Search Results

Sthlm, J. P. Lindh, 1816. 8:o. (2),22 s & 1 grav. plansch. Med grav. titelvinjett. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Något lagerfläckig. Planschen är i akvatintetsning och föreställer en kvadratisk trädgårdsinspirerad kyrkogård uppdelad i fyra delar. Lars von Engeström (1751-1826) var diplomat och vid denna tid utrikesminister. Talet bygger på hans under långa utrikesresor samlade intryck om alltifrån Voghts fattighus i Hamburg, begravningsplats utanför staden Dessau i form av en park, sjukhus i Wien och olika inrättningar i London. Han avslutar med att önska att flytande badhus och kvarnar uppfördes i Stockholm.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Nött hfrbd från 1800-talets första tredjedel med guldlinjerad rygg, röd titeletikett och rödstänkta snitt. Ytterfalsarna spruckna upp- och nedtill. Ryggen repig och flammig och pärmhörnen nötta. Främre inre falsen sprucken. En fuktfläck i övre snittet har trängt ned på sina håll i den övre marginalen. Titelbladet delvis loss. Fuktfläck i övre marginalen på s. (31-34) och sporadiskt därefter. Fuktrand från s. 428 till slutet, bl.a. i inre marginalen. Småfläckig på s. 190-202. Med E. Anderssons från Tomtebo, Julita, namnteckning och Eywind Hasslers diskreta namnteckning i blyerts. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla.

Sthlm, A. Zetterberg, 1793. 8:o. 86 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. + (BILANG, JOHAN JACOB von) En gammal landtmans oförgripliga tankar om några kraftiga medel til skyndsam förbättring uti wår allmänna rikshushållning. Sthlm, A. J. Nordström, 1793. 8:o. (6),36 s. + Hufwud-orsaken till åkerbrukets aftagande, och medel til dess uphjelpande. Sthlm, J. C. Holmberg, 1793. 8:o. 56 s. Bra samtida hfrbd med upphöjda bind,. guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Liten fläck på s. 7 i andra arbetet. Samtida överstruken namnteckning på samtliga titelblad. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 189, 1338 respektive 188. Bilang avhandlar till stor del odlandet av fruktträd. Sista arbetet behandlar bl.a. hemmansklyvningens skadliga inverkan på jordbruket.

Sthlm, 1913-15. (6),101 + (6),131 + (4),67 s. Tre något nötta häften. Små revor vid ryggens över- och nederkant på första delen. Tredje delen med något gulnade kanter och bilagd medlemsblankett med rekryteringsuppmaning. Allt som utkom. Första årgången innehåller: ”Christoffer Karsten. En biografisk studie” av Johan Flodmark, ”Teaterhistoriska anteckningar ur Urban Hjärnes resejournaler”, ”Appendix” och ”En plan öfver teatern i Amsterdam från år 1658” av Oscar Wieselgren, ”Den första Hamletföreställningen i Stockholm” av Karl Warburg, ”Ett komediantdrama från 1600-talets slut” av G. Bolin, ”Litteratur: Gersdorff, W. von Geschichte des Theaters in Kiel bis 1773. Rec.” av O. Wieselgren och ”Redogörelse för stiftandet af Sveriges teaterhistoriska samfund” av Johannes Svanberg. Andra årgången innehåller: ”När dramatiska teatern grundades” av Johan Flodmark, ”Ur Olof Ulrik Torsslows lefnad” av G. Nordensvan, ”Anteckningar om det franska teatersällskapet i Stockholm 1724-25. Ur Carl Gustaf Tessins bref till sin trolofvade” av K. Warburg, ”A. N. von Höpken, en svensk operakompositör” av E. Sundström, ”Stagnells »Den lyckelige banqueroutieren«”, ”Strödda bidrag till den svenska teaterns historia ur samtida källor” och ” Ett Carl XII:s-drama på Lübecks teater år 1756” av Oscar Wieselgren, ”Litteratur: Jacobs, M., Deutsche Schauspielkunst. Rec.” av Oscar Wieselgren och ”Förteckning öfver samfundets styrelse och medlemmar”. Tredje årgången innehåller: ”Carl Envallsson och hans »Kronfogdar»” av Johan Flodmark, ”Den första Bellmansituationen på svensk scen” av Knut Fredlund, ”Vilhelm von Rosenheim, »Den svenske Racine»” och ”Strödda bidrag till den svenska teaterns historia ur samtida källor” av Oscar Wieselgren, samt ”Förteckning öfver samfundets styrelse och medlemmar”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1812. 8:o. 39 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskriven titeltext på främre omslaget. Ryggen med några minimala revor. Ganska lagerfläckig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 196. Uppfördes redan 1805.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. 62 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9490. En anonym donator lämnade i början av år 1770 femtio dukater till Vetenskapsakademien för utlysande av en tävling om ett äreminne över Lantingshausen. Endast tre bidrag inkom, och Edvard Gyldenstolpe vann belöningen. Schönbergs bidrag fick ett hedersomnämnande.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 8:o. (6),474 + (4),359,(1) s. Charmigt samtida svart halvsaffianbd med lite snett och valhänt guldornerad rygg och gröna sprängda snitt. Bra inlaga med enbart enstaka obetydliga lagerfläckar. Sista bladet har en gammal lagning i inre marginalen. Ur innehållet: ”Om falsk och sann upplysning afseende på religionen. 1811”, ”Vid brukspatron B. G. Geijers graf. 1814”, ”Om omqvädet i de gamla skandinaviska visorna. 1816”, ”Betraktelser öfver det europeiska colonialväldets grundläggning. 1819” och ”Thorild. Tillika en philosophisk eller ophilosophisk bekännelse. 1820”.

