Search Results

Sthlm, C. F. Marquard, 1799. 4:o. (4),200 s. Samtida alrotsmarmorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, brunröd titeletikett och blåa snitt. Bruna klistermarmorerade pärmsidor. Ren och fin inlaga. Fint ex. med Berndt Hasselrots exlibris. En ny upplaga utkom 1848. Lars Fredrik Lind var lagman i Västerbottens och Ångermanlands lagsaga. Berndt Hasselrot (1862-1930) var jurist, ämbetsman och politiker, bland annat justitieombudsman 1906-13 och justitieminister 1914-17.

Linköping, G. Biörckegren, 1752. 4:o. Grav. porträtt,(24),360 + 170,(1) s. Titelsidan till första delen tryckt i rött och svart. Hfrbd från tidigt 1800-tal med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Bakre falsen sprucken de översta fem cm. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Äldre namnteckning Joh. Mozelius på titelbladet. På frampärmens insida namnteckningar av S. A. Holmberg, M. Dahlstein respektive L. R. Zetelius, den sistnämnda daterad 1909. Bokhandelsetikett från Quidings antikvariat i Lund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1875, som berättar att Rhyzelius i nästan 40 år hade samlat material till ett stort upplagdt arbete om Sveriges biskopar och skrivit det på latin. Vid riksdagen 1747 övertalades han av de andra biskoparna att ge ut detta svenska sammandrag. Med hyllningsverser av E. von Roland, A. A. von Stiernman, J. Sparschuch, P. Schenberg, J. J. Törner, E. M. Walbom, S. Älf och ”Erasmus Dalkarl”.

Jönköping, J. P. Lundström, 1842-1843. Stor 12:o. (8),XVI,160 + (6),XX,260 s. Samtida hfrbd med ny rygg på vilken den gamla guldornerade ryggen är uppklistrad. Blåstänkta snitt. Stötta pärmhörn. Fuktfläckar på s. XVI-2 och några ytterligare enstaka små brun- och bläckfläckar. Med G. E. Hjortzbergs stpl, Thorsten Laurins guldtryckta exlibris och Nils Fries exlibris och diskreta inköpsanteckning samt anteckning om Hjortzberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6124. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 45. Teijler Bibliographia Upsaliensis 7443. Första delen avhandlar staden Uppsala, medan den andra inriktar sig på nejderna däromkring. Arbetet bearbetades och utgavs på nytt i författarens ”Mälarens minnen” (1844).

Sthlm, G. E. Ljunggren, 1859. 8:o. (2),207,(1) s. Grönt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med svart titeletikett i skinn. Märken och solk på titelbladet efter avlägsnat omslag. Enstaka småfläckar. Smärre bläckavtryck i texten på s. 151-52. Schreber Svenska jaktens litteratur 26. Borgström Finlands jaktlitteratur under kvartsseklet 1850-1874 s. 34. Allt som utkom. Schreber låter i sitt supplement arbetet utgå med motiveringen att det ”berör, trots titeln, ej svenska jaktförhållanden”. Innehåller bland annat texterna ”En parforce-jagt under Carl X af Frankrike”, ”Melton Mowbray och den engelska räfjagten”, ”Björnjägaren Mårten Kitunen” och ”Jagtskizzer från Norge” (efter J. B. Barth). Borgström skriver att biografin över Kitunen är den första tryckta finska jägarbiografin. ”Biografin hade 1834 ingått i Helsingfors morgonblad och samma år i den lilla svenska tidningen Läsekabinett och har senare återgetts ett flertal gånger, bl.a. 1875 i Z. Topelius ’Boken om vårt land’ och 1899 i Finska kennelklubbens tidskrift”.

Uppsala, Wahlström & c., 1853. 8:o. (80) s. Mörkgrått marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med mörkröd titeletikett av skinn. Ryggen aningen nött vid de yttre falsarna. Första och sista bladet bruntonade. En äldre lagning och en fuktfläck på det sista bladet. Med en samtida tillskrift på titelbladet: ”herr professor Brunius”. Med J. A. Almquists röda stpl. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4600. Exemplaret har alltså sänts till arkitekten och professorn i grekiska Carl Georg Brunius (1792-1869) i Lund.

