Search Results

Uppsala, L. M. Höjer, 1756. 4:o. (4),28 s. Enkelt pergamentryggbd med mönstrade pärmsidor. Ngt lös i häftningen i början. Lite lagerfläckig Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 20. Med en liten hyllningstext på franska av respondentens kusin Georg Otto Walberg. Diskuterar bland annat den ostindiska handelns nytta och skadlighet för de europeiska samhällena.

Sthlm, f.d. Östlund & Berlingska boktryckeriet, 1857. 8:o. 42 s. Tunt läckert grönt samtida halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, stänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Fin inlaga. Det sista blanka bladet saknas. Från Östanå med den tillskriften på titelbladet och frampärmens insida. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 142. Egentligen fjärde upplagan, de föregående utkom 1787, 1788 respektive 1794. Fri bearbetning efter ”Les vendageurs ou les deux baillis” av A. P. A. Piis och P. Y. Barré. En av Envallssons populäraste komedier.

Lund, C. G. Berling, (1748). 4:o. (2),59,(1) s. & 1 utvikbar tryckt plansch & 1 utvikbar tryckt karta. Med flera träsnittsillustrationer i texten. Helsides träsnitt med runsten på s. 24.Fint marmorerat pappband från 1900-talets första hälft med svart titeletikett och klotskodd rygg. Rödstänkta snitt. Titelbladet med ett par lagade lite tråkiga revor närmast ryggen. Litet hål i övre marginalen på s. 29-30. Kartan med litet brännhål som inte stör bilden. Sista sidan solkig och med flera uppfodringar som stör texten något. Med Egil Lönnbergs initialer. Lidén Catalogus disputationum 72. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 616, nämner varken kartan eller planschen. Ottervik Litteratur om Blekinge 1930. På sista sidan en hyllning till respondenten från Jöns Henric Sörbom, på italienska och daterad i Argentina 1748! Planschen avbildar Johannes Holebecks gravsten från 1354. Men ”quis fuerit hic Holebeck nemo docere potuit” - vem denne Holebeck var vågar ingen gissa, skriver författaren. Kartan avbildar ”gambla Runneby stad” och ”Runneby aåâ ifrân Diupafors neder til Halwarabeg”. På dess baksida finns även en tryckt förteckning över utmarkerade ställen. Sven Bring adlades Lagerbring 1769 och är främst berömd för sin ”Svea rikes historia” som utkom i fyra delar 1769-83 men han lät även publicera ett flertal topografiska undersökningar om Skåne och övriga delar av södra Sverige i form av disputationer.

Sthlm, 1878-79. (2),XVI,42,I-XVIII + IX,(1 blank),40 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i ett gemensamt tryck omslag. Omslaget obetydligt solkigt. Fint skick. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1808. Förteckningarna över de två tidsperioderna var ursprungligen tänkta att utges separat men försågs sedan med gemensamt titelblad och omslag. Förtecknar även de intressanta uppsatser som ofta ingår i almanackorna, liksom en del närliggande litteratur.

Falun, P. Huldbergs boktryckeri, 1845. 8:o. 101,(3 blanka) s. Trevligt rött marmorerat mönsterpressat pappbd med sparsamt guldornerad rygg och svart titeletikett. Rödstänkta snitt. Det tryckta omslaget medbundet. Solkfläck i nedre marginalen på s. 45. ”Jag vill för en tid utbyta Fahlu roströk mot söderns klara himmel. Jag skyndar från kråkrisets och enbärsbuskarnes fädernesland dit der myrten och oliv växa”. Johan Magnus Bergman (1792-1867) var läkare, bruksägare och fabrikant i Falun.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792. 8:o. 46,(2 blanka) s. Häftad i samtida blåmarmorerat omslag. Lätt nött. Enstaka småfläckar. Titelbladet och s. 21-28 oskurna i nedre marginalen. Översatt av Johan Lorens Odhelius ur sista delen av författarens ”Offrande aux autels & a la patrie”. Utgavs på svenska första gången 1768. Är ett svar på frågan som ursprungligen ställdes av Vetenskapssällskapet i Bern. Arbetets andra del hade tidigare tryckts och utgivits i Uppsala under titeln ”Historisk granskning öfver de af herr Voltaire föregifne fyra lycksaliga tider”.

