Search Results

Sthlm, Z. Haeggström, 1835. Stor 12:o. XII,420 s. Häftad, oskuren och till övervägande del ouppskuren i tryckt grått omslag, vilket är något fläckigt och med skador upp- och nedtill på ryggen som även är lite mörknad. Titelbladet med bortrivet nedre hörn och reva i inre övre hörnet. Delvis lagerfläckig och med några smårevor och naggar i marginalerna. Lite solk i yttermarginalen på s. 1. Trevligt ex. Björck Swenska språkets skönheter 29. Inleds med en uppmaning att läsa poesi, för att: ”Poësien lyfter menniskan öfver det jordiska, hon befriar själen från de bojor, som hålla henne fången, och upphöjer henne till en skönare verld. En menniska, som blifvit väckt till sådana njutningar, har derigenom beträdt en högre bildnings bana”. Till skillnad från att läsa romaner: ”Huru många hafva icke, till sin stundom obotliga skada, genom en ursinnig romanläsning förslappat själen och beröfvat den kraften till allvarsam sysselsättning, onyttigt användt sin tid, förlorat hogen för all ädlare verksamhet och allt uthållande själsarbete, stundom till och med så förderfvat sin känsla, att de knappt varit i stånd att förstå en verkligt stor författare?”. Björck påpekar att Winge efter en historisk inledning med citat och verslära i huvudsak hämtat sitt dikturval ur de sista decenniernas diktning och helt utesluter Bellman, men ger Stagnelius större utrymme än Tegnér.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 40 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i gråpappersomslag som är ngt blekt upptill. Fint ex. Klemming Sveriges förhållanden s. 425. von Holten var geheimeråd i Norge under Christian Frederik och den som kontrasignerade de kungörelser från den 19 februari 1814 där Christian Frederik proklamerade sig som Norges regent och att Norge skulle försvara sin självständighet gentemot Sverige. Järta försvarar varmt Sveriges och Karl Johans intressen och finner Christian Frederiks och von Holtens proklamation löjlig och därtill förolämpande mot den nyvalda svenska kronprinsen. Inte sällan tar han till en syrlig ton mot Holten: ”Förlåt oss, herr von Holten! Detta sjelfständiga, under hvilket ord vi alltid begripa lagliga, val. Förlåt oss att vi, ibland utländningar, häldre kallade till vår thronföljd en Henric den fjerdes landsman och like, än en Christian den andres.”

Sthlm, L. Salvius, (1740-tal?). 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med numrering överst på titelbladet. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 972. Trycktes även i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1746. Ehrenclou deltog bland annat i slagen vid Gadebusch och Tönningen samt följde Karl XII på fälttåget till Norge 1718. Han fick kaptens avsked 1725 och dog 1761.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Lite snävt skuren. Given samma dag som konungen avled, cirka två veckor efter attentatet på Operan.

Sthlm, (P. A. Norstedt & söner respektive) I. Marcus, 1847. 8:o. 33 s. Fint marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med röd titeletikett av skinn (Norstedts). Ryggen något blekt. Titelbladet och de sista två bladen lagade i inre marginalen. Titelsidan och sista blanka sidan ngt solkiga. Med Harald Nordensons guldpressade spegelmonogram på den främre pärmens insida. Tryckningen påbörjades av P. A. Norstedt & söner.

Sthlm, O. Grahn, 1813. 8:o. 46 s. & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Häftad i samtida glättat svart omslag. Svarta glättade snitt. Lite lagerfläckigt titelblad. Med Gösta Bergs namnteckning i blyerts. Bra ex. Almquist Svensk genealogisk litteratur 344. Tabellen är en stamtavla över ”Friherrliga ätten Rosenhane n:o 29”. På slutet omtalas de fina donationer den avlidnes syster och svåger gjort dels till Uppsala universitet, dels till Vitterhetsakademien, som fick Schering Rosenhanes fina historiska bibliotek och bildsamling. Shering eller Schering Rosenhane (1754-1812) var kansliråd, statssekreterare och historiker samt framstående boksamlare. Han gav ut en rad arbeten, ofta med personhistorisk inriktning.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1840. 12:o. (4),139,(1) s. Samtida brungrått hklbd med guldlinjerad rygg. Grönstänkta snitt. Något avnött pärmpapper och frampärmen med en liten skada i kanten. De båda titelbladen med ett par fläckar. Två små fuktränder i övre hörnet på de första trettio sidorna. Minimal bläckfläck i översta marginalen på s. 67-72. Samtida namnteckning L. B. Ljungdahl. Ett inlägg i den då bekanta ”Det går an”-striden. Liksom i Almquists originalböcker finns ett extra titelblad, här med texten: ”Protokoller i herr Hugos akademi. Hvilka, betraktade såsom ett helt, stundom blifvit kallade Julen på jagtslottet, stundom äfven Den irrande Furumo.” Det sista rättelsebladet har också en rättelse till den samtidigt utgivna ”Månne det går an” av Malla Silfverstolpe.

