Search Results

Sthlm, A. Zetterberg, 1794. 8:o. (4),72 s. Tagen ur band. Gamla marmorerade snitt. Delvis bruntonad och med spridda fläckar av olika slag. Tråkiga fläckar på andra bladet med rollistan och några andra starkare fläckar, t.ex. på s. 43. Spår av ursprungligt gråpappersomslag vid ryggen på titelsidan och sista sidan. Titelsidan med Lars Wahlströms fina samtida stpl. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 161. Sista sidan felpaginerad 73. ”Scenen är på et af grefve Belvals landtgods; och sjelfva ämnet taget i anledning af en sanfärdig händelse”.

Skara, C. M. Torin, 1827. 8:o. 15 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med rustika bindgarn i ryggen. Bra ex. Personalia från sidan 10. Den döda var född 1767 och dotter till Gunnar Kempe och Christina Trana. Hon gifte sig vid 22 års ålder 1789 med Aron Mathesius vilken då var 53 år och präst vid svenska församlingen i London och senare dog 1808. De fick sex barn ”men endast tvenne af dessa stå ännu qvar efter de dödliga stormar som härjat i denna krets”. Peter Dalander var komminister i Slöta.

Sthlm, J. P. Lindh, 1816. 8:o. (2),22 s & 1 grav. plansch. Med grav. titelvinjett. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Något lagerfläckig. Planschen är i akvatintetsning och föreställer en kvadratisk trädgårdsinspirerad kyrkogård uppdelad i fyra delar. Lars von Engeström (1751-1826) var diplomat och vid denna tid utrikesminister. Talet bygger på hans under långa utrikesresor samlade intryck om alltifrån Voghts fattighus i Hamburg, begravningsplats utanför staden Dessau i form av en park, sjukhus i Wien och olika inrättningar i London. Han avslutar med att önska att flytande badhus och kvarnar uppfördes i Stockholm.

Sthlm, C. Delén och J. G. Forsgren, 1802. 8:o. 79 s. Tagen ur band med rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Liten pappersförlust i nederst i inre marginalen på s. 7-8. Med Magnus Flincks signatur på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 185. Översatt av A. C. Kullberg. Historien är inspirerad av Macphersons ”Ossian”. Magnus Flinck (1758-1814) var en skicklig jurist och ämbetsman och gjorde en enastående snabb karriär. Vid 23 års ålder var han titulär landssekreterare, vid 27 ordinär sådan och vid 34 var han titulär lagman. Under denna karriär avverkade han även borgmästarposten i Landskrona men avancerade därifrån på förmyndarregeringens initiativ till rikets ärendens allmänna beredning. Flinck hamnade dock i onåd hos Gustav IV Adolf, och när denne besteg tronen tvingades han lämna beredningen. Trots detta var Flinck högst delaktig när den svenska lagboken översattes till tyska 1807 för svenska Pommern. Mot slutet av sitt liv var han lagman i Skåne och arbetade med en revision av utsöknings- och rättegångsbalkarna. Denna blev dock aldrig helt färdigställd. Under hela sitt liv var Flinck dessutom en flitig boksamlare. I biblioteket på det av hans hustru ärvda Vegeholms gods fanns utöver juridik även stora samlingar av bl.a. historia och vitterhet. Efter Flincks död flyttade änkan Gunilla Lindros biblioteket till Rögle och senare till Ängelholm för att 1868 köpas av Magnus Flincks, i sitt första äktenskap, barnbarn Carl Bernhard Ulrik von Düben. Biblioteket ställdes senare upp på von Dübens Södra Lindved, där det fanns kvar till dess huvuddelen såldes på Libris bokauktioner 1982-85.

Sthlm, A. Zetterberg, 1793. 8:o. 86 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. + (BILANG, JOHAN JACOB von) En gammal landtmans oförgripliga tankar om några kraftiga medel til skyndsam förbättring uti wår allmänna rikshushållning. Sthlm, A. J. Nordström, 1793. 8:o. (6),36 s. + Hufwud-orsaken till åkerbrukets aftagande, och medel til dess uphjelpande. Sthlm, J. C. Holmberg, 1793. 8:o. 56 s. Bra samtida hfrbd med upphöjda bind,. guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Liten fläck på s. 7 i andra arbetet. Samtida överstruken namnteckning på samtliga titelblad. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 189, 1338 respektive 188. Bilang avhandlar till stor del odlandet av fruktträd. Sista arbetet behandlar bl.a. hemmansklyvningens skadliga inverkan på jordbruket.