Sthlm, 1942-81. 523 + 525-935 + 496 + 691 + 274,(1) + 436,(1) + 564 + 535 + 707 + 713 s. Komplett svit om tio lite olika ohfrbd. De två avslutande volymerna med bevarade men lite naggade skyddsomslag. De fyra första delarna med hårt nötta ryggar. De övriga delarna i fint skick. Ur Sten Lundquists bibliotek. Allt som utkom av detta användbara standardverk rörande svenska författare och deras produktion.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 44 s. Graverad vinjett på titelbladet. Med graverade inklistrade medaljavbildningar på s. 3 och 44. Tagen ur band. Gott ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9427. Kryger var manufakturkommissarie.

Uppsala, typis Wernerianis, (1722). Liten 8:o. (6),48,(2) s. Ngt nött marmorerat pappbd med svart titeletikett. Ryggen lite skadad överst. Försättsbladet bruntonat efter tidigare inlagd lapp. Enstaka småfläckar och några fuktfläckar på de inledande opaginerade bladen. Titelbladet med liten lagning i nedre marginalen. Liten pappersförtunning överst på s. 1. Sista bladet lite beskuret och med förstärkning i inre marginalen med några bokstävers förlust. Lidén Catalogus disputationum 39. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2208. Med hyllningsverser av Petrus Enevald, J. Ihre, N. S. Löfgren och Petrus Ol. Rudbeck, den sistnämnda sannolikt identisk med Olof Rudbeck d.y:s son Petter Olof Rudbeck (1700-28), auskulant i Svea hovrätt. Hyllningsversen förtecknas ej i ”Bibliotheca Rudbeckiana”. Petrus Ekerman (1697-1783) blev sedermera professor i vältalighet i Uppsala.

Sthlm, F. B. Nestius, 1828. 8:o. 24 s. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3122. En tidigare upplaga utkom 1770.

USA, 1991. (6),XVI,582,(6),I-LXVI,(6) s. Svart oklbd. Ur Sten Lundquists bibliotek. Faksimilupplaga utgiven av Oak Knoll av den tredje och bästa upplagan av denna standardbibliografi. Första upplagan utkom 1803-12 och den tredje som här tryckts om utkom 1834. Behandlar Aldustryckeriet och familjen Manutius övriga tryckeriverksamhet.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1809-11. Liten 8:o. 104 + 88 + 55 s. Aningen nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett, grön nummerskylt och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt upptill, främre pärmen med litet brytmärke och pärmhörnen stötta. Sporadiska lager- och småfläckar. Fläck i yttermarginalen på s. 35-44 i del I. Författarens debut. Del II i andra upplagan från 1811. Tryckarens namn nämns inte i första delen. Fredrik Cederborgh (1784-1835) föddes i Östra Bors bruk i Lindesberg och var student i Uppsala och Lund. Han arbetade som kanslist, kopist och sekreterare samt drev mellan åren 1813-16 boktryckeri i Stockholm. Cederborgh utgav även tidningen ”Anmärkaren” från 1816 till 1824, då utgivningsbeviset överflyttades på P. A. Granberg.

