Search Results

Sthlm, H. Fougt, 1776. 4:o. (12),52 s. Häftad och med bevarat samtida gråpappersomslag vid ryggen. En veckstukning i övre hörnet. Enstaka småfläckar. Sista sidan lätt solkig. Stort och bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 104. Bygger på en saga av L. C. de Boufflers. Översatt eller imiterad av C. B. Zibet och med musik av Uttini. Med omfattande rollistor. Fru Olin och herr Stenborg spelade huvudrollerna. Trycket har ett rikt urval tidstypiska vinjetter.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 43 s. Tagen ur band och insatt i pappomslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Gamla stänkta snitt. Några enstaka småfläckar. Från Ericsberg. Med ett kort företal ”Til könet”. Böök skriver i ”Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige” att ”Gyllenram i sin lilla berättelse skildrat svensk natur, befolkad af herdar och herdinnor, och på ett sätt som icke blott förråder natursvärmeri utan också natursinne”.

Sthlm, 1954. 87,(1) s. Fint grågrönt klbd med dubbla titeletiketter i brun respektive blå marokäng (Albert Bonniers privatbokbinderi). Omslaget medbundet. Oskuren inlaga. Ryggen med en minimal ljus fläck. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Utgiven av FIB:s lyrikklubb och tryckt i 3625 exemplar med anledning av Martinsons femtioårsdag den 6 maj 1954. Omslaget, frontespis (medräknad i pagineringen) och en stor mängd vinjetter av Gunnar Brusewitz. Martinson skrev verket redan på 1920-talet, men då som en novell vilken aldrig publicerades. I stället omarbetade han den till en radiopjäs som hade premiär i Sveriges radio den 10 januari 1937. Texten publicerades 1948 i samlingsverket ”Svenska radiopjäser 1947”.

Sthlm, 1879. 57 s. Häftad och oskuren i nött tryckt omslag som har mindre skavanker på framsidan, trasig rygg och större defekter på det bakre blanka omslaget. Sista bladet med obetydligt nagg i yttermarginalken. Fin inlaga. Med dedikation: ”Hr. Sigfrid Wieselgren förbindl. GEKlemming”. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1130. Årsberättelsen som omfattar 27 sidor är medhäftad, men ej medräknad i kollationeringen ovan. På en sida nämns August Strindbergs arbetsuppgifter på biblioteket. I bibliografin ”Sveriges äldre liturgiska literatur” redovisas bland annat resultaten av Klemmings omfattande sökande i de äldre svenska arkiven, främst Kammararkivet, i jakt på gamla arkivomslag tillverkade av äldre tryckblad. Genom detta skarpsinniga detektivarbete lyckades det honom att till stora delar rekonstruera en rad helt okända eller bara genom andrahandsuppgifter kända verk i vår äldsta boktryckeri- och kyrkohistoria. De hade gått till spillo under reformationen, men sparsamma fogdar hade alltså valt att återanvända de slitstarka pergamentbladen ur dessa verk som omslag till sina räkenskaper. Sigfrid Wieselgren (1843-1910) var bland annat politiker och utnämndes 1885 till generaldirektör för fångvårdsstyrelsen. Hans äldre bror Harald Wieselgren (1835-1906) var verksam vid Kungliga biblioteket, från 1877 som bibliotekarie med Klemming som chef.

Sthlm, 1885. (2),29 s. & plr. Tryckt i rött och svart. Häftad. Något nött omslag med liten skada nederst. Från Säbylunds bibliotek. Serien Svenska slott och herresäten. Sammanlagt utkom sju fristående delar av det fint utformade verket 1885-87. På bakre omslagets insida annonserar författaren: ”De herrar godsegare, som önska få sina egendomar intagna i detta verk, torde vända sig till undertecknad, då upplysningar meddelas om villkoren derför”.

Skara, P. Hedenius, 1834. 16:o. 28 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt omslag av samma papper som inlagan. Främre omslaget lagerfläckat. Med Kjell Erikssons röda monogramstpl på bakre omslaget. Bra ex. Första upplagan utkom 1822. För var och en av årets dagar anges en händelse ur Napoleons liv som inträffade just den dagen. I förordet konstateras att ”denna kalender är i verldshäfderne ensam i sitt slag”.

