Search Results

Sthlm, J. P. Lindh, 1811. 8:o. (8),527 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i fint samtida marmorerat pappomslag. Med vertikalt veck på omslagsryggen. Delvis lätt lagerfläckig. Liten bläckfläck i titelbladets nedre ytterhörn. Marginalreva i bladet s. 103-04. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6672. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 453. Omfångsrik historik med långa biografier över akademiens ledamöter med omfattande skriftförteckningar. Innehåller även en förteckning över Finska hushållningssällskapets skrifter och en lista över vilka som varit Vetenskapsakademiens preses. Rosenhane har när det gäller ledamöternas skriftförteckningar ofta försökt att redovisa allt som de har författat, även sådana arbeten som ligger helt utanför Vetenskapsakademiens ämnesområden.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. 31 s. Tagen ur band med gråpappers- och klisterrester vid ryggen. Titelbladet något solkigt, lätt tillskrynklat och med en rund svag fuktfläck samt en gammal blyertsanteckning: ”Skänkt af Frigel”. Exlibris för Pro Finlandiaauktionen 1940 på titelbladets baksida. ”Måtte detta, fast så felfulla poëme utverka en enda välgjerning mot Danvikens usle invånare – - - Våre bröder! – I denna afsigt är det skrifvit.” Danviken var vid denna tid sinnessjukhus.

Sthlm, C. Stolpe, 1773. 8:o. (24),550,(2),1-288,(120) s. Samtida hårt nött hfrbd med uphöjda bind, svartlinjerad rygg och beige titeletikett. Ryggen nött och torr samt med en skada i rygghuvudet. Falsarna delvis spruckna och pärmpappret avskavt i frampärmens nedre del. Lätt bruntonad inlaga med enstaka fläckar, t.ex. några fuktfläckar i andra sidföljdens början. Från Biby. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214. Första upplagan utkom 1741, detta är den femte. Med ett nyskrivet företal av författaren daterat Eriksholm den 1 december 1773. Eric Tunelds geografi var den första i sitt slag och är en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns rörande respektive landsände. Författaren hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Sthlm, N. Marcus, 1851. 8:o. 19 s. Häftad och oskuren i brunt omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Första och sista sidan något bruntonade. Från Ericsberg. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 42. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5959. Trycktes enligt olika uppgifter i 50-60 exemplar. En ny upplaga utkom 1877. Hyltén-Cavallius skildrar bland annat den särskilda uppgörelsen med kniv som var bruklig i trakten i äldre tid, den så kallade bältesspänningen. Utmaningsformeln ska ha ljudit: ”jag vill skära dig ene flise, som sol och måne ska’ skina i”. ”Ännu i midten af 1600-talet var detta sätt att afgöra personliga tvister så allmänt, att Wärends-qvinnorna i gräns-trakten, enkom för detta fall, plägade till gästabuden medföra sina mäns likskjortor”. Etnologen Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (1818-89) gav ut ”Wärend och wirdarne” 1863-68.

Uppsala, typis Edmannianis, 1806. 4:o. (2),8 s. Häftad. Oskuren. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 277. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6858. Rääf befann sig vid tiden för vännen Hammarskölds disputation i Stockholm som extra ordinarie kanslist vid Krigsexpeditionen. Året efter disputerade han själv med en avhandling om Hammarskölds anfader Peder Michilsson. Den till synes outtröttlige Fant var även denna gång preses. Avhandlingen innehåller några nedslag i den svenska pietismens historia.

Sölvesborg, Olsson & Olsén, 1850. 12:o. 87 s. Grönt välbevarat tunt samtida halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Inlagan ngt bruntonad. Läsbandet har lämnat spår i inre marginalen och texten på s. 18-19 och 26-27. Från Östanå. Tryckt av Sölvesborgs första boktryckare, vilka startade sin verksamhet 1849.

Halle, in der Regner’schen Buchhandlung, gedruckt bei Leopold Bäntsch, 1822. 8:o. 318 + 334 + (2),302 s. Tre häftade, oskurna och till stor del ouppskurna volymer i samtida gråpappomslag. Omslagens ryggar defekta, spruckna och omslagen delvis lösa och med några fuktfläckar. Bokblocket till del I itu och till del III nästan itu. Fina inlagor. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. August Lafontaine (1758-1831) var en i sin samtid populär tysk författare. Många av hans romaner översattes till svenska.

Köpenhamn, J. F. Morthorsts änka, 1795. 8:o. 188 s. Samtida brunspräckligt hfrbd med grårosa titeletikett och klistermarmorerade pärmpapper samt stänkta snitt. Några små ytliga maskstygn på pärmarna. Ställvis lagerfläckig. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6536. Bibliotheca danica II:490. Första upplagan utkom 1769 och ska enligt en gammal tradition ha blivit indragen och det var kanske därför som denna andra upplaga trycktes utanför Sveriges gränser. En utvidgad upplaga utkom i Stockholm 1822. Föreliggande upplaga utgavs enligt Bygdén av den från Sverige landsförvisade prästen Johan Widén. Skriften utgör ett svar på ”Prästmanna-öde i Swerige” 1768 och ingår i den debatt om de olika ståndens privilegier som blossade upp i slutet av 1760-talet. Eberhardt ville visa att inte bara prästerna utan även adeln hade sina förmåner. Tanken var att fortsätta och redovisa även de andra ståndens privilegier, men projektet stannade vid detta första arbete.