Sthlm, B. G. Schneider, 1728. 4:o. (4),92 s. Något nött samtida enkelt hfrbd på träpärmar med upphöjda bind. Ryggen naggad upp- och nedtill samt med maskskador i falsarna. Något lagerfläckig. Pärmarnas insidor och för- och eftersättsbladen mycket hårt bruntonade. På försättsbladet tillskrivet ”casseras” i gammal tid. Överstruken namnteckning på pärmens insida av Joh. Forssell daterad Stockholm den 12 december 1730. Med Pontus Fredrik De la Gardies graverade exlibris fäst på titelbladets baksida och typtryckt kataloghänvisning på frampärmens insida samt typtryckt hyllplacering på inklistrad lapp överst på titelbladet, båda ditsatta av Jacob De la Gardie. Från Löberöd och senare försedd med Charlottenlunds exlibris med Arvid Posses vapen. Endast första delen av två. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1200. En andra del utkom 1731.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 12:o. (4),188 s. Ngt nött och lite naggat marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med röd titeletikett i skinn på främre pärmen. Främre tryckta omslaget medbundet. Detta och smutstitelbladet har ett mindre hål. Oskuren inlaga. En reva i yttermarginalen på s. 173. Ur Per Kjellanders bibliotek. Snellmans fortsättning är den mest betydelsefulla följdskriften i ”Det går an”-debatten. Trycket är utformat på samma sätt som originalet.

Sthlm, P. J. Nyström, 1755. 4:o. 12 s. Tagen ur band. Ngt nött och lite lagerfläckig. Genomgående fuktfläckig. Med Ol. Sundholms namneckning. ”Jag kommer nyligen ifrån mina utländska resor. Efter et långt bortowarande tycker jag mig knapt känna igen mitt fädernesland. All ting är förändrat. Alt har annat utseende. Alt gjör at jag twiflar, om jag icke rest i tankarne til et obekant land, och fallit i en sjukdom, som bestått i en inbilning, at jag råkat Swerige. [...] Et liust äcktenskap och en kär maka trodde jag skulle bli den hamn, hwarest jag kunde indraga mina segel, och trygg hwila för alla stormwäder. Et swenskt funtimmer war i mina tankar det, som jag för andra hölt wärdt min kärlek. Jag kommer till Stockholm at utwälja mig et til tröst under min instundande ålderdom. Men hwad hörer jag icke här? Man talar endast om execution af et grymt qwinno-wälde. Man ser en man får swikta under hårda slag, och et grymt sinne kan ej hämmas utan genom blodiga strimmor”. I texten följer sedan en dialog mellan ”Sincerus”, ”Cholericus”, ”Melancholicus”, ”Phlegmaticus” och ”Owäldig”, vilket mynnar ut i att ”Sincerus” ändå kan tänka sig giftermål och sammanfattar: ”Jag will lämna henne alt det wälde hon med skäl kan fordra. Jag begär ingen oinskränckt magt öfwer henne, ej heller fruktar jag något oinskränkt qwinno-wälde”. Författaren (1732-1803) blev sedermera biskop i Lund. Olof Sundholm (1752-1819) var präst och verksam i Skara stift. Han var en stor samlare och hans omfattande arkiv inklusive handskrivna västgötska sockenbeskrivningar finns i Skara stiftsbibliotek.

Sthlm, 1927. XXI,(3),162 s. & 2 utvikbara ritningar. Gräddgult hklbd med blå titeletikett i skinn. Övre grönt snitt. Främre omslaget medbundet, men med lagade hörn. Bandet delvis lite solkigt på pärmarna. Ritningarna tyvärr skurna med mindre bildförluster och sedan lagade i vecken. Judiska litteratursamfundets skriftserie VIII. Med förord av M. Fried och en inledning, ”De gamla judiska gravplatserna”, av Ragnar Josephson. Verket gavs ut postumt av Leon Fried. Rör de båda begravningsplatserna Aronsberg och Kronoberg på Kungsholmen.

