Search Results

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1796. 8:o. (2),63 s. Häftad i samtida gråpappersomslag med samtida handskriven titel, ”Gottmarks panegyrica öfver Kantiska philosophien”, på främre omslaget. Bakre omslaget har klistrat sig i ett hörn mot den sista blanka sidan. Några småfläckar och fuktstänk. Bra ex. från Biby. Johan Gottmark (1726-1812) var domprost i Västerås och gav sig in i den debatt som rasade emellan bland andra Boëthius och Christiernin i Uppsala kring Imannuel Kants filosofi.

Sthlm, Wennberg & Nordström, 1770. 8:o. 24 s. Med samtida klistermarmorerad ryggremsa. Hål med obetydlig textförlust på s. 5-6. Lätt fuktfläckad marginal. Fint ex. Svar på den anonyma följdskriften ”Anmärkningar emot några helgedagars projecterade afskaffande uti bref ifrån en land-bo; i anledning af en tryckt afhandling Om helgedagar” som trycktes i Stockholm 1769.

Sthlm, L. Salvius, 1759. 8:o. (2),40 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Några svaga fläckar på titelbladet och lite fler fläckar på sista bladet. Samuel Chydenius (1727-57) föddes i Euraåminne i Finland, hans far blev senare kyrkoherde i Gamla Karleby, vilken tjänst senare brodern Anders Chydenius fick. Samuel Chydenius studerade vid Åbo respektive Uppsala universitet. 1751 fick han en tjänst vid Kommerskollegium och från 1752 och framåt deltog han i flera forsrensningsprojekt i Österbotten, bland annat under Augustin Ehrensvärds ledning samt utnämndes 1753 till docent i kemi och mineralogi vid Åbo universitet. Han drunknade i Kumo älv.

Eskilstuna, f.d. Larssonska officinen, 1858. 8:o. 48 s. + HALLGRÉN, GUSTAF. En liten samling tillfällighets-dikter. Nyköping, P. M. P. Lundberg, 1865. 8:o. (4),48 s. Bra halvpergamentbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn samt infärgade snitt. Ryggen lätt solkig. Inlagorna lätt bruntonade. Första arbetet med avrivet nedre hörn på s. 37, svag fuktfläck i marginalen på s. 23-48 samt några småfläckar på s. 41-44 och 47-48. Andra arbetet med svag ljus fuktrand överst på de sista bladen. Med ett medbundet delvis förtryckt dedikationsblad med handskriven dedikation till herr Emil Bogman. Med Axel Abramsons exlibris. Författaren var arrendator i Sörmland och född i Arboga 1807. Första arbetet med dikter som ”Gustaf Wasas tal till dal-allmogen vid Mora kyrka 1520”, ”Tankar under ett starkt åskväder”, ”Till fru A. C. då hon som nygift öfverflyttade till Finnland”, ”Tecknadt i en landsflyktig ungrares dagbok”, ”Hälsning till Hagby”, ”Tankar vid excellencen grefve Gustaf Trolle Bondes graf” och ”Poesiens makt”. I andra arbetet, som delvis trycker om dikter från det första, återfinns bl.a. dikterna: ”Ännu är icke Polen förlorat”, ”Skarpskyttesång” och ”Skenäs 1861”.

Karlskrona, Kongl. amiralitets-boktryckeriet hos P. E. Flygare, 1823. 8:o. XVI,106,(1) s. Tagen ur band. Blåmarmorerade snitt. Delvis lagerfläckig och med fuktrand i övre marginalen, mot slutet även ned i texten. Titelbladet med spår av liten bortskrapad blåstpl vilket orsakat minimalt hål. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Ottervik Litteratur om Blekinge 2878 med felaktig kollationering. Författaren skriver i sitt förord: ”Då Bleking hörer till Sveriges i botaniskt hänseende minst kända landskap, har jag ansett äfven det ringaste bidrag till dess kännedom icke vara utan något intresse. Alla, som i botaniskt hänseende besökt detta sköna land, hafva blott kortare tid uppehållit sig derstädes, hvilket ock röjes af den stora i ögonen fallande fattigdomen på citationer af loca natalia i alla svenska florer”. På sidorna IV-VIII avtrycks G. Fuiréns lista över Blekingeväxter. Fuirén gjorde sin resa genom Blekinge någon gång mellan 1610-28. G. C. Aspegren tackar G. Wahlenberg för information om Fuirén och dechiffreringen av de växter denne förtecknar.