Uppsala, regiae academiae typographi, 1842. 4:o. 31,(1 blank,17) s. Häftad i lätt nött tryckt blått omslag. Oskuren. Inlagan delvis med kraftiga fuktränder upptill och enstaka lagerfläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 63: ”Några få ex. hafva aftrycken s. 11 och 14 i rödt efter orig.” Detta är ett av dem. De opaginerade sidorna rör den promotion till vilken författaren skrev denna avhandling.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1822. 8:o. LXVII,(4,1 blank),504 s. Häftad. Oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Omslaget med smärre revor på ryggen. Första halvan av boken med mindre skada i övre yttre hörn. Fint ex. Hebbe 1805 som felaktigt stavar författarens namn Benckendorf.

Sthlm, J. Hörberg, 1831. 8:o. (4),111,(1) s. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. En mindre skada på ryggen upptill och pärmhörnen stukade. Inlagan ngt lagerfläckig. Några få små markeringar i form av kors. En lång reva i nedre marginalen och upp i texten på s. 17-18. Med Justine Elise Staaffs namnteckning. Enligt en blyertsanteckning inköpt på bokauktion efter K.-E. Kejne 1962. Med Robert Murrays initialer i blyerts på bakre pärmens insida. I förordet avtackas F. M. Franzén, C. G. Rogberg och L. M. Enberg för hjälp. Robert Murray (1908-2000) skrev flera uppsatser och böcker om Johan Olof Wallin.

Fredensborg, 1909-10. (8),XV,(1 blank),186 s. Ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett. Guldlinjer vi de marmorerade pärmpapperena och marmorerade snitt. Främre omslag medbundet. Blekt rygg och smärre fläckar och avskavningar där och på kanter och hörn samt något mer på övre kapitäl, och minimalt småsolk på pärmpapperet. Med Ernst och Hilda Hagelins exlibris. Tryck och med vackert handkolorerade textillustrationer av Kr. Kongstad. Innehåller: ”Utgiverens indledning”, ”Rejsen til Holland 1671-72”, ”København 1673”, ”Rejsen til Holland, Frankrig, Italien, Østerrig og Tyskland 1674-1677”, ”Rejsen til Holland, England og Belgien 1678-1679”, ”Danmarks byers mærkværdigheder”, ”Rejsen til Jylland 1692” och ”Udgiverens noter”. Holger Jacobæus (1650-1701) var dansk läkare och naturforskare. Han studerade bland annat i Italien och fick sin doktorsgrad i Leiden 1679. Bland hans verk märks ”Museum regium” 1696.

Nyköping, 1923-27. 108,(1) + 120,(1) + 95,(1) + 100 + 215,(1) s. & 2 löst bifogade tryckta prospekt rörande bokverket. Fem häftade volymer. Omslagen något nötta och delvis solkiga, andra delen med skadad rygg nedtill och fjärde lite skadad upptill. De två första häftena med Aug. Herlanders namnteckning daterad julafton 1924 och delarna III-IV med dennes stämpel. I första delen beskrivs Bergshammar, Elghammar, Forssa bruk, Högsjö gård, Hörningsholm, Nyköpings hus, Stjärnholm, Tullgarn, Vibyholm, Yxtaholm, Åkerö och Öster-Malma; i andra delen Eskilstuna hus, Lagmansö, Lövsund, Näfveqvarn, Näsby, Sparreholm, Thureholm, Tistad, Tärnö och Värhulta; i tredje delen Ericsberg, Haneberg, Julita och Stavsjö; i fjärde delen Taxinge-Näsby, Vik, Nääs och Räfsnäs; i femte och sjätte delarna Claestorp, Fjellskäfte, Fiholm, Sjöholm, Skalltorp, Åkers styckebruk och Ökna.