Sthlm, 1923-25. (6),397 + (2),IX,(1),400 s. & plr & 3 utvikbara tabeller. Två lätt nötta bruna halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Främre omslagen medbundna. Lite nötningar vid de främre ytterfalsarna upptill och pärmhörnen med småskavanker. Bra ex. Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet X. En rad handskrifter av Ehrensvärd ges här ut för första gången.

Uppsala, 1937. XI,(1),911 s. Tegelbrunt hklbd med mörkgrön titeletikett i skinn. Omslaget medbundet. Titeletiketten lite nött och naggad. Skrifter utgivna av Svenska historiska föreningen. IV. Tar vid där Warmholtz ”Bibliotheca historica” slutar och är den aktuella standardbibliografin rörande den historiska litteraturen tryckt under den aktuella tidsperioden.

Sthlm, A. J. Nordström, 1791. 8:o. (4),63,(1) s. Grönt tunt halvsaffianbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ryggen obetydligt blekt. Pärmarna svagt blekta allra överst. Inlagan lagerfläckig och med en stor fuktfläck på s. 1-2. Med en ägarstämpel ”E S.” i oval punkterad ram på titelbladet. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 155. Översatt av Carl Envallsson. Musiken av A. E. M. Gréty. ”Scenen är i et landskap midt i Tyskland. Händelsen har tildragit sig kring slutet af tolfte seculo, under de så kallade heliga krigen”.

Uppsala, J. Sundwallson, 1858. 8:o. 60 s. Häftad med bortrivet omslag. Lite solkig och med flera veck i hörnen. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom den svenska litteraturen s. 93. Fyra upplagor trycktes 1858 och en 1859. Jansdotter var piga i Täby by i Faringe socken. De första 36 sidorna innehåller en berättelse av E. Collén om författaren och hennes uppenbarelser.

Sthlm, 1893. Front,X,231,(1) s. & plr & 1 utvikbar karta. Blått hklbd med guldlinjerad rygg och svart titeletikett i skinn. Bandet lätt nött, bl.a. i ryggändar och pärmhörn. En liten fläck på baksidan av första planschen. På ett försättsblad är inklistrat författarens visitkort ”med en vänlig hälsning” tillskriven och daterad 1910. Olof H. Larssons namnteckning i blyerts. Bokhandelsupplagan som är utvidgad med ett register och ett antal planscher jämfört med avhandlingsupplagan.

Sthlm, A. Gadelius, 1816. 8:o. (8),96,(1) s. Bra hfrbd med guldornerad rygg och blågrön titeletikett. Stänkta snitt. Det tryckta lila omslaget medbundet efter arbetet. Bakre omslag med en solkfläck och en liten pappersförlust. Inledningsvis med stora men svaga fuktränder upptill. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205 nämner inte det avslutande bladet med förlagsreklam. Översättning av Moores ”The gamester” av Hans Axel Lindgren. Stycket hade redan 1780 utgivits på svenska i Nils Öhrwalls fria översättning. Bägge de svenska översättningarna utgår från B. J. Saurins ”Béverlei”, en bearbetning på vers av Moores pjäs, vilken första gången uppfördes i Paris 1768. Lindgren beklagar sig i sitt företal över svenskans urartning i samtiden, ”detta rika manliga och välljudande språk, i sednare tider af nya och konstiga reglor, af vårdslösande skrifter och af obehöriga uppblandningar med fransyska och tyska blifvit till den grad vanstäld, att dess rättskrifvande snart kan anses för en förlorad konst.”