Sthlm, A. J. Nordström, 1791. 8:o. (4),20 s. Nytt marmorerat pappbd med svart titeletikett. På titelbladet Björns kontrollstpl ”B” och en delvis bortskuren bläckantecning om ett uppförande i början av 1800-talet. Rollistan på s. (4) har förbockningar i bläck. Sista bladet med en stor skur små bläckstänk i yttermarginalen och några små solkfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 154-55. Utgiven på författarens förlag. Uppfördes första gången den 25 november 1791. ”Ämnet til detta stycke är en svensk händelse; anledningen, icke blott et infall. En liten revolution har timat i vår dramatiska stat; jag har der ej haft minsta del” skriver Björn i förordet. Utspelar sig på en källare i Stockholm och huvudrollen major Ädelhjelm spelades av författaren. Didrik Gabriel Björn (1757-1810) var dramatisk författare och översättare samt skådespelare och som sådan anställd vid Stenborgs teater under åren 1785-88 och vid Dramaten 1788-92. Han införde Kotzebue på den svenska scenen 1791 med ”De okände eller verldsförakt och ånger”. Efter att ha dragit sig tillbaka från scenen 1792 slutade han sina dagar som gymnasieboktryckare i Linköping.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med gammal bläckpaginering. Enstaka småfläckar. Tillägnad Leopold och ingår i striden med denne.

Sthlm, Generalstabens litografiska anstalt, 1908. (2),28 s. Trådhäftad i tryckt grått pappomslag. Bra ex. Faksimilupplaga av en latinsk hyllningsskrift till Karl XII av Emanuel Swedenborg. Originalet trycktes i Greifswald 1715.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. 13,(1) s. Tagen ur band. Delvis lite loss i ryggen. Några spridda lagerfläckar. Från Ericsberg. Saknar som ofta ett avslutande blad med bokannonser. En andra upplaga utgavs av Apotekaresocieteten 1936. Författaren var kyrkoherde i Köping och skriver mycket lite om vad Scheele uträttade i kemin (”hvarken jag eller i, bedröfvade åhörare, kunna följa honom på spåren i naturens doldaste vinklar och vrår, där han uplöser sammansatta kroppar til sina första grundämnen, och af verkningarne letar sig fram til orsakerna”) men desto mer utbreder han sig om vilken god kristen Scheele var.

Sthlm, H. A. Nordström, 1814. 8:o. (16),488 s. Elegant samtida ljusbrunt hfrbd med rikt och vackert gulddekorerad rygg av omväxlande täta våglinjer och glest utströdda stjärnor på blindpressad botten. Marmorerade pärmpapper. Svagt stänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Lätt bruntonad och med en del spridda lagerfläckar. Litograferad bokhandlaretikett från A. Wiborg & comp. i Stockholm på frampärmens insida. Diskret blyertsnamnteckning av Nils Gobom i Uppsala. Ur Arne Nilssons bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 178-79 för ”Den otålige”. Första upplagan utkom 1801-10. Innehåller även fabler, dryckesvisor och några översättningar. Tidigt exempel på elegant millimeterband. Nils Gobom (1889-1975) försvarade 1923 sin doktorsavhandling om Axel Gabriel Silverstolpe.