Sthlm, A. J. Nordström, 1774-75. 8:o. (6),3-12,1-324 + (2),325-612,1-52,(22) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Ryggen något nött och torr. Titelbladet och sista bladet lätt lagerfläckiga. Från Tistad med exlibris för Fredric Wachtmeister. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografiska litteratur 1600-talet 722 för första svenska upplagan 1664. Författaren (död 1604) var predikant i Saltzwedel. Statius var präst i Danzig. Fredric Wachtmeister (1855-1919) var bland annat generaldirektör för Domänstyrelsen, ledamot av riksdagens första kammare, preses i Konstakademien och innehavare av egendomen Tistad utanför Nyköping. Hans exlibris graverades av medaljgravören Adolf Lindberg efter en ritning av arkitekten Agi Lindegren.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1806. 8:o. 16 s. Häftad med spår av ursprungligt omslag. Från Ericsberg. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 75. Elsa Fougt (1744-1826) var dotter till boktryckaren Peter Momma och gift med boktryckaren Henric Fougt. Efter makens död förestod hon Kungliga tryckeriet åren 1782-1811 och drev bokhandel på Stora Nygatan i Stockholm. Hon var en aktiv medlem av Stora Amaranterorden i vilken hon även höll ett tal över Anna Charlotta Schröderheim. Fougt skriver i sitt tal över Théel: ”Man har sagt, man har tusende gånger uprepadt, at qvinnohjertat icke vore i stånd at hysa någon alfvarsam stark vänskap. Man har ansedt det at vara för svagt til en så hög känsla. Hela fru Theels lefnad var en vederläggning af denna sats”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1899. (4),316 s. Stilrent rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1966). Omslaget medbundet, det bakre uppfodrat och fint restaurerat. Ryggen lätt blekt. Främre omslag med Sigrid Grönholms namnteckning, vilken är daterad 1899. Liten diskret inköpsnotering på insidan av främre omslag. Med omslag av Ingeborg Uddén och talrika vinjetter och illustrationer i 1700-talsstil. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som ett skönlitterärt slutdokument av L:s 90-talsforskning kan man betrakta Rococo-noveller, där L på en utsökt o tidstroget pastischerande prosa tar upp o varierar för honom själv starkt känsloladdade motiv som exempelvis erotik kontra vänskap i Hovmannen (där Heidenstam spelar en huvudroll) eller den judiska isoleringen o utvaldheten i den tidigare nämnda Kalonymos”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 32 s. Vitt hklbd med bruna titeletiketter på rygg respektive frampärm. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet lite lagerfläckigt och aningen solkigt. Pro Finlandia-auktionens exlibris från 1940. Efter Leopolds angrepp på ”En critik öfver critiker” bemötte Thorild Leopold i tryck med bland annat föreliggande arbete som utkom den 17 mars 1792. Dagen innan hade Gustav III skjutits och den litterära fejden avstannade.

Lund, C. G. Berling, (1780). 4:o. 16 s. Häftad i fint lätt nött samtida marmorerat omslag. Två små fuktfläckar på bakre omslaget. Liten bläckfläck på s. 9 och i yttre marginalen på s. 14-15. Övre hörnet avrivet på sista bladet. Samtida uträkningar i bläck på insidan av främre omslaget. Marklin Catalogus disputationum 103. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1329. Clas Blechert Trozelius blev 1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i ekonomi vid Lunds universitet.

Uppsala, kungl. Academiska boktryckeriet, 1851. 4:o. (2),27 s. Häftad i tryckt omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Omslaget lätt solkigt. Fuktfläck i yttre marginalen på främre omslag och från s. (1)-16, de inledande och avslutande bladen mycket lätt lagerfläckiga. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Meyer Program utgifna vid Upsala universitet 870. Fysikern och matematikern Adolf Ferdinand Svanberg uppfann samma år som denna skrift publicerades bolometern, ett instrument för att mäta små temperaturskillnader. Om Svanberg skriver ”Svenskt biografiskt lexikon” att han ”egde ett ovanligt skarpt minne, hvarå han gaf rätt märkliga prof, då han spelade schack med två personer på en gång utan att se någotdera schackbrädet och likväl oftast vann partierna äfven mot skickliga schackspelare.”

Sthlm, J. G. Lange, 1771. 8:o. VII,(1),134,(2 blanka) s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Ngt lagerfläckig. Titelbladet lite solkigt. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4789 för Fryxells uppsats. Titelvinjetten är signerad Lantingshausen. Patriotiska sällskapets handlingar utkom i sammanlagt sex delar. Föreliggande häfte innehåller uppsatserna ”Om Västerbottns och Lappmarkens upodling” av Friedrich Fryxell på s. 1-28, ”Svar på frågan: hvad skulle säkrast upmuntra hvar och en jordbrukare, at upodla jorden, af hvad natur den, i anseende til ägande rätten, vara må?” av Adolph Modeer på s. 28-56 och ”Åkerbrukets hinder och hjelpmedel” av Jonas Dubb på s. 57-134.