Sthlm, 1919. Porträtt,31,(2) s. Häftad, delvis ouppskuren, i aningen nött tryckt omslag. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nummer 4. Tillägnad Arthur Sjögren på dennes 45-årsdag. En stor del av dennes bokhistoriska författarskap finns förtecknat i detta häfte.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1814. 8:o. (2),131 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Ryggen med en skada upptill. Ren inlaga. Fint ex. Översättning av ”Betrachtungen eines Deutschen über die Feldzüge der Franzosen und ihrer Verbündeten gegen Russland und dessen Bundesgenossen in den Jahren 1812 und 1813”.

Sthlm, J. Beckman, 1860. 8:o. Litograferat porträtt,(8),149,(1 blank,2) s. Samtida obetydligt nött rött saffianbd med guldornerad rygg- och pärmdekor. Helt guldsnitt. Ryggen har bl.a. ett förgyllt kors. Flera mycket svaga lagerfläckar i marginalerna. ”Carl Frietsch” i guldtryck på det vita glättade försättsbladet. Porträttet är extra insatt. Fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 385 för ”Aricina”. Utgiven på Adolf Bonniers förlag. Förutom många dikter och den ”dramatiserade mythen” ”Aricina” finns här berättelsen ”Ångbåtsresan”. Porträttet är ritat efter naturen av Salmson och tryckt hos Andersson. Den postumt utgivna ”Borup” är försedd med ett förord av C. V. A. Strandberg under pseudonymen ”Talis Qualis”. Wilhelm von Braun (1813-60) var militär och författare och en av sin tids mest folkkära poeter. Genom att sälja sina dikter till bland annat kalendrar lyckades han med det för tiden ovanliga konststycket att försörja sig på sitt skrivande.

Uppsala, 1942. Porträtt,(2),317,(2) s. Brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindpressad ryggdekor och mörkgrön titeletikett samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1942). Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och med några små nötningar. Med Gustaf Bernströms blindpressade ryggexlibris i nedersta fältet och hans diskreta anteckning i blyerts: ”Coll.cat.” Lychnos-bibliotek 4. Johan von Hoorn (1662-1724) var läkare och tog som sin viktigaste uppgift att reformera barnmorskeutbildningen. År 1697 skrev han den första svenska läroboken i obstetrik ”Den swenska wälöfwade jord-gumman” senare åtföljd av en kortare barnmorskebok ”Siphra och Pua” 1715. Efter att 1708 ha utnämnts till stadsmedikus i Stockholm höll han kurser för barnmorskor och utarbetade 1711 det första svenska barnmorskereglementet.

Uppsala, typis Edmannianis, 1806. 4:o. (2),8 s. Häftad. Oskuren. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 277. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6858. Rääf befann sig vid tiden för vännen Hammarskölds disputation i Stockholm som extra ordinarie kanslist vid Krigsexpeditionen. Året efter disputerade han själv med en avhandling om Hammarskölds anfader Peder Michilsson. Den till synes outtröttlige Fant var även denna gång preses. Avhandlingen innehåller några nedslag i den svenska pietismens historia.

Sthlm, J. G. Lange, 1787. 8:o. 24 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelbladet med träsnittsvinjett med devisen ”För efterkommande”. Häftad och oskuren. Lite småfläckar och solk. Med svar av Peter Jacob Hjelm på sidorna 22-24. Planschen föreställer ”Taknings-sättet och husbeklädning med stenpapper”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Vid samma tid sysslade F. även med tekniska problem. Han var alltid god iakttagare. På skeppsvarven spelade under träfartygens tid larverna av skeppsvarvsflugan, en liten skalbagge (Lymexylon navale L.), en farlig roll. De åto sig in i virket och kunde i värsta fall göra detta odugligt för vidare bruk. Linné själv hade på amiralitetsvarvet i Göteborg övertygat sig om saken. F. sökte energiskt finna ett skydd häremot genom något slags förhydning med cementpapper. Det visade sig, att F:s arbete på detta område blev en framgång. I en meritförteckning av år 1787 skriver F. härom: »Uppfunnit ett slags s.k. stenpapper, vars egenskap är, att det uti vatten icke kan upplösas, samt äger en märklig härdighet mot eld, att de hus, som därmed klädde [äro] kunna icke av den häftigaste låga antändas, varmed 1786 ... uti hans kongl. maj: ts höga närvaro i Karlskrona gjordes ett fullständigt försök, som sedan uti Berlinska hovets närvaro repeterades ...». Den 8 mars s.å. lämnades nådigt medgivande till byggande av ett pappersbruk vid Lyckeby utanför Karlskrona, allt lämnat F. och efterkommande till evärdlig ägo. Sannolikt har Åboprofessorn i kemi Pehr Adrian Gadds utredning om murbruk och cement i Vetenskapsakademiens handlingar 1770 varit F. bekanta. Enligt en samtida tysk kemist innehöll F:s fabrikat »2/3 kalkdamm, 1/3 lera med en tillsats av järnoxid och vitriol samt tranolja» (Inga Lindskog). F: s uppfinning väckte uppseende, även utrikes (jfr J. G. Georgii, »Versuche wegen der Beschaffenheit und Nachahmung des schwedischen sogenannten Steinpapiers» i ökon. Abh. Freue ökon. Gesellsch. in St. Petersburg, bd 1, 1790, s. 49—67), och är ej alldeles glömd i nyare historiker i ämnet. Tillverkningen av stenpapp blev av olika skäl – krig, epidemier m.m. – aldrig fullföljd, varför bruket sedermera övergick till kronan”.