Sthlm, J. P. Lindh, 1793. 8:o. 44,(9,1 blank,1) s. Häftad i nyare gråmarmorerat pappomslag utan titel. Oskuren. Titelbladet, andra bladet och sista bladet med flera naggar i yttermarginalen. En stor svag fuktrand från s. 25 och till slutet. Samtida blekta bläckinitialer” O.M.” och prisanteckning ”12 sk” på titelsidan. Bra ex. Pehr Enbom (1759-1810) utmärkte sig allt som oftast för sin högstämda ton och sitt svärmeri för Thorild och Rousseau. Hans försök på den vittra banan utmynnade i samtidens hån. Till exempel var Hammarsköld i ”Svenska vitterheten” särskilt skoningslös: ”Visserligen måste Enbom varit intagen af en blind och öfverdrifven egenkärlek, som uppskattade hans egenskaper högt öfver deras omfång och förmåga; det tyckes äfven, som skulle en högst ytlig bildning samt en oklar åsigt af konsten och lifvet hafva derjemnte bidragit att förvirra honom. Han hade nämligen också fått i sitt hufvud föreställningen om en prosaisk poesi, den han genom en tillkonstlad sentimentalitet, en efterjagad sublimitet och en uppblåst diction sökte frambringa, i sitt ’Skalde-försök öfver ett odödligt namn’”. Dock har B. E. Malmström senare försökt att släta över Enboms litterära försök: ”Enbom var en av dessa vårfåglar, som bebåda en skönare årstid men äro ute för tidigt och därför förfrysa under eftervinterns köld”.

Sthlm, C. Delén, 1805. 8:o. (10),7-602,(1) s. & 12 utvikbara grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Rödstänkta snitt. Ryggen med ett par tråkiga stråk mörka missfärgningar och mer i översta ryggfältet. Lite nötta falsar och med smärre sprickor i främre ytterfalsen. Enstaka lager- och småfläckar. Planscherna i fint skick men delvis med lätt smal fuktrand i övre marginalen. Nedre snitten med Gustaf Lewenhaupts namnteckning. Från ”Abscissa” till ”Ögonmått”. Med subskribentförteckning i början. En mindre del av upplagan trycktes på tjockt fint papper, dock ej detta. Mårten Sturtzenbecher (1760-1836) var fortifikationsofficer och lärare vid fortifikationen och Karlbergs krigsakademi.

Sthlm, C. Delén, 1812-14. 8:o. XII,(2),375,(1) + (8),112 s. Stiligt samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg inkluderande tre olika figurer i de fem ryggfälten (fågel, stjärna och urna) och brun titeletikett i glättad papp. Marmorerade pärmpapper. Solkiga eller möjligen ursprungligen grafitgrå snitt. Delvis bruntonad och lagerfläckig. På frampärmens insida fult bortskrapad namnteckning och Bengt Carlsunds exlibris. Blyertsanteckning av Gustaf-Otto Adelborg: ”kat. 210”. Ur Arne Nilssons bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 119 för ”Erik den fjortonde”, s. 120 för ”Rustan”, s. 132 för ”Medea”, s. 513 för ”Messias i Getsemane” och ”Jerusalems förstöring”. Del I innehåller även några biografiska anteckningar. I denna del är sidorna 143-44 ett utbytesblad. Del II med omtryck av Nils von Rosensteins företal till ”Nyare arbeten” 1793. Det fina bandet är osignerat, men troligen bundet av H. G. Björkblad i Stockholm.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1839. 8:o. (2),VII,(1),363 s. Hårt nött hfrbd från början av 1900-talet med sparsamt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext. Ryggen blekt och med skador upp- och nedtill samt skinnet nött vid falsar och pärmhörn. Det tryckta omslaget medbundet. Inlagan delvis lagerfläckig, ibland ganska kraftigt som i yttermarginalen på s. 7-8 och 39-40. En bläckfläck i nedre marginalen på s. 355-56 där även nedre marginalerna är solkiga och har en liten lagning. Med Adolf Roths exlibris och Arvid Posses namnteckning daterad Göteborg 1927. Bring Itineraria svecana 601. Schiötz Itineraria Norvegica 156*. Granlund Litteratur om Halland 2180. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 219. Bördh Dalslandslitteratur 1426. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”otvivelaktigt den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet som genom sina många skrifter.” Brunius var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”. I ”Antiqvarisk och arkitektonisk resa” skildras även ett besök vid Fredrikshald i Norge.