Linköping, D. G. Björn, 1798. 8:o. (2),66 s. Tagen ur band. Ett par vikmärken på titelbladet. Solkfläckar på s. 29-30 och en reva i nedre marginalen på s. 51. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 176. Översatt av L. Hjortsberg, förmodligen efter Friederike H. von Ungers tyska bearbetning. ”Händelsen tildrager sig uti en af månans öar.”

(Uppsala), J. Edman, 1785. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Ngt lagerfläckig och aningen snävt skuren.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 40 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Nött ytterst i marginalerna. Bengt Johan Törneblad, (1782-1820) var författare och publicist. Efter studentexamen och ett försök på ämbetsmannabanan utgav han under åren 1810-12 ”Nya posten”, där han i fabeln “Räfvarne” insinuerade, att tronföljaren Karl August förgiftats vilket anses ha underblåst de folkstämningar som kulminerade i Fersenska mordet. Törneblad verkade även som översättare av samtida tysk litteratur och utgav en mängd småskrifter, bland annat mot Grevesmöhlen.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1844. 8:o. XIV,463,(1) s. & 1 utvikbar handkolorerad grav. karta. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Den lite blekta och torra ryggen med några ytliga nötningar och flagningar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5572. Första upplagan utkom 1831, den andra 1833 och den tredje 1836. Den fina kartan över Sverige och Norge är graverad av C. G. Lundgren och daterad 1831. Eftersättsbladet med Forssa pappersbruks vattenmärke. Detta pappersbruk låg i Vingåker i Södermanland.

Sthlm, C. G. Cronland, 1793. 8:o. 22 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med gammal bläckpaginering. Någon enstaka småfläck. På titelbladet en svag fläck och en samtida svartstämpel ”IR”. Thorilds kritik av Nils von Rosensteins ”Försök til en afhandling om uplysningen” som lades fram 1789 och trycktes 1793.

Sthlm, J. P. Lindh, 1807. 8:o. Grav. titelblad,XVI,(3,1 blank),332 s. Vackert samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg, rödbrun titeletikett och gula snitt. Ryggen aningen blekt och med en obetydlig fuktfläck nederst. Fin inlaga. Med Anna Hiertas namnteckning. Med ett förord av G. Adlerbeth. Innehåller till stor del tillfällighetsdiktning, bl.a. en dikt vid boktryckaren J. F. Edmans grav och en sång över segern vid Svensksund. Volymens avslutande 75 sidor upptas av Stenhammars inträdestal i Svenska akademien, vilket behandlar företrädaren J. H. Kellgren.

Sthlm, Wennberg och compagnie, 1778. 8:o. 14,(2 blanka) s. Häftad med en gammal knappnål som håller ihop trycket i ryggen. Oskuren. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 141. Ordnad efter landskap.

Uppsala, literis Wernerianis, (1733). 4:o. (4),54,(2) s. Häftad med samtida ngt nött marmorerad ryggremsa. Ryggen ngt smutsig. Några små lagerfläckar och delvis med svag fuktrand i marginalen. Titelbladet och sista sidan ngt solkiga. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 5. Warmholtz 440. Fiske Runic literature s. 3. Med hyllningsvers av Petrus Wetterstén. Om Vikbolandet och dess härader Östkind, Björkkind och Lösing. En avsevärd del av avhandlingen ägnas Bråvalla slag som författaren vill förlägga till Vikbolandet. Han vänder sig mot den tradition representerad av bl.a. Saxo som lokaliserar slaget till Albo härad i Småland. Avhandlingen innehåller även herdaminnen och beskriver traktens runstenar. W. A. Wennerdahl (1709-53) blev sedermera kyrkoherde i Lofta och Loftahammar och ägde enligt Carl Fredric Broocman ”godt snille, vacker lärdom och passerade för en snäll svensk poet”. Han är kanske mest känd för sitt omfångsrika ”Lexicon mythico-historicum” från 1748.