Sthlm, L. Salvius, 1753. 8:o. (2),36 s. Graverad vinjett på titelbladet och s. 1. Häftad i gråmönstrat pappersomslag från 1900-talet med tryckt titel på främre omslaget. Ett par små bläckstänk på titelbladet. Liten reva i yttermarginalen på bakre omslaget. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9578. Ibland finns en medaljavbildning på sidan 1, i detta exemplar återinns i stället en trevlig vinjett visande tre putti som studerar en pyramid genom ett optiskt instrument.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1956. 10 häften à 18,(2 blanka) s. & 1 häfte à (36) s. parallellpaginerat 1-18/1r-18r. Klammerhäftade. I lätt nött tryckt opappkassett. Utgavs i serien ”Enaktare för amatörer” av Bonniers Uggleböckerna. Består av ett regissörsexemplar med detaljerade regianvisningar av Hans Abramson och tio identiska exemplar av pjäsen, ett till varje rollperson. Pjäsen publicerades första gången i ”Svenska radiopjäser”, 1954 och utvecklades senare av Bergman till filmen ”Det sjunde inseglet”, 1957.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1830). 4:o. (4),10 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad. Oskuren. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 33. Setterwall 6091. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 33. Om socknen Biskopskulla i Lagunda härad i nuvarande Enköpings kommun. Planschen, som är signerad Müller, avbildar detaljer ur kyrkans väggmålningar. Innehåller bl.a. ett herdaminne och flera noter på svenska.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1762). 4:o. (4),15,(1) s. Häftad. Med fuktrand upptill. Ngt lagerfläckig, titelbladet mer. Det nötta titelbladet delvis loss och med revor i marginal och text. Lidén 124. Waller 5878. Soulsby 2219. Drake s. 42. Med en hyllning av signaturen ”P. E.”: ”Att spanska flugan känna rätt,/ och hennes kraft med fördel bruka,/ till önskad lindring för de siuka,/ ej sker, som mången tror, så lätt.” Om ”spansk fluga”, dvs den skalbagge som i torkad form användes inom medicinen. Linné visar i avhandlingen att skalbaggen förekommer inhemskt i Skåne. Knut Augustin Lenæus (1738-99) praktiserade senare som kirurg inom armeén, i Nora bergslag och Västerbergslagen samt brunnsläkare vid Loka.

Dresden, in der Arnoldischen Buchhandlung, 1822. 8:o. (2),184 + (2),190,(2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Bokblocket lite löst i häftningen och itu vid s. 176-77 i del I. Bra inlaga på tjockt fint papper. Från Näfveqvarn. Stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsens bibliotek. Utgavs på nytt i författarens ”Schriften” 1827-29. Romanförfattaren Carl Gottlob Samuel Heun (1771-1854) publicerade sig under pseudonymen ”Heinrich Clauren”. ”Nordisk familjebok” skattade honom inte högt utan menade att hans romaner ”genom sin platthet, falska sentimentalitet och grofva frivolitet [utövade] ett fördärfligt inflytande på den goda smaken”. I senare tid har man uppmärksammat hur hans ”Die graue Stube” kan ha influerat Mary Shelleys ”Frankenstein”.

Sthlm, L. Salvius, 1752. 4:o. 15 s. Häftad och oskuren.. Johan Clason (1704-90), som tillhörde en av de rikaste familjerna i skeppsbroadeln, var handelsman, varvsägare och skeppsredare i Stockholm med stora intressen i olika bruk runt om i Sverige, bland annat Graninge. Han argumenterar inte förvånande för brukens sak.

Uppsala, literis Wernerianis, (1728). 8:o. (8),56,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Tagen ur band. Någon enstaka småfläck, t.ex. i nedre marginalen på s. (7). De avslutande bladen lätt lagerfläckiga. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 26. Warmholtz 1054. Med hyllningsverser av D. Heike och P. V. Becker. Den sistnämnde skaldar: ”Thet önskan wore Swergie lärde, / at bringa sin metall i wärde, / med egna handtwärck hålla qwar / then winst, som främmand’ hand borttar / af jern, och hwad som ther af giöres, / som sen i landet dyrt införes.” Omnämnda i avhandlingen är bl.a. Jäders, Stjärnsunds och Vedevågs bruk.

Köpenhamn, 1934. XVI,290 s. Blått hklbd med sparsamt guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Främre omslag medbundet. Ex. på skrivpapper med Ernst Nygrens signatur. Utgiven av Det kongelige danske videnskabernes selskab, kommissionen for registrering af litterære kilder til dansk historie. Kungliga biblioteket i Stockholm äger en stor del av de förtecknade breven.

Sthlm, 1896. Porträtt,31 s. Häftad. Omslaget en aning nött, blekt rygg. Dedikation till Eugène Lewenhaupt på främre omslagets insida. Från Säbylunds bibliotek. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nummer 19. Skådespelaren Lisette Stenberg (1770-1849) var en av sin tids mer ryktbara. Författarens dom över hennes leverne är hård och han skriver om hennes tid i Paris: ”Hon synes då hafva skridit utför en moralisk förslappnings sluttande plan och hennes tillvaro på samma gång antagit den simplaste äfventyrerskas karakter”.