Lund, 1979. 339 s. Häftad. Små fläckar på omslaget, ryggen lite nött. Sju sidor med handskrivna anteckningar bilagda. Dedikation till Maj och Christian Callmer. Utgör en fortsättning på Wilners utgåva av Lunds matrikel för 1667-1732, vilken utgavs 1926-32. Christian Callmer avtackas i förordet för sin hjälp. Anteckningarna är listor över utländksa studenter som studerade vid Lunds universitet.

Sthlm, Kongl. ordens-tryckeriet, 1792. 8:o. (6),215,(10) s. Trevligt men lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Brunstänkta snitt. Ganska lagerfläckig. Översatt och bearbetad samt med företal av Samuel Ödmann. Jean-Louis-Marie Poirets läsvärda berättelse om sin resa i det vi i dag kallar Algeriet utkom i Paris 1789 och blev snabbt översatt till tyska och engelska. Ödmann har kortat ned Poirets ibland utsvävande kommentarer om vattenfall och liknande samt förkortat berättelsen om Numidiens naturalhistoria som visar att Poiret var påverkad av Linné. Till den stora ”Encyclopedie methodique” står Poiret bakom ”Dictionnaire de botanique” i 20 volymer, 1789-1823 och han har också publicerat flera andra arbeten av botanisk och naturalhistorisk karaktär.

Sthlm, 1884. (4),196,(1) s. Stänkdekorerat pappbd med titeletikett av svart skinn, stänkta snitt och medbundet omslag (Isberg). Lite blekt rygg. Några bruna fläckar på det bakre omslaget. Bo Sture Wikings exlibris och namnteckning, den senare daterad 1940. Ovanlig och användbar översikt med många avtryckta originalhandlingar. Albin Hildebrand (1844-1917) publicerade ”Lärobok i kyrkohistorien” 1886, vilken utkom i flera upplagor. I Kungliga biblioteket ”finns hans omfattande samlingar, framför allt biografier över sthlmspräster med rubriken Clerus Holmiensis o personregistrerade utdrag ur Sthlms konsistoriums acta o protokoll” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Västervik, C. D. Ekblad & comp, 1856. Högsmal-12:o. 360 s. + (ÖSTERLING, C. G.) Evangeliske läro- och böne-psalmer eller andelige sånger öfwer alla sön- fest- och helgedags-evangelier, som hela året igenom äro brukelige. Andra delen. Västervik, C. D. Ekblad et comp., 1856. Högsmal-12:o. 300,VII s. Samtida hårt nött skinnbd med svagt upphöjda bind. Skadat rygghuvud och en fem cm reva nederst i bakre falsen. frampärmen har splittrat sig så det tunna tråspånet tittar fram i ett hörn. Två mässingsknäppen och två läderspännen, de senare dock numer för korta för att boken ska kunna stängas. Några småfläckar och mindre maskskador på pärmarna. Första titelbladets marginaler bruntonade med naggar och solk i yttermarginalen. Lätt bruntonade inlagor. Flera vikta hörn. De sista registersidorna i Österling mer fläckiga och med ett litet maskhål i övre hörnet. Tillskrift på pärmens insida ”Denna bok tillhör mig Magareta Petersson Ålem den 15 october 1861”. De två arbetena brukade säljas tillsammans och därför kallas andra arbetet ”andra delen”. De är viktiga pietistiska sångsamlingar.”Mose och lambsens wisor” trycktes första gången 1717 och utkom i minst nitton upplagor fram till 1868. Det andra arbetet utkom första gången 1724 och är översatt och bearbetat av C. G. Österling efter huvudsakligen tyska original av bland andra J. C. Dippel, Gottfried Arnold, W. G. Dessler och Johann Wilhelm Petersen. Ålem ligger cirka fyra mil norr om Kalmar och knappt elva mil söder om Västervik.

Lund. C. F. Berling, (1796). 8:o. 24 s. Tagen ur band med gamla rödstänkta snitt och insatt i brunt omslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Några obetydliga bläckstänk på titelbladet. Joh. Ax. Almquists stplr. Eberhard Rosenblad (1714-96), före adlandet 1770 Rosén, svensk läkare och professor. Han var bror till Nils Rosén von Rosenstein. ”1768 var han en av dem som låg bakom Lunds lasaretts grundande. Jämte Sven Lagerbring var Rosenblad utan tvivel Lunds universitets mest lysande namn vid 1700-talets mitt” enligt ”Nordisk familjebok”.

