Search Results

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. (4) s. Tagen ur band. Lite nagg i ryggen. Inlagd i ny svart pappmapp med svart titeletikett på frampärmen och svart klotficka på bakre pärmens insida. Varken i Bygdén eller Leijonhufvud & Brithelli. Författaren var enligt texten endast 15 år när hon författade denna sorgedikt som trycktes på hennes fars boktryckeri.

Sthlm, P. G. Berg, 1843. 8:o. 16 s. Häftad i blått blankt samtida omslag som har flera kantnaggar. Lagerfläckig, mest i marginalerna. Marginalnaggar på s. 3-6. Lars Hjortsberg (1772-1843) var en verklig teatertalang och blev redan vid sex års ålder elev vid Kungliga teatern. Gustav III uppskattade den unga skådespelaren och utsåg honom till kunglig bibliotekarie 1789. Han sågs av samtiden som en av landets största skådespelare och presterade kanske sitt yttersta i det borgerliga dramat. Höjdpunkten på karriären kom 1823 då han belönades av Svenska akademien med en guldmedalj. Hjortsberg var även personlig vän med Bellman och var en av tidens mest framstående tolkare av dennes epistlar och sånger.

Sthlm, 1891. X,95 s. Lackat mörkblått hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pämpapper och röda snitt. Nötta ryggändar och ytterfalsar samt lite stötta pärmhörn. Med Axel P. von Rosens namnstämpel på försättsbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 232.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1844. 4:o. (4),120 s. & 20 litografiska porträtt. Fint om än lite nött samtida rött halvsaffianbd med guldornerad rygg och övre stänkt snitt, övriga snitt endast putsade. Både planscher och text något lagerfläckiga samt texten dessutom delvis bruntonad. Med en duplettanteckning daterad 1892. Setterwall Svensk historisk bibliografi 419. Utgiven av J. L. Brudin. Svenska drottningar presenteras från Kristina Gyllenstierna till Josefina, till vilken boken är dedicerad. A. J. Salmson har litograferat porträtten och formatet valdes för att passa samman med Malms ”Svenska konungalängden” som utkommit i två delar 1842-43. Den överlägset längsta texten, sidorna 44-82, behandlar drottning Kristina.

Sthlm, J. Merckell, 1749. 8:o. (4),91,(1) s. Samtida band på träpärmar med nyare ljusbrun skinnrygg som har guldtryckt titel och nytt stänkdekorerat pärmpapper. Delvis hårt lagerfläckig. Några maskhål på s. 67-74, varav ett två cm långt stör texten något med viss bokstavsförlust. Numrering och namn ”182 Nyman” på frampärmens insida. Hilding Pleijels två exlibris. Eric Beckman fick på riksdagen 1746-47 i uppdrag att utge en skrift mot herrnhutarna och översatte därför ett verk av Ernst Cyprian ”Förnuftig warning för then wilfarelsen, som woro alla sätt, at tjena gud, eller alla religioner lika goda och gällande til saligheten; at stärka the trogna, och bibehålla allmän rolighet”. Till översättningen fogade han en dubbelt så lång inledning, där han gick till häftigt angrepp mot rörelsen. Herrnhutaren Arvid Gradin gick till försvar i form av handskrifter som spreds i Sverige och Beckman svarade 1749 men svaret utkom postumt eftersom Beckman avlidit samma år. Johan Kumblæus (1714-60) fortsatte Beckmans arbete i olika skrifter, varav detta är den första och striden ebbade först ut 1751.

Göteborg, S. Norberg, 1797. 12:o. 72 s. Tagen ur band och med gamla grönstänkta snitt. Titelbladet delvis loss. Lager- och småfläckig. En fuktfläck nedtill i inre marginalen och text från s. 11 till slutet. Med J. P. [?] Karlbergs namnteckning. Översatt av Lars Peter Wåhlin.

