Search Results

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1828. 8:o. VIII,(1,1 blank),106,(2) s. & 12 grav. plr, varav 7 utvikbara. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag. Ett ”C” stämplat på ryggen. Ren inlaga. Med förord av Gustaf af Uhr. Utgavs på föranstaltande av Brukssocieteten.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1867. 8:o. XL,111,(1) s. Nära samtida brunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. De första fyrtio och de sista trettio sidorna bruntonade. Titelbladet lagerfläckigt, liksom ställvis marginalerna och snitten. En del blyertsmarkeringar. Författaren var född 1835, hette Johan Gustaf Knut i förnamn och hade ”någon tid varit e.o. amanuens vid Statistiska byrån i Stockholm”, allt enligt Linnströms boklexikon. Han gav ut ”De utländska och svenska myntsystemens inbördes förhållanden jemte de utländska mått- och vigtsystemens förhållande till de svenska och franska. Fickbok för affärsmän” 1871.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 4:o. (8),38,(2) s. & 1 grav. plansch. Med två träsnittsillustrationer i texten. Häftad med spår av borttagen ryggremsa. Titelbladet med liten fläck, sista bladet lätt solkigt och naggat. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 105. Warmholtz 1044. Planschen, signerad E. A. Geringius, avbildar en brukshytta. Med hyllningsskrifter av L. Böök, N. Bodin, J. F. Erichsson och J. Moræus samt en dedikationsdikt ställd till ”Saxhytte och Saxå bergsmän” från respondenten. Osmundjärnet, ett tackjärn om ca 300 gram, var från 1200-talet en viktig handelsvara i norra Europa. Från och med 1500-talet konkurrerades det gradvis ut av stångjärnet men ännu i Grönwalls och Saxholms samtid tillverkades osmundjärn i exempelvis Noraskogs bergslag.

Sthlm, P. G. Berg, 1868. 8:o. (4),158,(2) + 158,(2) + 158,(2) + 160 s. Samtida mörkgrönt hfrbd med guld- och blindpressad linjedekor på ryggen. Marmorerade snitt. Lite nötta ytterfalsar, rygghuvud och ryggslut samt en hel del repor på ryggen. Bra och fläckfri inlaga. Avslutas med ett omfattande register till alla delarna. Första delen inleds med kapitlen ”Bibliotheker”, ”Bibliomani”, ”Litterära journaler”, ”Upptäckten af manuscripter” och fortsätter med bland annat ”Boktryckets tidigaste början”, ”Tryckfel”, ”Litterära beskyddare och befordrare”, ”Åldriges framsteg i nya studier”, ”Litterära bedrägerier”, ”Fysiognomik” och ”Uppkomsten af tidningar”. Isaac D’Israeli (1766-1848), brittisk-judisk författare, som var far till den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli.

Sthlm, H. Keyser, (1662). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Bläckpaginering. Fint ex. på skrivpapper med J. A. Almquists runda röda stpl. Daterad den 9 oktober 1662.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 4:o. (16),94 s. Svart hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Ett gammalt omslag med handskriven titeletikett medbundet. Pärmpapperet och det medbundna omslaget har samma marmorering. Inlagan med bruksspår och aningen solkig på en del håll. En gammal bläcknumrering i övre hörnet på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 101. Mycket utförlig tryckt rollförteckning på s. (9-16) där pjäsen har titeln ”Birger Jarl och Mechtild”. Skriven utifrån en idé av Gustav III och uppförd med anledning av hertig Karls och Hedvig Elisabeth Charlottas förmälning. I pjäsen har även inarbetats utdrag ur den franska operan ”Æglé” som enligt företalet försetts med ny musik av hovkapellmästaren Johnsen, musiken till de övriga ”divertissementerna” komponerades av hovkapellmästaren Uttini. Femte scenen i tredje akten och det avslutande divertissementet är författade av Adlerbeth. Scenen är på Bjälbo slott, vilket inte utesluter närvaron av samer med trolltrummor. Trycket uppvisar ett stort antal fina typografiska vinjetter, vilka visar på rikedomen i Fougts typförråd.

