Search Results

Uppsala, 1984. 160 s. Beige marokängbd med pressad titel i mörkbrunt på rygg och främre pärm samt helt guldsnitt. Omslaget medbundet. Lite snedläst. Bandet obetydligt solkigt och främre pärmen med en liten svag fläck. Löst ilagt några tidningsurklipp samt ett vikblad med guldtryckt omslagstitel ”GB” och insidan med kalligraferad tryckt text i vilken Esselte Herzogs i Nacka gratulerar Brusewitz på ”högtidsdagen den 7-10-1984 av beundrare med intresse för natur och litteratur”. Med Gunnar Brusewitz exlibris och dennes namn pressat nedtill på främre pärmen. Svenska naturskyddsföreningens årsbok 1984. Sveriges natur årgång 75. Rikt illustrerad av författaren. Innehåller: ”Naturen och landskapet”, ”’Fager är liden’”, ”Naturkänslan växer fram”, ”Det nyfikna Linnéseklet”, ”Natursvärmarnas landskap”, ”De gamla djuren och de nya”, ”De vitkindade – överraskningarnas fåglar”, ”Träd och människor”, ”Min barndoms mälarvik”, ”Resa i norr”, ”’Vi suckar det så tungt uti skogen?’”, ”Resa i syd – ryarnas land”, ”Hotet mot odlingsmarken” och ”Till sist...”.

Skara, H. A. Moeller, 1738. 12:o. (4),116 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Häftad och oskuren. Spår av gammalt omslag. Lite lös i häftningen. Enstaka lager- och småfläckar samt delvis med smärre fuktränder. Bibl.stpl på titelbladet. Avrivet hörn på s. 67-68 med mindre textförlust. Sista bladet med liten reva. Varianten med approbatio och hyllningsvers av pseudonymen ”AminthOr”, d.v.s. A. O. Rhyzelius. Första upplagan trycktes i Stockholm 1734. Thomas Gouge (1609-81) var presbyteriansk predikant. Henning Tideman var rektor vid trivialskolan i Härnösand.

Sthlm, 1878-82. (2),150 + (2),172,(1) + 23 s. Samtida mörkbrunt hklbd med blindlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och svagt marmorerade snitt. Smärre sprickbildning i innerfalsarna. I andra delen är två ark omkastade vid inbindningen. Enstaka småfläckar. En del smärre anteckningar och markeringar. Supplementet häftat och löst bifogat samt som vanligt lite bruntonat. Med J. Wiréns exlibris med texten ”Solåkra”. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4211. Auktionskataloger från Stockholms bokauktionskammare den 23 november och följande auktionsdagar 1878 och den 17 november och följande auktionsdagar 1880 samt den 23 maj 1882. Omslagstitel: Bibliotheca Cederhielmiana. Omfattar ca 9700 nummer. Med en kort historik över biblioteket i första delen. Det Cederhielmska biblioteket började byggas upp i slutet av 1600-talet av presidenten i Göta hovrätt, Germund Cederhielm. Det ärvdes och utökades ytterligare av sonen Eric Germund, men framförallt av dennes son Germund Carl. Den sista ägaren i familjen Cederhielm, Germund Ludvig, lät i början av 1800-talet flytta hela boksamlingen till Säby utanför Linköping. Den omfångsrika manuskriptsamlingen donerades med tiden till Uppsala universitetsbibliotek, medan boksamlingen 1841 gick i arv till Cederhielms hushållerska. Den ska då ha omfattat ungefär 13000 volymer. Hennes efterlevande lät sälja böckerna på auktioner i Stockholm 1878, 1880 och ett litet supplement 1882. Biblioteket var vid auktionstillfällena starkt reducerat på grund av en omfattande misskötsel under de föregående trettio åren, men dessa bokauktioner var trots detta bland 1800-talets viktigaste och mest intressanta. I boksamlingen ingick böcker ur Magnus Gabriel De la Gardies bibliotek och även ett stort antal krigsbyten ur polska bibliotek, framförallt med Karl Ferdinands pärmexlibris eller namn. Många av dessa böcker hade förvärvats i samband med försäljningen av det Oxenstiernska biblioteket 1732.

