Search Results

Leipzig, 1890. (6),268 s. Trevligt lackat lila hfrbd med guldpressad ryggdekor och marmorerade pärmar (Upsala bokhantverk, Thure Anderson). Ryggen och pärmarnas kanter med lite avskavningar. Inlagan med enstaka obetydliga marginalfläckar. Med Thure Andersons exlibris. Rikt illustrerad i färg och svartvitt. Thure Anderson var bokbindare och i hans exlibris från 1935 är initialerna ”UBH” inarbetade, vilket står för hans bokbinderi Upsala bokhantverk.

Uppsala, Palmblad & c., 1831-33. 8:o. (2),XCVII,(1 blank),445 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),447-1134 s. Två samtida eller nära samtida lätt nötta blå klbd. Ryggarna med blind- och guldpressade linjer och guldtryckta titlar samt pärmarna med blindpressade ramlinjer. Blåstänkta snitt. Blekta ryggar. Ett fåtal småfläckar. Något fler fläckar mot slutet av andra delen, t.ex. i övre hörnet på s. 1069-84. Titelbladet till andra delen med lång lagad reva. Delvis på blåtonat papper. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 14. Första upplagan utkom 1824-26.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 39,(1) s. Tagen ur band och försedd med ny ryggremsa av gråpapper. Gamla röda snitt. Enstaka lagerfläckar. Fuktrand i övre marginalen de sista sidorna och sista sidan lätt solkig. Innehåller synpunkter rörande den svenska krigsmaktens dåvarande beklädnad och beväpning m.m. Fredric Horn (1725-96) gjorde en lång militär karriär med början 1740 och var flera omgångar i fransk krigstjänst, bland annat vid regementet Royal Suédois. Han stod närmast kungen bland militärerna vid statskuppen 1772 och fick grevlig värdighet 1775 tillsammans med sin bror. Vid 1789 års riksdag var han dock en av oppositionsmännen och hamnade i tillfälligt häkte. Hans son Claes Fredrik Horn deltog i mordet på Gustav III.

Paris, E. Duverger, 1836. 8:o. VIII,262,(1) s. Häftad i ngt nött tryckt omslag. Oskuren. Inlagan delvis lätt lagerfläckig. Liten reva i texten på s. 177. Med L. F Rääfs exlibris. Sabin 2784. Översättning av ”History of the temperance societies” som utkom 1836. Även en svensk översättning utkom samma år. Arbetet behandlar nykterhetsrörelsens framväxt och tillstånd. Robert Baird, som var presbyterian och nykterhetsapostel, besökte Sverige 1836 och 1840. Vid det första besöket mötte Baird enligt uppgift Karl XIV Johan och lyckades få den svenske kungen att understödja utgivningen av sitt arbete, vilket sedan distribuerades i ett exemplar till varje församling i riket. Som ett uttryck för denna tendens i samtiden kan väl även L. F. Rääfs engagemang för nykterhetssaken tolkas. Rääfs skrift ”Bränvinsbränning och tidsandans riktning” är förutom ett inlägg i nykterhetsdebatten även ett angrepp på liberalismen och den nya tiden.

Oslo, J. C. Abelsted, 1833. 8:o. XVI,656 s. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg med vågskål och lagbok i guld. Stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och flammig samt med en del skrapmärken. Den rena inlagan med ngn enstaka småfläck. Med Johan Sederholms namnteckning daterad i Uppsala 1833. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Frederik Stang (1808-84) var norsk rättslärd och räknas som en av rättsvetenskapens grundläggare i Norge, delvis tack vare ”Systematisk fremstilling” som var den första handboken i norsk författningsrätt. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1771. 4:o. 16 s. Tagen ur band. Några svaga lagerfläckar. Den anonyma översättaren uppger sig under en vistelse i England ha kommit i kontakt med denna skrift författad av ”grefwen af Bath”. Arbetet är uppställt som en katekes med frågor och svar.