Prag, Calveschen Buchhandlung, 1813. 8:o. (12),178,(2) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Bitvis med små veck i övre hörnet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Geografisk beskrivning av Böhmen med dess städer. Johann Joseph Polt (1775-1861) var född i Prag.

Sthlm, 1913-15. (6),101 + (6),131 + (4),67 s. Tre något nötta häften. Små revor vid ryggens över- och nederkant på första delen. Tredje delen med något gulnade kanter och bilagd medlemsblankett med rekryteringsuppmaning. Allt som utkom. Första årgången innehåller: ”Christoffer Karsten. En biografisk studie” av Johan Flodmark, ”Teaterhistoriska anteckningar ur Urban Hjärnes resejournaler”, ”Appendix” och ”En plan öfver teatern i Amsterdam från år 1658” av Oscar Wieselgren, ”Den första Hamletföreställningen i Stockholm” av Karl Warburg, ”Ett komediantdrama från 1600-talets slut” av G. Bolin, ”Litteratur: Gersdorff, W. von Geschichte des Theaters in Kiel bis 1773. Rec.” av O. Wieselgren och ”Redogörelse för stiftandet af Sveriges teaterhistoriska samfund” av Johannes Svanberg. Andra årgången innehåller: ”När dramatiska teatern grundades” av Johan Flodmark, ”Ur Olof Ulrik Torsslows lefnad” av G. Nordensvan, ”Anteckningar om det franska teatersällskapet i Stockholm 1724-25. Ur Carl Gustaf Tessins bref till sin trolofvade” av K. Warburg, ”A. N. von Höpken, en svensk operakompositör” av E. Sundström, ”Stagnells »Den lyckelige banqueroutieren«”, ”Strödda bidrag till den svenska teaterns historia ur samtida källor” och ” Ett Carl XII:s-drama på Lübecks teater år 1756” av Oscar Wieselgren, ”Litteratur: Jacobs, M., Deutsche Schauspielkunst. Rec.” av Oscar Wieselgren och ”Förteckning öfver samfundets styrelse och medlemmar”. Tredje årgången innehåller: ”Carl Envallsson och hans »Kronfogdar»” av Johan Flodmark, ”Den första Bellmansituationen på svensk scen” av Knut Fredlund, ”Vilhelm von Rosenheim, »Den svenske Racine»” och ”Strödda bidrag till den svenska teaterns historia ur samtida källor” av Oscar Wieselgren, samt ”Förteckning öfver samfundets styrelse och medlemmar”.

Sthlm, F. B. Nestius, 1821. 8:o. 15 s. Tagen ur band. Fuktfläck i övre yttre hörnet från s. 6 till slutet.

Jönköping, J. P. Lundström, 1836. 8:o. (2),III,(1 blank,2),43,(1 blank,4),1-27,(1 blank,4),1-31 s. & 1 grav. plansch. Samtida hfrbd med guldornerad men lite oxiderad ryggdekor och mönsterpressade svarta pärmpapper med bladverk. Blåstänkta snitt. Något nötta falsar och pärmkanter. En liten fläck i texten på s. 26-42. Det sista bladet s. 31 har endast lite text och är avklippt och inbundet i slutet snarlikt en rättelselapp. Namnteckning N. Adlermarck. Bra ex. Första upplagan, som utkom 1811, utgavs ej anonymt. Planschen hör till Galls ”Organ-lära” och visar läget på tjugosju av ”hjernans organer”, till exempel var ortsinne, språksinne, liknelsevett, satirsnille, fromhet, tonsinne, fåfänga, barnkärlek, könsdrift och mordsinne är placerade.

Sthlm, 1919. Porträtt,31,(2) s. Häftad, delvis ouppskuren, i aningen nött tryckt omslag. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nummer 4. Tillägnad Arthur Sjögren på dennes 45-årsdag. En stor del av dennes bokhistoriska författarskap finns förtecknat i detta häfte.