Uppsala, 1903. VI,242 s. Brunt klbd med svart titeletikett, vars titeltryck är lite suddigt. Fortfarande en betydelsefull översikt av kartografins historia i Sverige.

Sthlm, H. Fougt, 1776. Stor 4:o. (8),78,(2 blanka) s. Häftad i nyare, delvis blekt, omslag. Fin inlaga med en svag fläck i texten från s. 73 till slutet. Baksidan av det blanka bladet med några gamla anteckningar. Med Waldemar Ditzingers exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 105. Musiken av Uttini. Med en tryckt dedikation från översättaren till Gustav III på vars uppdrag översättningen gjorts. Utspelar sig i Jerusalems tempel. Översättaren Johan Murberg (1734-1805) blev året därpå rektor vid trivialskolan i Stockholm och 1787 ledamot av Svenska akademien. Han var även ledamot av Vitterhetsakademien och medlem i bibelkommissionen.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. 78,(2 blanka) s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Med gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med svar av Pehr Wargentin på sidorna 77-78. Författaren är mer känd under sitt blivande adelsnamn Liljencrantz. Johan Liljencrantz (1730-1815) verkade som Gustav III:s finansminister och senare som president i Kommerskollegium 1789-1812.

Sthlm, P. Sohm, 1810. 8:o. 51 s. Häftad och nästan oskuren i samtida gråpappersomslag. Något lagerfläckig, främst i marginalerna och på de sista sidorna. Från Säbylund. Trycktes först i Åbo 1809 med titeln ”Berättelse om landtdagen i Borgo, till det högwördige preste ståndets ledamöter af Åbo och Borgo stift”.

Sthlm, Z. Haeggström, 1840. 16:o. (32) s. Med en illustration på s. (7). Häftad och oskuren. Ngt nött och titelbladet respektive sista sidan lätt fläckade. Sista sidan med förlagsreklam. Har samma utformning som Vetenskapsakademiens ordinarie almanackor. Innehåller dock bara januari månad med en namnlista med de fyra ståndens talmän, kända riksdagsledamöter, politiska tidningar och olika anslagsdagar. Avslutas med ”hushålls- och andra rön, till nytta och nöje” däribland ”souveraint medel mot sabelhugg”. Carl Fredrik Dahlgren (1791-1844) utbildade sig till präst i Uppsala och kom där i kontakt med Fosforisterna. Tillsammans med A. J. Cnattingius stiftade han Manhemsförbundet och var sedermera även mycket aktiv i Bellmanska sällskapet, Aganippiska sällskapet och Par Bricole. Han publicerade texter i kalendrar och tidskrifter, och då främst ”Phosphoros”, men fick sitt genombrott som författare 1819 med samlingen ”Mollbergs epistlar”.

Örebro, N. M. Lindh, 1811-13. 8:o. (4),404 + (2),313,214-15,316-17,218-19,320-586 s. Två fina samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar, röda titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar. Gula snitt. Några små fläckar nedtill på ryggarna. Titelbladen något lagerfläckiga och enstaka fläckar i texten. Bra uppsättning. Från ”A, en ström uti Frankrike” till ”Öttingen”. Med supplement från sidan 504 i andra delen. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker.

Sthlm, 1908-11. Porträtt,6,(2),1-353,(2) s. + porträtt,(6),329,(2) s. + porträtt,(8),273 s. + porträtt,(6),248 s. Två bruna reptilmönsterpressade hfrbd med guldornerade ryggar, svarta titeletiketter, klistermarmorerade pärmpapper och marmorerade snitt. Ryggarna något nötta och blekta. Pärmhörnen lite stötta. Första smutstitelbladet med små lagningar i innersta marginalen. Avslutas med ett fylligt personregister i sista delen. Intressant inblick i romantikens Uppsala av innehavaren av den främsta litterära och kulturella salongen. Malla Montgomery-Silfverstolpes (1782-1861) memoarer spänner från hennes födelse till 1830 och inkluderar även författarens resejournal till Tyskland 1825-27. I en efterskrift återfinns uppgifter om hennes fortsatta liv, delvis hämtade ur hennes dagböcker.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 8 s. & 1 litograferad plansch. Häftad i tryckt ljusbeige omslag. Något bruntonad. Med Joh. Ax. Almquists stplr och prydliga anteckning. Texten på det bakre omslaget lyder: ”Denna minnesvård är upprest af Jemtlands häst-jägare corps och fält-jägare regemente på deras mötesslätt å Frösön, till minne av d. 19 augusti 1836, då h.m. konung Carl XIV Johan besökte denna ort”. Planschen föreställer det ståtliga runstensinspirerade minnesmärket med fem miltärer som staffagefigurer.