Stockholm, I. Marcus, 1869. (4),200,(1) s. Häftad och oskuren. Omslaget lite naggat, ryggen med en mindre reva nederst. Med Fr. Pipers namnteckning i blyerts på omslaget. Snoilskys första bokpublikation i eget namn, tillika hans publika genombrott och bortsett från ”Svenska bilder” förmodligen hans viktigaste diktsamling. Här finns bl.a. hans dikter med italienska och spanska motiv, samt översättningar av Béranger. Sannolikt rör det sig om Fritz Piper (1807-97) som var farbror till Snoilskys första hustru och även farbror till Snoilskys andra hustrus första man.

Kristianstad, Schmidt & comp., 1836. 8:o. (2),252,(1) s. Samtida nött glättat marmorerat pappbd med orange titeletikett vilken är skadad i högerkanten. Blåstänkta snitt. Enstaka fläckar, t.ex. en brunfläck i titelbladets yttermarginal och liten ljus fuktfläck i yttermarginalen på de sista sidorna. Författaren är eventuellt en von Schwerin. Boken har ett motto lånat från Tegnér tryckt på titelsidan. Henning Gustaf Wrangel af Adinal (1780-1833) var enligt citat i Elgenstierna ”känd genom sina kärleksäfventyr, sitt häftiga lynne och sina dueller”. I gamla ”Biographiskt lexicon” får han en omfattande biografi som kompletterar ovanstående arbete där ”knappt ett årtal, ej ens födelse- och dödsår” återfinns. Släktgrenen Wrangel av Adinal dog ut med denne man 1833.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1855. 8:o. XVIII,404,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag. Det ngt nötta omslagets rygg sprucken och bokblocket itu på flera ställen och ngt ark loss. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bibliotheca Rudbeckiana 1705. François Combe (1816-90) var professor i historia i Bordeaux. Det franska originalet utkom 1854 och innehåller bl.a. kapitel om det svenska stormaktsväldet och dess konflikter med Ryssland. Den svenska översättningen gjordes av Reinhold Rudbeck (1825-1915) som även skrivit ett förord. Mot bakgrund av Krimkriget uttrycker Rudbeck sin oro över Ryssland i allmänhet och dess expansionsplaner i synnerhet: ”Genom sin djerfhet, sin list, sina slugna beräkningar har det alltid lyckats narra, vilseföra och söndra sina motståndare, samt sålunda i dem beredt sig verktyg för uppnående af sitt mål”.

Sthlm, H. Fougt, 1775. 8:o. 26 s. Tagen ur band och insatt i senare brunt omslag. Gamla rödstänkta snitt. Det sista bladet lätt bruntonat. Med Stockholms högskolas juridiska biblioteks blåstpl på titelbladet, s. 17 och 26 samt en röd utgallringsstpl på titelbladet. Översatt av Carl Fredrik Scheffer. Enligt Bygdén består skriften av artiklar som ursprungligen publicerades i den fysiokratiska skolans viktigaste tidskrift ”Nouvelles ephémerides économiques”, med vars redaktör, Nicolas Baudeau, Carl Fredrik Scheffer korresponderade.

Sthlm, S. Rumstedt, 1823. 8:o. 8 s. Tagen ur band och insatt i ny svart ryggremsa. Lätt vikspår. Samtida numrering i övre ytterhörnet på titelsidan. Med många biografiska uppgifter och omdömen som visar att författaren och den avlidna kände varandra. Eric Abraham Almquist (1767-1830) var biskop i Härnösand och Michael Lindström (1763-1823) var borgmästare där 1806-23 samt ledde bland annat Wifsta varv.

Sthlm, I. Marcus, 1871. 8:o. 7 s. + Då förestående framställning vunnit beaktande inom orten densamma afsedt /.../ [=inledning]. Linköping, F. Wallins boktryckeri, 1871. 8:o. (2) s. Häftad. Fläckar på s. 1-4. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Det avslutande trycket är förmodligen ej författat av Carl Axel Napoleon Gyllenhammar. Gyllenhammar (1826-86) var bl.a. disponent på Schisshyttan i Norrbärke socken och biträdande chef på Boxholms bruk. I sin skrift diskuterar han möjligheterna att frakta malm med järnväg.