Sthlm, A. J. Nordström, (1796). 8:o. (4),38,(2 blanka) s. Häftad och oskuren i tryckt, ngt solkigt, omslag med några små revor. Någon enstaka mindre fläck och några sporadiska mindre hål i yttermarginalen. Fint ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 168. Denne och SB17 uppger 58 paginerade sidor, sannolikt av misstag. Utgavs på översättarens eget förlag. Insidan av omslaget med en förteckning över ”Theater-stycken af herr Envallsson”.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 8:o. (6),143,(1) s. Tryckarmärke i träsnitt på titelbladet. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lite flammig och pärmarna med tråkigt avskavt papper. Lite lager- och småfläckig. En svag fuktfläck på de första sidorna. Raderad namnteckning på frampärmens insida som lämnat en bruntonad fuktfläck efter sig. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1093. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6120. Ett av den flitiga Samuel Loenboms (1725-76) sista arbeten.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1822. 4:o. 79 s. Rött hklbd från 1900-talets andra hälft med röd titeletikett i skinn. Titelbladet med samtida anteckning o författare och en samling små bläckstänk, mest i yttermarginalen. En liten fläck i ryggmarginalen på s. 70-75. Exlibris Per Gustavi. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6256. Mycket detaljerad förteckning och beskrivning av kronans jord i allmänningar och kronoparker inom respektive härad.

Gävle, A. P. Landin, 1862. 8:o. 18,(2 blanka) s. & 1 litograferad plansch. Häftad i enkelt aningen fläckigt omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Det brunröda tryckta omslaget medbundet och det främre något loss upptill. Bra inlaga. Med en liten rättelse på s. 15. Från Ericsberg. Medföljde ”Norrlandsposten” nr 138 1862. Planschen är en fasda- respektive planskiss till Sofia Magdalenas kapell.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1759. 8:o. 39 s. Tagen ur band och insatt i senare dekorerad ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Gott ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 92. Vem som döljer sig bakom översättarinitialerna har inte gått att få reda på. ”Skådeplatsen föreställer en åt Diana helgad skog”. Personerna är Kärleks-guden, Mercurius, Venus samt de tre nymferna i Dianas tempel Euphrosyne, Cyane och Aglae.

Milano, 1950. XV,(1),510,(2) + (6),454,(2) + (6),670,(2) s. Tre gröna oklbd med guldornerade ryggar och gröna övre snitt. Faktura från Ibot till Gösta Elvin bilagt i första volymen. Faksimiltryck efter originalen som utkom 1895-1902. Verket tillhör standardbibliografierna rörande inkunabeltryck.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1782. 4:o. 76 s. + Kongl. maj:ts taxa, hwarefter stora siö-tullen uppå alla utgående waror, beräknas och erlägges; gifwen Drottningholms slott den 23 september 1782. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1782. 4:o. 40 s. Häftade tillsammans i något nött samtida gråpappomslag med en liten bläckfläck på frampärmen. Enstaka fläckar. Bra ex. Mycket noggranna och omfattande förteckningar över allsköns varor från agat till örhängen respektive alun till öl.

Karlskrona, G. Ameen & comp., 1844. 12:o. (4),138,(2) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i lite solkigt tryckt gult omslag. Främre omslaget med ett veck. Lös i häftningen och några sidor helt loss, t.ex. s. 41-44. Bra ex. från Ericsberg. Ottervik Litteratur om Blekinge 3130. Med en inledande hyllningsdikt av signaturen ”A. L–d.”, sannolikt Assar Lindeblad. Innehåller bland annat dikterna ”Bleking”, ”Siskan”, ”Vid en öppen graf”, ”Den döende skalden”, ”I solnedgången”, ”Röfvarbandet”, ”Flickan och törnrosen” och ”Sveriges olycklige och vanvårdade barn till Fredrika Bremer”. Johan Ulrik Runsten var kyrkoherde i Simrishamn och avled där 1882.