Sthlm, C. Deleen, 1828. 8:o. 32 s. Häftad med enkelt brunt omslag med handskriven titel på främre omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Med någon enstaka småfläck. Med J. A. Almquists stpl i titelbladets nedre marginal och på främre omslag. Bra ex. tryckt på blåtonat papper. Akrell Stockholmiana 946. Tidigare upplagor utkom 1819 och 1823. Texten hänvisar till en separat utgiven karta som saknas här.

Linköping, Biörckegrens enka, 1766. 4:o. 40 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. En gammal bläcknumrering i övre marginalen på titelbladet och en samtida namnteckning, Keyser [?]. Predikan hölls i St. Jakobs kyrka i Stockholm där Eric Tolstadius (1693-1759) var kyrkoherde.

Uppsala, Leffler och Sebell, (1838). 8:o. (4),41 s. Samtida pappbd med defekt rygg av orange mönsterpressad papp och pärmar på vilka det tryckta omslaget är uppklistrat. Gula snitt. Lagerfläckig och hårt fläckad i början. Handskriven dedikation till hovpredikant Johan Börjesson från ”CHR”, alltså Rundgren. Senare liten blåstpl Ståhle. Marklin Catalogus disputationum 27. Även med tryckt dedikation till hovpredikant Börjesson och hans maka. Respondent till den första delen fram till s. 21 var Herman Georg Gegerfelt. Här är första titelbladet bortplockat och titel och dedikation till andra delen bundna främst. Johan Börjesson (1790-1866) var präst, skald och ledamot av Svenska akademien. Herman Rundgren (1819-1906) var under delr av sina universitetsstudier i Uppsala informator åt Johan Börjessons barn, där han bland annat blev vän med Atterbom. Efter en lång tid som kyrkoherde i Norrköping blev han 1871 biskop i Karlstad. Han invaldes i Svenska akademien 1887. Lars Fornelius (1606-73) var professor i poesi och sedan teologi vid Uppsala universitet Hans huvudarbete är den första svenska poetiken ”Poetica tripartita” 1643.

Örebro, N. M. Lindh, 1861. 8:o. X,259 + VI,284 + VI,182 + VI,207 s. Två ljusbruna samtida hfrbd med guldornerade ryggar och klarröda titel- respektive gröna deletiketter samt blekta marmorerade snitt. Banden etikettsignerade av L. W. Levin, Uppsala. Lätt och jämnt bruntonade inlagor. Lagerfläckar i yttermarginalen på s. 225-34 i andra delen. Carl Höglunds namnteckning. Ur Arne Nilssons bibliotek. Ingår som II:1-4 i ”Samlade skrifter i obunden stil”. Av de samlade skrifterna såldes de olika verken även separat. Dessa delar redigerades av J. G. Wahlström. ”Kastas, innan man särskildt betraktar poesiens historia såsom sådan, en blick på den ställning, som poesien intager i den större historien, eller i sjelfva verldens: så låter det sig genast inse, att hon alltid varit en af kulturens förnämsta och lifligast verkande krafter” skriver Atterbom i inledningen. Det ofullbordade verket utkom posthumt och bygger på föreläsningsserier som Atterbom höll vid tre tillfällen, den senaste 1848.

Sthlm, 1898-(99). 167,(1) s. & 1 plansch & 1 liten tryckt rättelselapp. Brunt hklbd med titel i guld på ryggen. Titelbladet och planschens baksida gulnade på grund av för- och eftersättsbladen. Någon enstaka blyertsmarkering. Med K. F. Söderwalls namnteckning på frampärmens insida. Ur Christian Callmers bibliotek. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 40. Skrifter och handlingar utgifna genom Svenska autograf sällskapet IV. Publicerades ursprungligen i två häften. Innehåller biografiska uppgifter rörande 549 personer som varit verksamma vid Vadstena kloster, ibland med avbildningar av deras sigill och/eller namnteckningar. Planschen avbildar även en del sigill. Knut Fredrik Söderwall (1842-1924) var språkvetare, professor i nordiska språk i Lund och ledamot i Svenska akademien där han hade det yttersta ansvaret för ”Ordbok öfver svenska språket”. Han var även författare till bland annat ”Ordbok öfver svenska medeltids-språket” (1884-1918).