Lund, C. G. Berling, (1761). 4:o. 20 + (2),23-39,(3) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Det första titelbladet med bortskuren tillskrift nederst. Båda titelbladen med gamla duplettanteckningar i blyerts. Lidén Catalogus disputationum 26-27. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1139. Med hyllningsskrifter av J. T. Winberg, J. H. Hjertzell, L. E. Hiort respektive J. Hiort. De är skrivna på engelska, latin, franska respektive svenska.

Altenburg, 1909. 288 s. + Bibliographia botanicae. Supplementum. W. Junk. Verlag und Antiquariat für Naturwissenschaften. Scientific publisher and antiquarian bookseller. Editeur et Librairie ancienne des Sciences Naturelles. (Berlin, 1916). (2),VI,289-1052 s. Två lätt nötta gråa oklbd med röda infärgade övre snitt. Båda ryggarna med stötmärken överst. Första bandets rygg och bakre pärm lite tråkigt fläckade. Inlagan delvis loss i ryggen vid den bakre inre falsen och med en spricka i den främre inre falsen. Andra bandets främre pärm småfläckig och med tre något större fläckar. Katalog 33 från W. Junk utkom 1909 och innehåller 6891 poster. Linnés verk återfinns på sidorna 336-39. Det omfångsrika supplementet trycktes 1916 och förtecknar över 30 000 poster. Wilhelm Junk (1866-1942) var antikvariatsbokhandlare, bibliograf, Linnékännare och entomolog. Han etablerade sitt antikvariat, Antiquariaat Junk, 1899 i Berlin och kom att dominera handeln med naturvetenskaplig antikvarisk litteratur. På 1930-talet flyttade han till Haag, och antikvariatet bedriver numera sin verksamhet i Amsterdam.

Uppsala, literis Wernerianis, (1721). Liten 8:o. (8),42,(10) s. Tagen ur band. Gamla rödstänskta snitt. Någon enstaka liten fläck. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 12. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1047. Om den ”förståndige bergsmannen i Norberg”. Innehåller en rad tryckta verser och hyllningsord av bland andra N. Celsius, J. Boëthius, J. Berggreen, S. Lohmb, N. O. Rabenius, S. T. Schultze, E. Morænius och E. Ramström.

Uppsala, literis Wernerianis, (1731). 4:o. (6),37,(1) s. Med träsnittsvinjett föreställande Luleås sigill på titelbladet. Tagen ur band. Titelbladet med några småfläckar och spår efter borttagen ryggremsa. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 188. Warmholtz 695. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3182 med felaktig kollationering. Med en avslutande hyllning på franska av J. Grevesmühl. Avhandlar förutom Luleå även Råneå och Kalix socknar. Nicolaus Hackzell (1703-55) från Luleå blev senare kyrkoherde i Råneå.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1818-19. 8:o. 253,(3) s. Trevligt samtida marmorerat pappbd med guldlinjerad rygg och titeletikett av olivgrön glättad papp. Svaga röda snitt. Lite nötta ytterfalsar och skadad ytpapp i ryggändarna. Enstaka små rättelser i texten. Svagt lagerfläckigt titelblad, i övrigt enstaka små lagerfläckar. I slutet har registersidan rättade sidhänvisningar i bläck. Några små bläckstänk på rättelsebladet. Försättsbladet har bortklippt namnteckning upptill och därunder prydlig diminutiv namnteckning C. J. Hök daterad Uppsala 1837. Titelbladet har tryckåret 1818 men sista sidans impressum har 1819. Omslaget, som ej är medbundet här, hade titeln ”Noveller af Oehlenschläger”. Innehåller fem berättelser: ”Reichmuth von Adocht”, ”Porträtet”, ”Lyckriddarne”, ”Munkbröderne” och ”Eremiten”. ”Till de twå första berättelserna ligga werkliga händelser till grund; de andra äro foster af författarens phantasie” är det tryckt under innehållsförteckningen.

Bergen, C. F. Nissen, 1846. 8:o. X,11-62,(2 blanka) s. Enkelt marmorerat pappbd från ca 1900. Ryggen med skador. Titelbladet med pappersförtunning och litet hål. Sprucken i ryggen efter titelbladet med rostiga häftklamrar i ryggen på s. III. Lätt bruntonad. Upplästes vid en sammankomst den 18 januari 1842 och trycktes i Stockholm 1846.