Sthlm, S. Rumstedt, 1823. 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Allt som utkom. Föreläsningar hade annonserats i ”Allmänna journalen” redan 1822 och vände sig till ”wälartade yngligar” och behandlande ”pragmatisk anthropologi och sedolära, till befrämjande af menniskokännedom och lefnadswishet”. De hade dock aldrig blivit genomförda och detta var tänkt som ”ett litet profstycke af dessa tillärnade föreläsningar”. Arved Bethén (1756-1827) slutade som notarie i hovkonsistoriet 1782. ”Svenskt biografiskt lexikon” anger orsaken: ”P. Wieselgren, som personligen känt Bethén, uppger, att orsaken till att han övergav ämbetsmannabanan skall ha varit, att han gripits av olycklig kärlek till drottning Sofia Magdalena. Då han uppvaktade henne med sin skriftliga kärleksförklaring, betraktades han som vansinnig och fick lämna tjänsten, men drottningen säges ha beviljat honom en pension. Enligt egen uppgift skall Bethén av Gustav IV Adolf ha fått löfte om första lämpliga statstjänst, ehuru någon verkställighet sedan ej följt. På 1820-talet anropade han i upprepade suppliker konungen att hjälpa honom ur en allt mer tryckande förlägenhet genom en syssla eller pension eller genom understöd till utgivande av hans skrifter. Gäckad i sina förhoppningar, som han själv trodde genom ’samma outtrötteliga förföljerskas vaksamma åtgärd’, erhöll han dock vid ett par tillfällen en nådegåva av 100 rdr. I Wieselgrens ’Bref i bunden stil vid Lunds akademis jubelfest 1868’, där han skildrar de magistrar, med vilka han varit bekant, ges följande karaktäristik av Bethén: ’Arvid Bethén än i Stockholm gick så ensam i fyrti år, se'n hovkonsistoriekallet han mistat: en stilla oförargerlig man. Det hedrar kung Gustav, att brödet icke helt från den arme togs, om än ögat förbländats av en drottnings glans’. Bethén har sin huvudsakliga betydelse som översättare av några moralfilosofiska skrifter. Ett länge förberett arbete i ’folkmoral’, varmed han ännu på 1820-talet sysslade, blev aldrig tryckt”.

Sthlm, J. Beckman, 1854-55. 8:o. (6),382 + (4),383-1038,XXIII s. Två något nötta mörkbruna hfrbd från 1900-talets början med upphöjda bind och sparsamt guldornerade ryggar. Aningen nötta ytterfalsar och några smärre skrapmärken på de lite flammiga ryggarna. Enstaka småfläckar. På titelbladen namnteckning i blyerts av Gunnar Lindh daterad 1947 och men numrering 308 respektive 309. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5660. Ranius Litteratur om Linköping 4645 respektive Ranius Böcker om Östergötland 110. Båda delarna har huvudtitelbladet ”Beskrifning öfver Sveriges rike. Andra bandets första [respektive] andra häfte: Linköpings län. Förra [respektive] sednare delen”. Första delen med undertitel ”Allmän statistik. Städer” och andra delen ”Härader och socknar. Namnförteckning”. Wilhelm Tham (1812-73) var lektor vid krigsskolan på Karlberg från 1850 och utgav bl.a. ”Bidrag till svenska riksdagarnes och regeringsformernas historia” i två delar 1845-48. Han påbörjade i form av separat utgivna länsöversikter en mycket ambitiös beskrivning över Sverige där så väl länens naturförhållanden, näringar, statistik och kommunikationer avhandlas, liksom alla städer och socknar. I tur och ordning utkom beskrivningarna över Örebro län (1849), Västerås län (1849), Uppsala län (1850), Stockholms län (1850), Nyköpings län (1852) och Linköpings län I-II (1854-55). Tyvärr avstannade arbetet därefter.