Köpenhamn, Kongelige universitets bogtrykkerie, 1779. 4:o. (10),168 s. Fint samtida lätt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn med texten: ”Suhms samling til den danske historie”. Grönstänkta snitt. Ngn enstaka småfläck. Två gamla biblioteksnumreringar varav en överstruken. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Endast första häftet. Bibliotheca danica III:7. Setterwall Svensk historisk bibliografi 223. Utgiven på A. H. Godiches änkas förlag och bekostnad. ”Samlinger” utgavs av P. F. Suhm 1779-1784 i två delar med tre häften i varje del. Detta är endast första häftet. Publikationen samlade otryckta urkunder till Danmarks historia. Detta häfte innehåller ”En samling om gamle gilder og gildes-skraaer i Odense” av J. Bircherod på s. 1-47, ”Om Elephant-ordenens ælde, og mere ordenen angaende” på s. 48-59, ”Pavelige buller om Elephant-ordenen” på s. 60-69, ”Præsternes i Fyen indgivne beretninger om fyenske oldsager, til d. Oluf Worm 1623” på s. 70-92, ”Gammel dansk och norsk myntes forklaring” av J. A. Hoppener på s. 93-96, ”Beskrivelse over Skaane efter de i følge en kongelig befaling i aaret 1624 fra hver provst til d. Oluf Worm indsendte efterretninger” på s. 97-145, ”Udtog af Mogens Olsen Aargaards tanker om herregaardene Irup og Ølands, samt nogle de værende oldsagers, navn og alder” på s. 146-48, Underdanigste relation om miin og Fredrich von Ahlefelds [---] udi den os begge anbefalede extra-ordinarie ambassade udi kongel. majest. cancelie efter vores instructions indhold, indleveret den 13 october 1659” av O. Krag på s. 149-64 och ”S: Jacob Ullfelfds beretning om den legation, hannem betrod vaar aff kongl. maj. Friderich II udi Rydsland” på s. 165-68.

Sthlm, sahl. M. Laureli enckia, 1719. 8:o. 40 s. Häftad. Bruntonad och tämligen solkig i början samt med en del lagerfläckar. Vikta hörn mot slutet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1572. Första upplagan. En andra odaterad upplaga utkom på 1720-talet. Lagerlöf (1670-1731) skrev ett antal inlägg i ekonomiska ämnen och om lantnäringarna. Han var borgmästare i Kristinehamn, men slutade sina dagar som sinnessjuk.

Västerås, J. L. Horrn, 1768. Folio. (4) s. Tagen ur band. Lätt vikspår. Titelbladet med lite snett bortklippt tillskrift nedtill, även andra bladet klippt. Sista sidan lite mörktonad i yttermarginalen. Bra ex. På vers och med några förklarande fotnoter där det uppräknas åtta tillfällen då Adolf Fredrik besökt Västerås.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 12:o. XII,128 s. Ljusbrunt lackat hfrbd med guldornerad rygg och rödbrun titeletikett (Hedberg). Röda snitt. Det tryckta gröna omslaget medbundet. Blekt, torr och något nött rygg. Förlagsblåstpl ”B.A.” på främre omslaget. Exlibris för Eric Törnqvist. Bra ex. Innehåller novellerna ”Vedergällningsrätten”, ”Denis från Normandie” och ”Kollerstad” som alla kom ut första gången 1821 och med vilka Crusenstolpe mötte den litterära publiken för första gången. Han skriver om detta i förordet: ”Anbudet antogs. Novellerna försåldes till boktryckaren Imnelius, som utgaf dem; men i så eländigt tryck och med så vårdslöst besörjd korrekturläsning, att man, för att icke göra författaren modstulen, ej ens ville lemna honom något exemplar af dessa hans egna arbeten, då han följande året återkom till hufvudstaden, der de ej vidare funnos att köpa”.