Köpenhamn, 1907. 11,(1 blank),1-162 s. Blått hklbd med titeletikett i skinn (E. Hanssons eftr. bokbinderi, Lund). Omslaget medbundet. Bra ex. Tryckt i 500 exemplar. Klassisk dansk utställningskatalog rikt illustrerad med helsidesbilder på bokband med upplysande kommentarer vid varje avbildning. De inledande 11 sidorna utgörs av Hannovers förord i tysk översättning med titeln: ”Alte künstlerische Bucheinbände bis 1850”.

Sthlm, sal. Wankifs änckia, (1696). 4:o. (7) s. Tagen ur band. Gammal numrering och enstaka småfläckar. Med gamla marginalanteckningar. Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Det finns flera olika upplagor av denna förordning, med Lifland eller Liffland i titeln. Rangordningen är uppdelad i 40 avdelningar. Anteckningarna är intressanta tillägg på tyska till rangordningen.

Kristianstad, Fr. F. Cedergréen, 1816. 12:o. 28 s. Tagen ur band och insatt i ny ryggremsa av gråpapper. Titelbladet och sista sidan med småfläckar i ryggmarginalen. En solkfläck på s. 9-10. Anders Roos (1777-1824) var kyrkoherde i Röddinge i Lunds stift. 1815 tryckte Cedergréen en större diktsamling ”Strödda tankar och poëtiska målningar” av Roos.

Stockholm, Tiden-Barnängen tryckerier ab, 1968. 75,(1 blank,1) s. Häftad i tryckt omslag. Omslaget lätt solkigt. Ryggändar och omslagshörn aningen nötta. Med Ingegerd Granlunds exlibris och dedikationen: ”Till Ingegerd från Sonja d. 21/10 1969”. Utgiven av Rabén & Sjögren. Omslag av författarens man Jarl Hammarberg-Åkesson. Om Sonja Åkesson (1926-1977) skriver Eva Lilja i ”Kvinnobiografiskt lexikon” följande: ”[Hon] var det svenska 1960-talets ledande poet, den främsta i en ny riktning av talspråklig engagerad dikt. Hon publicerade sig under tjugo år, från debuten 1957 till den postuma ’Hästens öga’ 1977. Under denna tid gav hon ut tolv diktsamlingar, en roman, en novellsamling, en barnbok, en vissamling och ett tiotal dramer”. Diktsamlingen ”Pris” är en kollagebok som bygger på urklipp från dagstidningar, veckotidningar och en varukatalog. Lilja fortsätter: ”Överdrifter och inställsamhet blandas med ren råhet och en ilsken satir där konsumtionens förtryck går hand i hand med kvinnoförtryck”. Ingegerd Granlund (1903-78) var lärare, författare och översättare. Hennes exlibris med citatet ”men mäktigast är Aphrodite” är signerat av Folke Karlson. Ingegerd Granlund var ordförande i Nils Ferlinsällskapet och Sonja Åkesson fick 1969 dess pris dagen då denna dedikation skrevs.

Sthlm, 1875. (4),409 s. Nött men stabilt brunt hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Lagerfläckig och inledningsvis med en liten tonad fuktrand i övre ytterhörnet. Med Hans Wachtmeisters namnteckning överst på titelbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1386. Almquist Svensk genealogisk litteratur 111. Fortfarande den bästa matrikeln på sitt område och ett viktigt supplement till Elgenstierna.

Uppsala, apud viduam beat. J. Höjeri, (1741). 4:o. (4),44 s. Häftad med utanpåliggande bindgarn.Med smårester av grön ryggremsa. Enstaka småfläckar. Titelbladet och sista sidan lite bruntonade. Skada nederst i inre marginalen på titelbladet. Samtida tillskrift eller namnteckning A. H. Wrangel nederst på titelbladet. Lidén Catalogus disputationum 1. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7554.