Lund, litteris Berlingianis, (1805). 4:o. 17 s. Enkelt blåmarmorerat pappbd med handskriven titeletikett på främre pärm. Ryggen nött. Den oskurna inlagan genomgående fläckig och småsolkig, mer mot slutet. Med Carl Trolle-Bondes grav. exlibris och stpl. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2950. Marklin Catalogus disputationum 37. Innehåller biografier över bibliotekarierna vid Lunds universitetsbibliotek 1684-1800 med skriftförteckningar. En svensk översättning finns i Gjörwells ”Brefväxling”, del V från 1807, med titeln ”Förtekning på bibliothecarierne vid kongl. academien i Lund; författad af hr m. Eric Dan. Kidron”. Almquist skriver att Kidrons ”författarskap” inskränker sig till ett och annat tillägg, däribland en biografi över Lidbeck.

Sthlm, C. Delén, 1809. 8:o. XIV,(2 blanka),171,(5) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Enstaka lager- och småfläckar samt många vikta hörn. Allt som utkom.

Sthlm, 1915. (2 blanka,2),CLII,352,(7) s. & plr. Ganska nött ohalvpergamentbd med guldornerad rygg och övre guldsnitt (N. Bernhard Anderssons bokbinderi). Omslaget medbundet. Ryggen flammig och med några nötningar och fläckar. Pärmarna solkiga, nötta och med skrapmärken. Med en liten maskinskriven nummerlapp inklistrad på det inledande blanka bladet. Tillskrift ”till fröken Märta Vestberg från utgifvarna”. Tryckt i 550 numrerade exemplar på glättat lumppapper, varav detta är nummer 201. Rikligt illustrerat och mycket fint utformat samt särdeles användbart standardverk om de kungliga proveniensmarkeringarna från Gustav Vasa till och med Gustav V och hans familj.

Västerås, J. L. Horrn, 1775. 8:o. (16),396,(20) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och brun titeletikett. Blåstänkta snitt. Liten skinnskada i rygghuvudet och nötta pärmpapper. Något bruntonad inlaga och med en del småfläckar. Titelbladet med några fukt- och solkfläckar. Enstaka understrykningar och marginalbockar. På frampärmens insida en överstruken namnteckning från 1777 och Joh. Ericsons något senare namnteckning. På bakpärmens insida i bläck ”Promemoria. Folen [= fålen = hästen] blef född natten emellan den 8:de och 9:de junij 1840. War natten emellan 2:dra och 3:dje dagen pingst betygar J. Er. Janson”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 13. De avslutande fyra sidorna är en förlagskatalog från Horrn. Tidigare upplagor utkom 1727, 1731, 1758 och en femte upplaga utkom 1795.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 4:o. (8),38,(2) s. & 1 grav. plansch. Med två träsnittsillustrationer i texten. Häftad med spår av borttagen ryggremsa. Titelbladet med liten fläck, sista bladet lätt solkigt och naggat. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 105. Warmholtz 1044. Planschen, signerad E. A. Geringius, avbildar en brukshytta. Med hyllningsskrifter av L. Böök, N. Bodin, J. F. Erichsson och J. Moræus samt en dedikationsdikt ställd till ”Saxhytte och Saxå bergsmän” från respondenten. Osmundjärnet, ett tackjärn om ca 300 gram, var från 1200-talet en viktig handelsvara i norra Europa. Från och med 1500-talet konkurrerades det gradvis ut av stångjärnet men ännu i Grönwalls och Saxholms samtid tillverkades osmundjärn i exempelvis Noraskogs bergslag.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1869. Tvär-folio. (4),12 s. & LII planschsidor. Hårt nött och solkigt ohklbd. Pärmarna klädda med tryckta blå omslag. Delvis loss i häftningen. Bitvis ganska fläckig och nött invändigt. Tillskriften: ”Otto, Åke, Margot Ekstam, Beateberg 11 mars 76.” samt en ålderstigen gnuggbild på försättsbladet. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Naturhistorisk atlas över flora och fauna.

