrik Carlstedt (1797-1844) var rektor i Stockholm. I företalet skriver han att ”allmänhetens deltagande för Schillers skådespel Orleanska jungfrun, har gifvit anledning till denna bearbetning”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, Kongl. Finska boktryckeriet, 1769. 8:o. 21,(2) s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Ett gammalt eftersättsblad medhäftat. Titelbladet med en liten bortriven bit av övre marginalen. Ngt lagerfläckig, mer på de sista sidorna. Bläcknumrerad ”8.” på titelbladet som även har tillskrivet författarnamn i blyerts. De två opaginerade sidorna innehåller en bokförteckning från Holmbergs boklåda. Översatt ur författarens ”Contes moraux”. Vem som döljer sig bakom initialerna ”C. A.” har inte stått att finna. Conten blev även utgiven i en dramatiserad version i Göteborg 1782.

Köpenhamn, Thiele, 1826. 8:o. 15 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida rosa omslag med handskriven titeltext på främre omslaget. Ryggen och delar av omslaget blekta. Med J. A. Almquists stplr. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 73. Jämför Collijn Sveriges bibliografi I, s. 210-11. Behandlar ett herdabrev på latin utgivet av ärkebiskop Jacob Ulfsson och sannolikt tryckt i Uppsala omkring 1510. Det exempar som förvarades på Köpenhamns universitetsbibliotek finns nu efter byte i Kungliga bibliotekets samlingar i Stockholm.

New York, 1914. (2),44 s. & plr. Klammerhäftad. Det främre omslagets övre ytterhörn med en lätt vikning och en liten fläck nederst invid ryggen. De två inledande bladen med en fuktfläck nedtill. Ur Arne Nilssons bibliotek. Med en inledande essä av Henry W. Kent. Katalogdelen är upprättad av Chester March Cate under överinseende av Wilberforce Eames och förtecknar 175 poster. Willam Augustus Spencer dog på Titanic och hans bokbandssamling donerades 1912 till New York public library tillsammans med fonder för fortsatta bokbandsinköp. Planscherna avbildar bokband utförda av Marius Michel, Gruel, Lortic, Canape, Mercier och Cuzin.