Sthlm, Z. Haeggström, 1823-24. 8:o. V,(1 blank,2),332 + (4),424 s. Två samtida hfrbd med guld- och blindornerade ryggar samt grönstänkta snitt. Ryggarna lackade och med några ytliga småskador och småfläckar. Författarnamnet skrivet för hand på titelbladet i del I. Inlagorna med sporadiska småfläckar och mindre revor i övre marginalen, t.ex. på s. 225 och 261 i del I och på s. 133 i del II. En pappersförlust och mindre reva i övre marginalen på s. 245 i del I och i denna del även en gammal lagning i övre marginalen på s. 331. I del II är titelbladet uppfodrat och dessutom lagat i övre hörnet med sex bokstäver av titeltexten ersatta för hand. Även det nästföljande bladet har en gammal lagning i övre hörnet. En mindre pappersförlust i övre hörnet på s. 91. Med Fredr. Osc. Herslows namnteckning daterad i Norr-Munga by den 29 juni 1835 och Signe Carlssons daterad den 21 september 1948. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4072. Första delen innehåller en rundmålning av Skandinaviens historia, statistik, litteraturhistoria m.m. med början i eddadiktningen! Andra delen är enligt förordet i huvudsak en bearbetning av Coupé de St.-Donats och Roqueforts ”Memoires pour servir à l’histoire de Charles-XIV-Jean” som utkom i Paris 1820 och översattes till tyska 1821.

Lund, litteris Berlingianis, 1812. 4:o. 21 s. Tagen ur band. Spridda lager- och småfläckar. Titelbladet lätt solkigt i nedre marginalen. Flera bläckrättelser i text och marginaler. Nedre marginalen tillskrynklad med veck. Sista bladet med reva vid ryggen. Marklin Catalogus disputationum 1. Med tryckt dedikation till A. J. Retzius från Sven Nilsson. Om olika sätt att uppdela däggdjuren i klasser. Förutom Linné nämns bland annat J. C. P. Erxleben och J. T. Klein. Nilssons avhandling för att få en docentur i naturalhistoria. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Då denne erbjöd honom befattningen som docent i naturalhistoria och amanuens vid det naturhistoriska museet tvekade han inte och utnämndes efter att ha framlagt den obligatoriska disputationsavhandlingen, ett snustorrt specimen på latin, behandlande däggdjurssystematik”. Det är början på ett storartat zoologiskt författarskap.

Sthlm, 1897. (2),12,(1) & 22 plr. Halvpergamentbd med guldlinjer på pärmarna, vilka är klädda i rött klot, främre pärm med Stockholms stadssigill avtryckt i rött (Hedberg). Övre rött snitt. Det lätt solkiga främre omslaget medbundet. Pergamentet lite solkigt på både ryggen och hörnen. Oskuren inlaga. Med Carl Piltz guldpressade pärmexlibris, Johan Axel Almquists biblioteksetikett på främre pärmens insida och John Olssons lilla blå stpl med bokstäverna ”J. O. P.P.I.C.T.” på försättsbladet. Tryckt i 120 numrerade exemplar, varav detta nummer 49. De 22 planscherna som trycktes hos Warner Silfversparre föreställer ”Blasieholmen, Jakobs kyrka m.m. från Slottsbacken, början af 1700-talet”, ”Riddarholmskyrkan och Geijerska huset, 1840-talet”, ”Scen från Gamla Norrbro och Mynttorget, 1700-talets slut”, ”Blå Porten före och efter reparationen 1811”, ”Riddarholmen från Nya Kungsholmsbron, 1700-talet”, ”Röda slussen, början af 1800-talet”, ”Norrmalms hälsobrunn”, ”Utsigt från Kungsholms kyrktorn, 1830-talet”, ”Arsenalsgatan, slutet af 1700-talet”, ”Från Kastellholmen (?), midten af 1700-talet”, ”Skeppsholmen från Söder, 1830-talet”, ”Gamla Norrbro och Myntet, slutet af 1700-talet”, ”Scen från Strömgatan, 1830-talet”, ”Stockholm från Mosebacke, 1807”, ”Del af panorama från Jakobs kyrka, 1845”, ”Benikebrinken 1864”, ”Slottets sydöstra flygel samt Blasieholmen, slutet af 1700-talet”, ”Riddarholmen från sydost, 1830-talet”, ”Utsigt öfver slottet och Helgeandsholmen, 1700-talet”, ”Utsigt från n:o 93 Regeringsgatan 1830”, ”Gustaf III mönstrar borgerskapets kavalleri och infanteri 1790” och ”Torstensonska huset (nu Arffurstens palats), 1700-talet”. Materialet till utställningen var bland annat utlånat av Vitterhetsakademien och ur Westinska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek. Samtliga utställda verk nämns i den inledande texten.