Göteborg, C. F. Arwidsson, 1862. 8:o. (4),476 s. Med en illustration i texten på s. 455. Ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och infärgat mörkbrunt titelfält samt dekorativa klistermarmorerade pärmpapper. Rödstänkta snitt. Ryggen lite blekt och med några småfläckar. Titelbladet har en liten skada som är lagad på baksidan. Svag fuktrand i nedre marginalen på de första sidorna. De fem arken med s. 385-464 något bruntonade p.g.a. annan papperskvalité. Fläck i yttermarginalen på s. 457-58. Bra ex. Fregatten Norrköping skickades ut under det pågående inbördeskriget i USA för att skydda svenska handelsfartyg i de nordamerikanska farvattnen. Innehåller en skildring av USA, framförallt från New York och Boston, samt av Västindien, där besöket på St. Barthélemy beskrivs på sidorna 131-35. Lars Johan Govenius (1828-99) var skeppspräst ombord. Tio år senare skildrade sekundlöjtnanten Herman Annerstedt, då med kaptenlöjtnants grad, besöket vid St. Barhélemy i sina ”Minnen från fjerran länder” I-III: ”Det var sannerligen en besynnerlig expedition, den der med fregatten Norrköping, der chef och second gingo på reservstat, i sällskap med 10 (säger tio) unga officerare. Seconden var en stor, svart björn, som fört sitt eget befäl i många år; han lånade mig jollen hvarenda morgon kl. 4, för att gå i land på marknaden och skaffa mat. Två af officerarne hade tjenstgjort i fransyska flottan, en i den engelska, och alla tre talade fullkomligt väl båda språken. Af de yngre officerarne funnos flera, som seglat nog, för att kunna anses som sjömän, och flera yngre, som lätt kunnat blifva det. [...] Tvenne läkare komma säkerligen ännu i dag att tänka på den glada fregatten, der alla disputerade, och der ingen ordning fanns. [...] Den enda person, jag inte tålde att se ombord var vår prest – och en obehagligare person tror jag mig knappast ha skådat”.

Åbo, J. C. Frenckell, (1782). 4:o. (2),14 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka små lagerfläckar. Liten samtida bläcknumrering vid titelsidans övre hörn. Gammal duplettmarkering i blyerts. Vallinkoski Dissertationer i Åbo 1712. Läkaren Johan Fredrik Sacklén (1763-1851) är mest känd som upphovsman till ”Sveriges läkarhistoria” 1822-35 och ”Sveriges apotekarehistoria” 1833.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (6),153,(1) s. Ngt nött nära samtida hfrbd med guldornerad rygg, rödbrun titeletikett av glättad papp och gula snitt. Mindre maskhål i bakre yttre fals. Inlagan ställvis lagerfläckig. En mindre men kraftig rostfläck på s. 127 med bokstavsförluster. Med A. Finemans guldpräglade namnetikett nederst på ryggen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 455. Gjörwell Förtekning 158. Utgavs av C. C. Gjörwell. På sidorna 121-43 beskrivs utländska regenter av svensk härkomst, bland annat diskuteras på några sidor Katarina den storas eventuella svenska börd.

Växjö, Sv. Rask, 1815. 8:o. 224 s. Med vinjett på sista sidan. Enkelt samtida hfrbd utan dekor eller titel men med klistermarmorerade pärmpapper. Blåsprängda snitt. Bortriven bit upptill av bakre pärmens pärmpapper och fuktskadad där på pärmens insida och de sista sidorna. Fuktrand i nedre delen på de sista femtio sidorna. Kluddiga bokstäver och siffror i blyerts på frampärmens insida. Översättning av Magnus Orrelius. De två första svenska upplagorna trycktes 1766 och 1781. En tionde upplaga utkom 1910. En not i slutet här meddelar att ”Exemplaret oinbundet kostar 16 sz. banco; bandet öker således priset”. Eiler Hagerup (1685-1743) var biskop i Trondheim.

Sthlm, C. Delén, 1811. 4:o. Grav. titelblad,35,(1) s. & 4 tryckta tabeller. Marmorerat pappbd med mörkröda titel- och tryckårsetiketter. Rödstänkta snitt (Hedberg). Ryggen ytligt nött upptill. Titelbladet, och de två avslutande tabellbladen med smärre lagningar. Genomgående aningen missfärgad i nedre yttre hörnet. Akrell Stockholmiana 878. En oval grav. vinjett på titelbladet föreställer en karta över Stockholm. Carl Akrell (1779-1868) hade redan år 1796 blivit konduktör vid fortifikationen och var vid denna tid kapten i fältmätningskåren. Akrell blev senare under det tyska fälttåget 1813 överadjutant vid Karl Johans generalstab och träffades av en kula i bröstet vid slaget i Leipzig. I sin ungdom hade Akrell sökt förbättra sin ekonomiska situation genom att lära sig bland annat graveringskonsten av sin far, gravören Fredrik Akrel. Han utförde flera akvatintgravyrer i delarna Skåne och Östergötland i Thersners ”Fordna och närvarande Sverige”. Han utgav 1811 ”Karta öfver Sverige” i skala 1:1 500 000 till vilken detta häfte är en textbok.