Sthlm, 1901. (6),155 s. & plr. Elegant grönt halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerad rygg samt övre guldsnitt (Nordiska kompaniet, N. B. Anderssons bokbinderi, 1934). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och ytterfalsarna ytligt nötta. Främre omslaget med dedikation till Sigrid Sundborg och dennes namnteckning. Meddelanden från Svenska slöjdföreningen år 1902. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” är detta ”den första fullständiga monografien över en svensk konsthantverkare”. Sigrid Sundborg (1858-1933) studerade vid Konstakademien och drev sedan en framgångsrik konst- och antikvitetshandel i Stockholm.

(Uppsala eller Sthlm), typis Wernerianis, (mellan 1713-16). 8:o. (2),133 s. Häftad i enkelt blått omslag. Omslagets rygg skadad nedtill. Enstaka stavfel rättade i bläck. En gammal lagning i yttermarginalen med viss textförlust på s. 49-50. Arbetet var ett angrepp på de tankar om språket som J. J. Pfeiff presenterat i ”De habitu & instauratione sermonis svecani” (1713). Carl Iserhielm (1681-1748), son till Västeråsbiskopen Mattias Iser, fick efter studier i Uppsala tjänst som extra ordinarie kanslist i Riksarkivet 1705. Han fick slutligen avsked med justitiekanslers titel samma år som han avled.

Lund, Berlingska boktryckeriet, (1793). 4:o. 58 s. Häftad, oskuren och övervägande ouppskuren med bindgarn i ryggen. Brun fuktfläck i nedre ytterhörnet mot slutet. Sista sidan lagerfläckig i marginalerna. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6995. På sidorna 12-23 beskrivs asatron, ”wåre urfäders gudalära”, i ganska ljusa färger. I synnerhet de sedesamma levernet, gästfriheten, den äktenskapliga troheten framhålls av författaren. ”Okunnighet om laster gjorde hos dem hvad de vackraste begrep om dygder och den mäst upstädade sedolära hos sednare folkslag näppeligen kunnat åstadkomma”. Föga förvånande invaldes Sjöborg några årtionden senare i Götiska förbundet. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838), som härstammade från en blekingesläkt, blev professor i Lund 1799. Genom Lars von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1845. 8:o. (2),XV,(1),127,(1) s. Nära samtida ljusbrunt hfrbd med breda upphöjda bind, rikt och vackert gulddekorerad rygg och mörkröd titeletikett. Marmorerade snitt. Ryggen lite torr och med någon mindre repa. Bra och trevligt ex. Marklin Catalogus disputationum 4-12. Separat bokhandelsupplaga med nytt titelblad, nyskrivet förord och bortplockade deltitelblad. Utkom som avhandlingsserie samma år och respondenterna var S. A. Hedlund, R. Carlén, J. Rosell, G. Ekman, J. L. Ekman, E. R. Henschen, J. A. Nordin, F. Wallin och N. C. E. Treffenberg. Innehåller ”Sagan om Sunda och Upasunda. En episod ur Maha-Bharata”, ”Jadschnadattas död. En episod ur Ramajana”, ”Ganges’ nedstigande. En episod ur Ramajana”, ”Sagan om Kandu. Ue Brahma-Purana”, ”Draupadi’s bortröfvande. En episod ur Maha-Bharata”, ”Stycken ur Manu’s lagar” och ”Fabler ur Hitopadesa” samt anmärkningar.

Sthlm, 1887. 38 s. & 1 litograferad plansch. Häftad, ouppskuren. Sprucken i ryggen, omslaget småfläckigt, med revor och pappersförluster, det främre loss. Offsetting från planschen på titelbladet. Svenska slott och herresäten. Om Taxinge-Näsby slott i Södermanland som vid denna tid ägdes av Arvid Posses fru Ebba Augusta. Sammanlagt utkom sju fristående delar av det fint utformade verket 1885-87. Detta är den sista som tycks vara den ovanligaste.