Paris, Desoye, 1849. 16:o. 32 s. Häftad med senare brun ryggremsa. Oskuren och ouppskuren. Med blåstpl på titelbladet ”Arbetarrörelsens arkiv” och sentida notering i bläck på dess insida. Diskuterar i huvudsak den socialistiska utopisten Charles Fourier. På omslaget anges att boken säljs ”a la librairie phalanstérienne”. Édouard de Pompéry (1812-95) var fransk journalist och essäist.

Stockholm, Svanbäck & Nymans boktryckeri, 1965. 94 s. Fint pergamentryggbd med svart titeletikett i skinn och övre guldsnitt (Hässlers bokbinderi). Omslaget medbundet. Ur Herbert Lindgrens bibliotek. Bokvännens bibliotek nr 73.

Västerås, D. Torssell, 1849. 4:o. (6),347,(1 blank,1) s. Häftad i tryckt gult omslag. Oskuren och ouppskuren. Främre omslag loss och ryggen nött. Bitvis ngt lagerfläckig, mest i marginalerna. Bra ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1849:1. Översatt av F. Landgren som undertecknat dedikationen med sina initialer. Berzelius, som var en viktig pionjär inom den s.k. djurkemien, d.v.s. de kemiska processer som äger rum i levande kroppar, hade redan 1806-08 utgivit ”Föreläsningar i djurkemien”. Detta är en översättning från en av Berzelius bearbetad tysk utgåva. Utgivaren skriver i sitt företal: ”Så väl, för att kunna till lågt pris göra arbetet mer tillgängligt, som för att icke belasta de studerande med kännedomen af åtskilliga föreningar en del kroppar emellan, har öfversättningen blifvit sammandragen.”

Sthlm, A. Hellsten, 1856. 8:o. Porträtt,(6),402,(2) s. Ljusbrunt oskinnryggbd med guldornerad rygg och blindpressat ramtryck på de klotklädda pärmarna. Röda snitt. Ryggen något blekt och nött, mest på rygghuvudet. Titelbladet och sista registerbladet lätt fläckiga. Delvis lätt mörknad i övre marginalen och med spridda obetydliga småfläckar. Blindstpl ”C E v G” i de två första bladens övre marginal. Bra ex. Översättaren var boktryckaren Axel Hellsten själv. Porträttet föreställer Florence Nightingale. Det engelska originalet ”The history of woman and her connexion with religion, civilization, and domestic manners, from the earliest period” utkom 1855.

Sthlm, L. Salvius, 1773. 8:o. 14,(2 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren med ljusbrun ryggremsa. Fint ex. utan titelvinjett. Löwendahl China illustrata 570. Exemplar utan titelvinjett. Johan Abraham var brorson till affärsmännen Claes och Johan Grill och kom att verka i Ostindiska kompaniets tjänst 1753-56 och 1761-69, den senare perioden i huvudsak på plats i Kanton. Där gjorde han även egna, otillåtna affärer som bättrade på hans ärvda välstånd till en ansenlig förmögenhet. I Sverige köpte han Godegårds säteri med två stångjärnshammare. Av sina erfarenheter från Kina delade han med sig i två tal och flera bidrag i ”Vetenskapsakademiens handlingar”.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. 132 s. Samtida grönt halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg. Blåstänkta snitt. En obetydlig fläck i titelfältet. Enstaka småfläckar. Bra ex. med C. J. Schmidts namnteckning på försättsbladet. Översättningarna av Uhland upptar s. 95-120 och 126.