(Strängnäs), L. A. Collin, (1772). Liten 8:o. (16) s. Häftad i fint samtida klistermarmorerat pappomslag. Liten solkfläckpå näst sista sidan. Fint ex. med J. O. Wedbergs diskreta stpl. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1611. Tryckta skolkataloger utkom från 1754 och framåt. Alla studenters fäders yrken nämns i listan, med ett kors om de var avlidna.

Västervik, 2000-03. 341 + 375 + 427 + 408 + 91 s. Fem röda oklbd med skyddsomslag. Den femte delen utgörs av ett register. Deltitlarna lyder ”I. I begynnelsen (tiden före 1830)”, ”II. Åren då allting hände (1830-1897)”, ”III. Det moderna Sveriges spegel (1897–1945)” och ”IV. Bland andra massmedier (efter 1945)”. Illustrerad i färg och svartvitt. Standardverket rörande svensk presshistoria.

Köpenhamn, 1915. Front,(8),83 s. Ganska nött och repat rött hklbd med brun titeletikett i skinn (A. Nilsson). Det något nötta främre omslaget medbundet. Wimmer donerade sin stora samling av runologi till Kungliga biblioteket i Köpenhamn 1911. Han tackar i sitt förord katalogisatören Lauritz Nielsen ”uden hvis aldrig svigtende intresse og ufortrødne hjælp det sikkert ikke vilde være lykkedes mig at se arbejdet fuldført” och citerar även ur ett brev av H. O. Lange. Nummer 354-447 förtecknar litteratur rörande svenska runinskrifter.

Sthlm, H. A. Nordström respektive Kumblinska tryckeriet respektive J. C. Holmberg, 1797-98. 4:o. (2),32,1-26,1-14,1-100,1-16,25-26,17-24 + 182,1-40,27-28 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Ryggen defekt och med spår av handskriven titeltext. Enstaka småfläckar och lite lagerfläckig på sina håll samt med en del råkanter, men i stort sett en bra inlaga. En gammal namnteckning, Abr. Ehnroos och en stpl, ”Wrede 26/11-84”. Gjörwell Förtekning 209. Bibliotheca Walleriana 4972. Med förvirrad paginering och ett felpaginerat avsnitt, men så var tre olika boktryckare inblandade. Originalet som har titeln ”Die Kunst das menschliche Leben zu verlängern” utkom första gången 1796 och översättningen är utförd av J. A. Stechau. En ny svensk upplaga trycktes 1804 med titeln ”Konsten att förlänga det mänskliga lifvet”. Boken utkom även i fransk, holländsk, engelsk, dansk och italiensk översättning. Bland annat betonar Hufeland vikten av kroppslig rörelse och citerar Fredrik den stores ord om att naturen snarare har gjort oss lämpade till postiljoner än stillasittande lärda. Christoph Wilhelm Hufeland (1762-1836) var tysk läkare och professor i Jena och presenteras i följande panegyriska ordalag av utgivaren Gjörwell: ”Detta arbete är författadt af en af Tysklands uplystaste läkare, tillika människio-wän och patriot i hög grad, hwarom ensamt hans både föreslagne och inrättade likhus, til förekommande af lefwande människors begrafning, nogsamt witnar”. C. C. Gjörwell ber i efterordet om information från inhemska läkare om svenska förhållanden och har försett arbetet med några egna fotnoter.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1828. 8:o. VIII,(1,1 blank),106,(2) s. & 12 grav. plr, varav 7 utvikbara. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag. Ett ”C” stämplat på ryggen. Ren inlaga. Med förord av Gustaf af Uhr. Utgavs på föranstaltande av Brukssocieteten.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1867. 8:o. XL,111,(1) s. Nära samtida brunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. De första fyrtio och de sista trettio sidorna bruntonade. Titelbladet lagerfläckigt, liksom ställvis marginalerna och snitten. En del blyertsmarkeringar. Författaren var född 1835, hette Johan Gustaf Knut i förnamn och hade ”någon tid varit e.o. amanuens vid Statistiska byrån i Stockholm”, allt enligt Linnströms boklexikon. Han gav ut ”De utländska och svenska myntsystemens inbördes förhållanden jemte de utländska mått- och vigtsystemens förhållande till de svenska och franska. Fickbok för affärsmän” 1871.