Uppsala, J. F. Edman, 1799. 8:o. (6),245,(1) s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Oskuren och delvis ouppskuren. Delvis lätt lagerfläckig inlaga. Bra ex. med Fredric Henning Rothliebs namnteckning och L. F. Rääfs exlibris. Daniel Boëthius var professor i praktisk filosofi och på 1780-talet anhängare av den engelska empirismen. Han blev dock senare mer intresserad av de tyska filosoferna Kant och Fichte. Detta är ett av hans viktigaste verk där han redovisar sina slutgiltiga filosofiska ståndpunkter. Bland hans lärjungar märks bl.a. Geijer, Wallin, och Adlerbeth. Rääf studerade för Boëthius i Uppsala men menade att hans lärobok, ”ett för öfrigt godt arbete, var i uppställningen sammanväfd af en mängd mellanmeningar, hopstufvade inom hvarandra, att jag nödgades med pappersremsor dem belägga, att först sammanbinda tankens början och dess slut och sedermera alla dessa instuckna och hopsnodda satser eller bestämningar”.

Sthlm, J. P. Lindh, 1811. 8:o. (8),527 s. Med grav. titelvinjett. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag. Omslaget lite fuktskadat nedtill på pärmarna. Ngt lagerfläckig och med spridda fuktränder i marginalerna. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6672. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 453. Omfångsrik historik med långa biografier över akademiens ledamöter med omfattande skriftförteckningar. Innehåller även en förteckning över Finska hushållningssällskapets skrifter och en lista över vilka som varit Vetenskapsakademiens preses. Rosenhane har när det gäller ledamöternas skriftförteckningar ofta försökt att redovisa allt som de har författat, även sådana arbeten som ligger helt utanför Vetenskapsakademiens ämnesområden.

Sthlm, 1937. IV,(2),219 s. Brunt hklbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag. Det sistnämnda med anteckning i blyerts och en liten svart bläckfläck. Författaren gav 1950 även ut en förteckning över ledamöterna i bondeståndet under riksdagarna 1600–97.

Sthlm, H. A. Nordström, 1825. 8:o. (6),XX,21-307 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Handskriven ryggtitel. Ryggen blekt. Ren inlaga med endast enstaka obetydliga fläckar. Med B. Fredenheims namnteckning i blyerts med adress Dyvik. Från Östanå. Bibliotheca Walleriana 7559. Första upplagan utkom 1816.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1855. 8:o. Litograferat porträtt,(4),LX,247 + VII,(1),288 s. + ”Bord Reglor af Walerius”. Samtida avskrift. 4:o. (4) s. Två samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar och orange titeletiketter. Röd- och blåstänkta snitt. Några svaga fläckar i andra arket, s. 17-32, i andra delen. Avskriften är löst bilagd och vikt. Med Ernst och Conny Collianders charmiga exlibris. Bra ex. ur Arne Nilssons bibliotek. Förord och levnadsteckning av utgivaren Bernhard von Beskow. Porträttet är litograferat av Cardon efter en teckning av Adelaide Valerius. Första samlade utgåvan. Johan David Vallerius (1776-1852) kom från enkla förhållanden i Göteborg där hans far var fattighuspredikant. Efter juristexamen i Uppsala 1793 gjorde han en ämbetsmannakarriär och blev 1826 ledamot av Svenska akademien. Samlingen innehåller ett stort antal dikter, visor och översättningar, bland annat av Horatius, samt minnesteckningar över till exempel Bellman och Lucius Apulejus. Den handskrivna dikten återfinns på sidorna 74-76 i första delen under titeln ”Kalas-reglor”.

Sthlm, 1912. VI,122 s. Mycket elegant brunt halvmarokängbd med upphöjda bind och blindpressad ryggdekor samt titel och tryckår i guld (Hedberg, 1943). Övre stänkt snitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Ur Bengt Bernströms bibliotek. En fin kulturhistorisk skildring där bland annat drag ur Karlskronas press- och teaterhistoria presenteras. I sista kapitlet beskrivs sjöofficerarnas köpta lantgårdar, inklusive Ehrensvärds ”Gröna stugan” och Chapmans Skärfva.

Nyköping, P. E. Winge, 1821-22. 8:o. (8),200 + 229,(2) s. Två samtida ljusbruna hfrbd med sparsamt guldornerade ryggar, titeletiketter av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggarna blekta och med några fläckar. Inlagorna ngt lagerfläckiga i början och på slutet. I andra delen ett litet hål på s. 197 med en minimal textförlust. Med Pehr Ekhoffs namnteckning och Emil Ekhoffs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1693. Översatt av Adolf Henrik Hemmendorff.

Uppsala, 1895. (2),173-85,(1 blank,1) s. Häftad och ouppskuren i ursprungligt blankt omslag, vilket är lite nött och naggat. Främre omslaget nästan loss. Några små veck i hörnen. Om Utö hus på Arnö och en översikt av ägarfamiljen Skacks genealogi.