Uppsala, Palmblad & c., 1824. 8:o. Grav. titelblad,118,(1,1 blank,1) s. Häftad i samtida svart glättat pappomslag med lagad rygg. Titelbladet lagerfläckigt. Ställvisa lagerfläckar och fuktränder, mest på s. 30-31 och 48-63. Med J. A. Winboms namnteckning. En andra upplaga utkom 1825. Arbetet avslutas med dikten ”Am Grabe Peter Ulrich Kernell’s” av August von Platen. Kernell (1797-1824) var Atterboms kusin och Malla Silfverstolpes favorit. Han umgicks i uppsalaromantikernas kretsar och uppskattades särskilt som Bellmansångare. Han efterlämnade en reseskildring som kom att tryckas i många upplagor. Jonas Arvid Winbom (1791-1841) påböjade sina studier vid Uppsala universitet 1805 och disputerade 1815. Han var sedan docent först i allmän historia och sedan teologi samt fick professors namn 1828. Från 1831 var han kyrkoherde i Tierp. Winbom var bland annat ansvarig för Uppsala läsesällskap under den tid Kernell var medlem där.

Sthlm, hos G. Kiesewetter, 1747. 4:o. (20),220 s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Föreläsningar öfwer ärfda-balken, hållne wid kongl. academien i Lund. Sthlm och Uppsala, hos G. Kiesewetter, 1752. 4:o. (10),262 s. Trevligt men ngt nött stänkdekorerat samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Ryggen med ytliga sprickor och några små maskhål nederst i den främre ytterfalsen. Pärmarna lite skavda och med ett ytligt litet maskangrepp på den bakre pärmens nedre del. Det andra opaginerade bladet i det första arbetet med några mörka fläckar i yttermarginalen och på s. 11 en reva överst i yttermarginalen. Lite småfläckig och från s. 150 till slutet, delvis med tråkiga mörka fuktfläckar i marginalerna, vilket eventuellt kan ha varit mögel. Det andra arbetet med en bläckfläck nederst på s. (10), några större fläckar i yttermarginalen på s. 109-10, 216 och i nedre marginalen på s. 229-30. Ett avrivet nedre hörn på s. 225 och en pappersförlust i yttermarginalen på s. 255. Med Gottfried Kiesewetters lilla bokhandlarsignatur nederst på titelbladen. Utgiven på G. Kiesewetters förlag. David Nehrman (1695-1769) var från 1720 professor i juridik i Lund och är 1700-talets viktigaste författare på juridikens område i Sverige. Under sin studietid hade han tagit intryck av bland andra A. Rydelius i Lund och på utländska universitet inhämtat kunskaper om Pufendorfs och Hobbes naturrättsliga teorier. Den lundensiska lärostolen omfattade vid hans tillträde både romersk och svensk rätt, men Nehrman varnade i sin undervisning för den förvirring det kunde innebära att studera den romerska rätten. Den svenska lagen var av en helt annan art, sprungen ur naturrätten, och det var den som skulle studeras och analyseras. Sitt viktigaste arbete, ”Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem”, utgav Nehrman redan 1729. Han deltog som sakkunnig i förberedelserna inför 1734 års lag och utgav även flera andra arbeten med viktiga kommentarer till lagen. 1746 adlades han Ehrenstråle.

Sthlm, I. Marcus, 1855-56. 8:o. 20 s. & 1 utvikbar litograferad karta med kolorerad Fyriså. Med några illustrationer i texten. Häftad i samtida tryckt gult omslag. Ryggen förstärkt med en senare remsa. Omslaget med små nagg och smärre pappersförluster. Bibliotheca Rudbeckiana 1664. Bygdén Landskapet Upland och Stockholms stad s. 46. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6129. ”Aftryck ur Sveriges städer” del I med några obetydliga förändringar.

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden, 1931. 104,(1) s. Enkelt rött klbd. Omslaget medbundet. Dedikation till ”Bernhard Bengtsson m. fru. Detta första försök, från tillgivne Jan Fridegård.” Jan Fridegårds debut. Folkskoleläraren, bibliotekarien, folkbildaren och hembygdsforskaren Bernhard Bengtsson (1899-1979) i Vallentuna delade Fridegårds intresse för forntiden. Bland annat gjorde han och Fridegård tillsammans med Sven B.F. ”Run-Janne” Jansson, utflykter i Vallentunatrakten för att söka och dokumentera fornminnen. Jan Fridegård står som upptäckare av två runstenar.