Sthlm, B. G. Schneider, (1734) 4:o. 28 s. Häftad. Delvis lite lös i häftningen. Ngt nött och med fuktrand. Liten gammal duplettmarkering i bläck nederst på titelbladet. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 30. Utkom från januari 1734 t.o.m. augusti 1735. Denna viktiga ekonomiska tidskrift med merkantilistisk inriktning utkom månadsvis och varje nummer bestod av en längre uppsats. Sammanlagt publicerades fyra uppsatser, den första i juninumret, om ostindiska handeln som väckte stort uppseende och resulterade i flera följdskrifter.

Uppsala, S. P. Leffler, 1845. 8:o. XX,410,(1) s. & 7 utvikbara litografiska plr. Samtida brunt lackat hfrbd med guldornerad rygg och mönsterpressat marmorerat pärmpapper vilket har trevlig dekor med grenar och flera olika djur. Blåsprängda snitt. Ryggen lätt blekt och med obetydlig sprickbildning. Något nötta ytterfalsar med en tre cm spricka nedtill i främre ytterfalsen. Försättsbladet har ett hål i övre delen. Enstaka fläckar. Några små blyertsmarkeringar i texten och tryckfelslistan i slutet. Planscherna har några små extraveck i marginalerna. På frampärmens insida två små nummeretiketter, den ena klistrad över den andra. Grön tryckt samtida prisetikett för exemplaret och bandet på bakpärmens insida. Namnteckning L. Roos och ägaranteckning ”N:o 244B N. Lindström”. Johan Bredman (1770-1859) var astronom och matematiker vid Uppsala universitet. Han började sin karriär som docent i matematik 1801, utnämndes 1811 till professor i astronomi, en tjänst han innehade fram till 1841. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1815 och var även medlem i Götiska förbundet. Bredman är även känd genom texten till ”Uppsala är bäst”, skriven cirka 1850 och ingående i sångsamlingen ”Gluntarne” av Gunnar Wennerberg. Textraden lyder: ”Och finns det så är det på en annan planet vars namn ej självaste Bredman vet”. Frågan som ställdes var om det finns någon bättre plats än Uppsala på jorden vilket alltså inte var fallet. Föreliggande lärobok användes i undervisningen i Uppsala ända fram till sekelskiftet 1900.

Sthlm, J. Haeggström, 1824. 8:o. 104,106-09 s. & 2 utvikbara litograferade plr, varav en litograferad på båda sidor. Häftad i samtida något nött gråpappersomslag med sprucken rygg med några småskador och smärre pappersförluster på främre omslaget. Med rester av handskriven ryggtitel. Oskuren. Enstaka lagerfläckar. Den större andra planschen rymmer stjärnkartor på båda sidorna. Översättning från det tyska originalet ”Darstellung des Sternhimmels oder Anweisung zur Kenntniss der Gestirne durch Selbstunterricht”.