Stockholm, Björkmans eftr., 1953. 114,(2) s. Häftad. Oskuren och i huvudsak ouppskuren. Nils Nordqvists exlibris. Fint av författaren signerat ex. Illustrerad av författaren och tryckt i 500 exemplar.

Göteborg, D. F. Bonnier, 1858. 8:o. 15,(1) s. Med träsnittsvinjett på titelbladet. Nytt grönmarmorerat pappbd med klotskodda kanter upp- och nedtill samt grön titeletikett i skinn (Ellbe, Hässleholm). Den ursprungliga gröna ryggremsan bevarad. Lätta vikspår. De första och sista sidorna något lagerfläckiga och titelbladet med ett litet solkstråk. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlsons antikvariat i Göteborg. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 376. Axel Johan Erik Krook (1831-93) var en mycket flitig publicist, författare och översättare.

Linköping, A. Petre, 1837. 8:o. 7 s. Häftad i marmorerat omslag från ca 1900 med handskriven pappersetikett på främre omslag. Ryggen lätt blekt. Första och sista sidan bruntonad. Med Trolleholms blåstpl på titelbladet och Carl Trolle-Bondes monogramstpl. Ranius Biographica minora 25.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet respektive H. A. Nordström respektive J. C. Holmberg, 1797-98. 4:o. (2),32,1-26,1-14,1-100,1-26 + 182,1-40,27-28 s. Häftad i ngt nött samtida gråpappomslag med tryckt titeletikett. Etiketten med litet nagg. Inlagan småfläckig på sina håll. Titelbladet och deltitelbladet till del I med en svag fuktrand i övre marginalen. En tejplagad reva i yttermarginalen och in i texten på s. 3 och en fläck i övre hörnet på s. 5-12 i den första pagineringsföljden. En reva i yttermarginalen på s. 3 i den tredje pagineringsföljden. Fuktfläckar i den övre marginalen på s. 1-64 i den fjärde pagineringsföljden och den allra sista sidan med en gammal lagad reva i yttermarginalen. Bibliotheca Walleriana 4972. Gjörwell Förtekning 209. Översättningen av ”Makrobiolik, oder die Kunst, das menschliche Leben zu verlangern” från 1796 är utförd av J. A. Stechau. En ny svensk upplaga trycktes 1804 med titeln ”Konsten att förlänga det mänskliga lifvet”. Bl.a. betonar Hufeland vikten av kroppslig rörelse och citerar Fredrik den stores ord om att naturen snarare har gjort oss lämpade till postiljoner än stillasittande lärde. Christoph Wilhelm Hufeland (1762-1836) var tysk läkare och professor i Jena. I ett efterord till del I kallar utgivaren C. C. Gjörwell detta arbete ”en ibland de nyttigaste böcker som finnas” och anhåller samtidigt om information från inhemska läkare om svenska förhållanden. Arbetet är även försett med några noter av Gjörwell.

Sthlm, Strinnholm och Häggström, 1814. 8:o. (8),XIII,(1),397,(1,2 blanka) + (2),376 s. Två något nötta samtida hfrbd med rikt och vackert guldornerade ryggar, beigebruna titeletiketter och runda bruna nummerskyltar. Ganska nötta pärmkanter och stötta hörn. Första volymens titeletikett med en repa och andra volymens rygg med två minimala maskhål. Ytterfalsarna med sprickor upptill, mer på den första volymen. Försättsbladen saknas. Genomgående lagerfläckiga och bruntonade inlagor. Avrivet nedre hörn med liten textförlust på s. 7 i andra delen. Gamla numreringar nederst på titelsidorna: ”9-13-6”. Exlibris H. G. & C. A. Montan. Med både del- och huvudtitelbladet i början. Völschows avskriftssamlingar är en av huvudkällorna till Bellmans diktning. Dikten nr 108 i andra delen har titeln ”Hos Völschow, 1780, vid ett åskväder”. Ryggarnas guldornering påminner något om de samtida band Dahlbom och Gällstedt i Uppsala gjorde bl.a. till Poetisk kalender och Phosphoros.