Sthlm, L. Salvius, (1761). 4:o. (4) s. Några obetydliga revor och nagg. Fint ex. Filenius efterträdde A. O. Rhyzelius som biskop i Linköping. Samuel Gustaf Harlingson (1740-1810) utnämndes 1772 till amanuens vid domkapitlet och bibliotekarie på stiftsbiblioteket i Linköping, 1783 till konsistorienotarie och 1792 till lektor i historia vid gymnasiet. Han prästvigdes 1798 och utsågs till kyrkoherde i Landeryd samt fick 1803 professors namn, heder och värdighet. Han skrev en hel del tillfällighetsvers av detta slag. Hans viktigaste insats var kanske som älskad lärare till en rad framstående östgötar, inte minst bland den nya skolans blivande författare och förkämpar.

Sthlm, C. Stolpe, 1773. 8:o. (24),550,(2),1-288,(120) s. Samtida hårt nött hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och infärgat svart titelfält. Infärgade snitt. Ryggen med lite småskador upp- och nedtill, hårt nötta ytterfalsar där bindgarnen delvis tittar fram. Många ytliga sprickor i ryggskinnet. Hårt avnötta pärmar och pärmkanter. Främre pärmen med fuktskador. Inlagan i bättre skick med spridda småfläckar. Några små svaga fuktränder i övre marginalen. Lagad yttermarginal på de två sista bladen i företalet. En garnstump inlagd som bokmärke vid s. 132-33. Inklistrad liten pappersbit nedtill på s. 161 i andra sidföljden. Samtida namnteckning Joh. Torbiörnsson. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214: ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Första upplagan utkom 1741, detta är den femte. Med ett nyskrivet företal av författaren daterat Eriksholm den 1 december 1773. Eric Tunelds geografi var den första i sitt slag och är en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns rörande respektive landsände. Författaren hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Sthlm, 1901. [=omslagstitel]. Litograferat titelblad,3-281 s. Blått mönsterpressat klbd med stänkta snitt. Främre omslag medbundet. Dedikation till Johan Erik Berggren. Med anteckning att boken ropats in på auktion i Uppsala i oktober 1919 av Eugène Lewenhaupt. Från Säbylund. Olof Kolmodin (1690-1753), som var brorson till Israel Kolmodin, räknas som ”en af våra utmärktaste andeliga skalder” enligt ”Skara stifts herdaminne” och gav bland annat ut ”Andelig dufwo-röst” och ”Biblisk qwinno-spegel”. Både Rudin och Berggren var professorer i teologi vid Uppsala universitet, den senare dessutom domprost i Uppsala.

Karlskrona, Kongl. am:ts boktryckerie, hos C. F. Swinhufwud, 1813. 4:o. (3) s. Mindre fläck i övre yttre hörnet på titelsidan. Bra ex. Klemming Sveriges förhållanden s. 413. Trycktes även i Stockholm och Kristianstad. Även en fransk upplaga trycktes i Karlskrona. Daterat i Karlskrona den 8 maj 1813. Kronprinsen Karl-Johans tal handlade om att han på konungens befallning var på väg att ta befälet över den svenska armén i Pommern och att han i samband därmed kvarlämnat två armékårer i Sverige under befäl av fältmarskalkarna Toll och Essen, vilka, mot bakgrund av deras tidigare gjorda tjänster, fosterlandskärlek och erfarenhet skulle vara berättigade till manskapets förtroende.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. (2),62 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt ljusgrönt omslag, det främre obetydligt solkigt, det bakre med ett veck i nedre hörnet. Johan Erik Rydqvist (1800-77) var G. E. Klemmings företrädare som kunglig bibliotekarie, tillika språkforskare och ledamot av Svenska akademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om minnesteckningen att ”Den är utförlig, mångsidig och, som man kunde vänta, i det hela mycket uppskattande”. Enligt ”Svenska män och kvinnor” är minnesteckningen ”märklig genom sin öppenhjärtighet”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1796. 4:o. (10),38 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Översättarens namn tillskrivet i blyerts nedtill på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 169. Översatt av J. M. Lannerstjerna i samarbete med C. Envallsson. Musiken av Grétry. Utspelar sig vid Nilens strand och på slavmarknaden i Kairo. Med en omfattande lista över alla medverkande skådespelare och dansare.