Sthlm, 1899. (10),VI,34,(2),I-XLII,(2) s. & plr. Titelbladet tryckt i rött och svart. Blått dekorerat oklbd i folioformat (Hedberg). Ryggen hårt nött och naggad upp- och nedtill. Pärmkanterna aningen nötta och pärmhörnen lite stukade. Försättsbladet lätt solkigt. Tryckt i 125 exemplar av Warner Silfversparres nya grafiska aktiebolag. Bandet och vinjetterna utformade av Agi Lindegren.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1797. 8:o. 212 s. + (ENGESTRÖM, JOHAN von) Anmärkningar vid herr härads-höfdingen M. Blix afhandling om Sveriges finance ifrån år 1745 til år 1795. Författade af en svensk bonde 1797. Sthlm, A. J. Nordström, (1797). 8:o. 197,(1) s. Två häften tagna ur band och insatta i grå pappomslag med handskrivna titlar. gamla blåstänkta snitt. Fina ex. med Joh. Ax. Almquists blekta rödstplr. Setterwall Svenskt historisk bibliografi 5559 respektive 5568. Magnus Blix (1743-1805) var bland annat häradshövding och nationalekonomisk skriftställare med flödande penna.

Uppsala, 1937. XV,(1),749 s. & 1 faksimilbilaga. Bra om än lätt nött brunt stänkdekorerat hfrbd med svartfärgade upphöjda bind, guldlinjerad rygg och dubbla titeletiketter i tegelbrunt respektive grönt (Bonniers bokbinderi). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Ryggen lätt blekt. Fint ex. med Per A. Sjögrens exlibris. ”Posten” var en satirisk och moralisk tidning utgiven av bankofiskalen Anders Berch (1736-70) under pseudonymen Candidus. Han var enligt Sylwan ”en helt ung man, om hvilken vi icke veta mycket mera, än att han var son af professorn med samma namn i Upsala”.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 40 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet lite lätt skrynkligt nedtill. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4574. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9335. Anders Berch (1711-74) var frihetstidens ledande merkantilist och fick Sveriges första ekonomiska professur i Uppsala 1741. I hans instruktion stadgades bland annat att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska.

Sthlm, L. Salvius, (1745). 8:o. 48 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. En del småfläckar. En gammal bläcknumrering upptill på titelsidan och ett brett bläckstreck i nedre yttre hörnet på s. 3. Detta är andra upplagan. Även L. L. Grefing tryckte en upplaga av detta tal samma år. Svar av Pehr Elvius. Arbetet avslutas på sidorna 42-48 med en ”förteckning på de privilegier, som til väfveri manufacturers befordran äro utgifne” mellan 1614 och 1720.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. XIV,193,(1) s. Nyare blått hklbd med guldtryckt titel respektive serietitel numrerad ”F. S. S. 8”. Svagt stänkta snitt. Det tryckta omslaget medbundet på slutet. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1183. Samlingar utgifna af Svenska fornskrift-sällskapet. Tredje delen. Häft. 3. Första och enda utgåvan av denna krönika. Med inledning av utgivaren F. A. Dahlgren. Därefter är krönikan i 492 rimmade sexradiga verser avtryckt. I de sista raderna berättar Daniel Hansson Hund till Romelberg (född 1537 eller 1541, död 1611) att krönikan är skriven 1605 då han var 64 år gammal. Avslutas med en ordlista. Som bihang återfinns två tryckta propagandatryck riktade emot Danmark, vilka är medbundna i en handskriftsvolym med Hunds krönika. Den första på sidorna 159-78 har titeln ”Ein lustige Historie tho lesen, wo jnt jar Dre und föstich, de Köningck van Dennemarken unde de Könninck tho Schweden mit ein ander gekrieget haben” och den andra på sidorna 179-93 har titeln ”Eines newes liedt. Wie des Durchleuchtigsten [...] Erichs des Vierzehenden zu Schweden [...] kriegsvolck, beide Stadt und Schloss Wardberg, in Hallandt gelegen, im sturm mit gewalt erobert [...]”. De är sannolikt skrivna på uppdrag av Erik XIV. På den avslutande opaginerade sidan är några ordförklaringar till dessa båda tryck.