Halle, in der Regner’schen Buchhandlung, gedruckt bei Leopold Bäntsch, 1822. 8:o. 318 + 334 + (2),302 s. Tre häftade, oskurna och till stor del ouppskurna volymer i samtida gråpappomslag. Omslagens ryggar defekta, spruckna och omslagen delvis lösa och med några fuktfläckar. Bokblocket till del I itu och till del III nästan itu. Fina inlagor. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. August Lafontaine (1758-1831) var en i sin samtid populär tysk författare. Många av hans romaner översattes till svenska.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1762). 4:o. (4),15,(1) s. Häftad. Med fuktrand upptill. Ngt lagerfläckig, titelbladet mer. Det nötta titelbladet delvis loss och med revor i marginal och text. Lidén 124. Waller 5878. Soulsby 2219. Drake s. 42. Med en hyllning av signaturen ”P. E.”: ”Att spanska flugan känna rätt,/ och hennes kraft med fördel bruka,/ till önskad lindring för de siuka,/ ej sker, som mången tror, så lätt.” Om ”spansk fluga”, dvs den skalbagge som i torkad form användes inom medicinen. Linné visar i avhandlingen att skalbaggen förekommer inhemskt i Skåne. Knut Augustin Lenæus (1738-99) praktiserade senare som kirurg inom armeén, i Nora bergslag och Västerbergslagen samt brunnsläkare vid Loka.

Sthlm, L. Salvius, 1752. 4:o. 15 s. Häftad och oskuren.. Johan Clason (1704-90), som tillhörde en av de rikaste familjerna i skeppsbroadeln, var handelsman, varvsägare och skeppsredare i Stockholm med stora intressen i olika bruk runt om i Sverige, bland annat Graninge. Han argumenterar inte förvånande för brukens sak.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (6),153,(1) s. Marmorerat samtida skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och tegelröd titeletikett i målad pergament. Stänkta snitt. Med Tumba pappersbruks vattenmärke i försättsbladet. Ryggen något nött och pärmarna aningen bågnade. Bitvis lite lagerfläckig i marginalen, mer inledningsvis. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 455. Gjörwell Förtekning 158. Utgavs av C. C. Gjörwell. På sidorna 121-43 beskrivs utländska regenter av svensk härkomst, bland annat diskuteras på några sidor Katarina den storas eventuella svenska börd.

Sthlm, J. P. Lindh, 1811. 8:o. (8),527 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i fint samtida marmorerat pappomslag. Med vertikalt veck på omslagsryggen. Delvis lätt lagerfläckig. Liten bläckfläck i titelbladets nedre ytterhörn. Marginalreva i bladet s. 103-04. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6672. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 453. Omfångsrik historik med långa biografier över akademiens ledamöter med omfattande skriftförteckningar. Innehåller även en förteckning över Finska hushållningssällskapets skrifter och en lista över vilka som varit Vetenskapsakademiens preses. Rosenhane har när det gäller ledamöternas skriftförteckningar ofta försökt att redovisa allt som de har författat, även sådana arbeten som ligger helt utanför Vetenskapsakademiens ämnesområden.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. 31 s. Tagen ur band med gråpappers- och klisterrester vid ryggen. Titelbladet något solkigt, lätt tillskrynklat och med en rund svag fuktfläck samt en gammal blyertsanteckning: ”Skänkt af Frigel”. Exlibris för Pro Finlandiaauktionen 1940 på titelbladets baksida. ”Måtte detta, fast så felfulla poëme utverka en enda välgjerning mot Danvikens usle invånare – - - Våre bröder! – I denna afsigt är det skrifvit.” Danviken var vid denna tid sinnessjukhus.