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 8:o. (4),260 s. Praktfullt samtida rött saffianbd med guldornerad och blindpressad rygg och fint ciselerat helt guldsnitt. Pärmarna med guldpressade och blindpressade bordurer och blindpressad rombformad dekor innanför dessa med en guldpräglad lyra i mitten omgiven av små guldpräglade stjärnor. Fin inlaga med några enstaka vikta hörn och en liten reva i yttermarginalen på s. 87. Med Adelaide Petterssons namnteckning. Med Eyvind Hasslers diskreta namnteckning. Johann Gottfried Scheibel (1783-1843) var tysk teolog och innehade en professur vid högskolan i Breslau.

Växjö, J. P. Lönnegren, 1846. 12:o. 24 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad i trevligt gult tryckt omslag. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1020. Nya upplagor utkom 1850 och 1851. En norsk utgåva trycktes 1853. Både främre omslag och titelsida pryds av en trevlig vinjett föreställande en bikupa omgiven av olika lantbruksredskap och framför det hela en uppslagen bok med texten: ”Ora et labora”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1843-45. 8:o. (2),IV,(2),239 + 238,(2) + (4),165,(3) + (4),209,(3) s. Två fina samtida lätt nötta gröna hklbd med guldornerade ryggar. Brunstänkta snitt. Ryggarna med några minimala fläckar och delvis mycket lätt blekta samt spår av fukt nederst. Inlagorna till del I-II bitvis lätt lagerfläckiga. Bläckfläck på s. 8-10 och svag fuktfläck upptill på s. 165-68 i del I. Stor fuktrand t.o.m. s. 12 och på s. 59-62 i del II samt stora tråkiga fläckar på s. 131-42. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3449. Utkom även i tysk översättning. Den första historiken över Gustav III av vetenskaplig art. Den bygger på den gustavianska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek, vilken Gustav III deponerade där i samband med krigsutbrottet 1788. Framställningen av kungens historia går följaktligen fram till detta år.

London, 1929-32. XI,(3),83,(2) + XVII,(3),93,(1) + XXVII,(1),99,(1) s. & rättelselapp. Tre obetydligt nötta svarta oklbd. Med svaga små fläckar på de övre snitten. Oskurna inlagor. Med två smärre sprickor i häftningen. Med etikett från Magasin du Nord på de främre pärmarnas insidor. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek och med blyertsanteckning av densamme på försättsbladet i del I. Del I & III är tryckta i 750 exemplar och del II i 1000. Dessa exemplar är numrerade; 57, 491 respektive 17. Foyle var bara delaktig som författare i del II. Ett tidigt försök att strukturera samlarområdet ”modern firsts” För en del av de mindre namnen är detta fortfarande ett användbart referensverk.

Uppsala, J. Edman, 1769. 4:o. (2),44 s. Tagen ur band och insatt i ny klistermarmorerad ryggremsa. Enstaka småfläckar. Gammal bläcknumrering överst på titelsidan. Ej i Bring Riksdagshandlingar. Författaren adlades Liljencrantz och är väl mest bekant som Gustav III:s finansminister. Han var en mycket aktiv affärsman och ägde både bruk och manufakturer, bland andra Mariebergs och Rörstrands porslinsfabriker.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 40 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i gråpappersomslag som är ngt blekt upptill. Fint ex. Klemming Sveriges förhållanden s. 425. von Holten var geheimeråd i Norge under Christian Frederik och den som kontrasignerade de kungörelser från den 19 februari 1814 där Christian Frederik proklamerade sig som Norges regent och att Norge skulle försvara sin självständighet gentemot Sverige. Järta försvarar varmt Sveriges och Karl Johans intressen och finner Christian Frederiks och von Holtens proklamation löjlig och därtill förolämpande mot den nyvalda svenska kronprinsen. Inte sällan tar han till en syrlig ton mot Holten: ”Förlåt oss, herr von Holten! Detta sjelfständiga, under hvilket ord vi alltid begripa lagliga, val. Förlåt oss att vi, ibland utländningar, häldre kallade till vår thronföljd en Henric den fjerdes landsman och like, än en Christian den andres.”