Sthlm, J. Hörberg, 1835. 8:o. XIV,(1,1 blank),384 s. Samtida rött halvmarokängbd med breda upphöjda bind, guldornerad rygg och smal blomsterram på de mönsterpressade brandgula pärmpapprena. Ryggen ngt nött och med mindre skada upptill. Pärmhörnen skadade. Helt guldsnitt. Enstaka småfläckar. Fläck i nedre marginalen på s. 322-35 och i texten på s. 371. Dedikation från översättaren till Fredrik Theodor Berg. I konstbegreppet inbegrips även litteraturen, skådespelarkonsten och musiken.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1799. 8:o. 62,(2 blanka) s. Häftad och oskuren i något nött samtida gråpappersomslag. Lite lagerfläckig och med några hundöron. Med mindre bläckfläck i övre hörnet på titelbladet. Bra ex. med W. Ditzingers exlibris. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17:351. Upplagan med latinskt första arknummer på s. 3 och kustoden ”vinna” på s. 16. Skriften väckte stort uppseende i samtiden och sålde slut på 14 dagar. När en ny upplaga strax därpå utkom förbjöds arbetet med hänvisning till att det var kränkande för främmande makt. Järtas skrift rörde egentligen inte alls Frankrike, utan är en satiriskt skriven kritik av despotism i allmänhet och läget i Sverige i synnerhet. Den föreslår långtgående inskränkningar i tanke- och åsiktsfrihet med udden riktad mot de begränsningar av tryckfriheten som gällde och nyligen förstärkts i Sverige. Tyvärr infriade Gustav IV Adolf snarast en del av skriftens hårddragna förslag genom ytterligare inskränkningar av tryckfriheten under den följande tioårsperioden.

Sthlm, J. Beckman, 1867. 8:o. (4),352 s. Enkelt klistermarmorerat pappbd. Delvis fläckig, bl.a. på titelbladet. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 84. Författarkapet är omtvistat. Bl.a. menar J. A. Heine i ”Tidningen Fäderneslandet och dess redaktion” (Södertälje, 1871) i samband med en redogörelse för Carl Gustaf Ugglas biografi att Emilia Gullbrandssen är ”en äfventyrerska af första ordningen och som utger sig för att kunna skrifva romaner, följetonger m.m. samt vara ’författarinnan Götha’. Denna qvinna, som på sednare åren endast lefvat på bedrägerier, begågna i Sverge, Norge och Danmark, har nyligen äfven varit i Amerika, derifrån hon nu återkommit till Stockholm. Med ’författarinnan Göthas’ skriftställaretalang hänger likväl rätteligen så tillhopa att hon icke kan tala ordentligt något språk, långt mindre skrifva. Det är nemligen Uggla och en f.d. kammarskrifvare vid namn Orre som utgöra ’författarinnan Götha’; men de hafva varit blygsamma nog att icke själfva uppträda såsom författare till sina alster, hvilka likväl – t.ex. romanen: ’Landssoldaten’ – icke varit oäfna, och derföre hafva de (rätteligen Uggla) låtit ofvannämnda Emelie Gullbrandson bära både äran och hundhufvudet. Och hon har, oförskämd och bedräglig som hon är, samt dertill af Uggla inspirerad, kunnat, under berömmande af sin talang såsom författarinna och beskärmande af sin fattigdom, narra sig till pengar både af våra ministrar, statsråd, andra embetsmän, tidningsredaktioner m.fl.; ty på arbeten, som aldrig varit ämnade att utgifvas, har Uggla genom denna qvinna upptagit prenumeration”.

Sthlm, P. Sohm, 1815. 8:o. 154 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Liten fläck på titelbladet och s. 53-55. Någon enstaka småfläck. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3854. Egentligen den fjärde upplagan. Den första kom ut i Zerbst, den andra i Göttingen och den tredje i Liege.