Sthlm, 1904. 240 s. Titelsidan med avbildningar av Svenska akademiens minnespenning över Olaus Martini. Häftad och oskuren i blankt omslag. Främre omslag med hörnskada nedtill. Dedikation till Eugène Lewenhaupt. Från Säbylund. Särtryck ur ”Svenska akademiens handlingar”. Olaus Martini (1557-1609) föddes i Uppsala, blev magister i Rostock, rektor i Nyköping, protokollförare vid Uppsala möte 1593 och sedermera ärkebiskop.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1848. 6:o. (2),75,(1) s. & 4 litograferade plr. Häftad i glättat vitt omslag med dekorativt guldtryck. Det blanka bakre omslaget med några smutsfläckar. Ryggen trasig upp- och nedtill samt sprucken vid s. 24-25. Något lagerfläckig i marginalerna främst på de första fyrtio sidorna. Planscherna har bruntonad tryckyta och är försedda med skyddande pergamynblad. Tillskrift ”Maja till julklapp” på främre omslagets insida. Trycktes om 1871 i del VI av författarens samlade skrifter. J. A. Salmson har tryckt planscherna.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1845. 12:o. 32 s. Tagen ur band. Helt itu i häftningen mellan arken vid s. 24-25. Enstaka lagerfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 305. ”Theatern föreställer relingen och däcket af en ångbåt i full fart på Mälaren med omvexlande stränder, förmedelst rörlig fond”.

Lund, Berlingska tryckeriet, 1851. 8:o. (10),IV,(2),782,(1) s. Något nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och pergamentskodda hörn. Brunstänkta snitt. Ställvis något lagerfläckig framför allt i början och slutet. På ryggen ”L St. B.” i guldtryckt oval för Lunds stadsbibliotek. Bra ex. Bring Itineraria svecana 743 med felaktig kollationering. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5252 med felaktig kollationering. Ranius Litteratur om Linköping 4741. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 17. Wingborg Växjö i litteraturen 867. Wingborg Litteratur om Dalarna 6538. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1778. 8:o. (16),339 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart infärgat titelfält som är lite skadat i högerkanten. Reva i försättsbladet. Titelbladet och företalet något solkigt och fläckigt, därefter spridda fukt-, lager- och småfläckar. Återkommande minimala maskhål i yttre marginalen. Med Joh. Gust. Holmbergs namnteckning från 1824. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 614. Första upplagan utkom som avhandling 1761, detta är andra upplagan. Arbetet översattes till tyska, franska, spanska och engelska. I ”Åkerbrukets chemiska grunder” redogör Wallerius bland annat för jordarternas betydelse för växtprocessen och gödningsmedlens omvandling till växtföda. Detta pionjärarbete har givit Wallerius rykte som den egentliga grundläggaren av lantbrukskemin. ”Dictionary of scientific biography” skriver apropå dess betydelse: ”Wallerius established as a fundamental, necessary principle that agricultural chemistry should be based on comparative study of the chemical composition not only of plants but also of the earth in which they grow”.

Helsingfors, A. W. Gröndahl, 1850. 8:o. (4),III,(1),110,(2),111-270 s. Grönt samtida halvsaffianbd med guldlinjerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ryggen något flammig och pärmarna aningent nötta i kanterna. Inlagan lite fläckig på sina håll, t.ex. från titelbladet till s. 5 där även s. 3 är ojämnt skuren i nederkant. En liten bock i kanten på s. 38 och några smärre solkfläckar på s. 117, 138 och 143. En liten fläck i texten på s. 205. Spricka i häftningen mellan s. 268 och 269, men den håller ihop. Från Östanå. En översättning till finska utkom 1874.

Sthlm, 1960. 265 s. Bra halvpergamentbd med titeletikett i brun marokäng, stänkdekorerade pärmpapper och övre guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Omslaget medbundet. Ryggen något solkig och med några minimala stänk. Löst ilagt ett skämtsamt vykort från ”Pehr Kalm” daterat den 9 juni 1742 och adresserat till ”artisten och herren” Gunnar Brusewitz och ett originalfotografi föreställande Geitels målning av Kalm. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Kalms resa trycktes första gången 1746.

Lund, 1967. XXXII,(2),432 s. Robust mörkbrunt klbd med stänkta snitt. Liten repa på bakre pärm. Acta universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in the history of art 12. Fortfarande standardbibliografin på området.

Linköping, A. Petre, 1823. 8:o. 43 s. Häftad och oskuren i samtida stänkdekorerat omslag. Minimal pappersförlust överst på främre omslag. Obetydliga lager- och småfläckar. Titelbladet har några små revor, varav en med liten pappersförlust i inre marginalen. Blyertsmarkering i yttre marginalen på s. 32. Med J. Strokirks stpl, Lantbruksakademiens biblioteksstpl och duplettmarkering i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1677. Jakob Strokirk (1790-1858) var brukspatron på Ölsboda i Närke. Enligt Carlander ärvdes större delen av hans boksamling av sonen W. T. Strokirk.

Sthlm, J. G. Lange, 1782. 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Lätt bruntonad och enstaka småfläckar. Några bläckstreck på s. 11 och 15. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 107. Med bl.a. kapitlen ”Utfodringen”, ”Äng och plantering”, ”Byggnad” och ”Hushållningen” samt i slutet flera smånotiser under ”Små huscurer” och ”Hjelp för kreatur”. Militären Carl Johan von Holthusen (1715-91) gav även ut en del vittra arbeten.