Search Results

Sthlm, Wennberg & Nordström, 1770. 8:o. 24 s. Med samtida klistermarmorerad ryggremsa. Hål med obetydlig textförlust på s. 5-6. Lätt fuktfläckad marginal. Fint ex. Svar på den anonyma följdskriften ”Anmärkningar emot några helgedagars projecterade afskaffande uti bref ifrån en land-bo; i anledning af en tryckt afhandling Om helgedagar” som trycktes i Stockholm 1769.

Eskilstuna, f.d. Larssonska officinen, 1858. 8:o. 48 s. + HALLGRÉN, GUSTAF. En liten samling tillfällighets-dikter. Nyköping, P. M. P. Lundberg, 1865. 8:o. (4),48 s. Bra halvpergamentbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn samt infärgade snitt. Ryggen lätt solkig. Inlagorna lätt bruntonade. Första arbetet med avrivet nedre hörn på s. 37, svag fuktfläck i marginalen på s. 23-48 samt några småfläckar på s. 41-44 och 47-48. Andra arbetet med svag ljus fuktrand överst på de sista bladen. Med ett medbundet delvis förtryckt dedikationsblad med handskriven dedikation till herr Emil Bogman. Med Axel Abramsons exlibris. Författaren var arrendator i Sörmland och född i Arboga 1807. Första arbetet med dikter som ”Gustaf Wasas tal till dal-allmogen vid Mora kyrka 1520”, ”Tankar under ett starkt åskväder”, ”Till fru A. C. då hon som nygift öfverflyttade till Finnland”, ”Tecknadt i en landsflyktig ungrares dagbok”, ”Hälsning till Hagby”, ”Tankar vid excellencen grefve Gustaf Trolle Bondes graf” och ”Poesiens makt”. I andra arbetet, som delvis trycker om dikter från det första, återfinns bl.a. dikterna: ”Ännu är icke Polen förlorat”, ”Skarpskyttesång” och ”Skenäs 1861”.

Karlskrona, Kongl. amiralitets-boktryckeriet hos P. E. Flygare, 1823. 8:o. XVI,106,(1) s. Tagen ur band. Blåmarmorerade snitt. Delvis lagerfläckig och med fuktrand i övre marginalen, mot slutet även ned i texten. Titelbladet med spår av liten bortskrapad blåstpl vilket orsakat minimalt hål. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Ottervik Litteratur om Blekinge 2878 med felaktig kollationering. Författaren skriver i sitt förord: ”Då Bleking hörer till Sveriges i botaniskt hänseende minst kända landskap, har jag ansett äfven det ringaste bidrag till dess kännedom icke vara utan något intresse. Alla, som i botaniskt hänseende besökt detta sköna land, hafva blott kortare tid uppehållit sig derstädes, hvilket ock röjes af den stora i ögonen fallande fattigdomen på citationer af loca natalia i alla svenska florer”. På sidorna IV-VIII avtrycks G. Fuiréns lista över Blekingeväxter. Fuirén gjorde sin resa genom Blekinge någon gång mellan 1610-28. G. C. Aspegren tackar G. Wahlenberg för information om Fuirén och dechiffreringen av de växter denne förtecknar.

Sthlm, A. J. Nordström, 1791. 8:o. (4),20 s. Nytt marmorerat pappbd med svart titeletikett. På titelbladet Björns kontrollstpl ”B” och en delvis bortskuren bläckantecning om ett uppförande i början av 1800-talet. Rollistan på s. (4) har förbockningar i bläck. Sista bladet med en stor skur små bläckstänk i yttermarginalen och några små solkfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 154-55. Utgiven på författarens förlag. Uppfördes första gången den 25 november 1791. ”Ämnet til detta stycke är en svensk händelse; anledningen, icke blott et infall. En liten revolution har timat i vår dramatiska stat; jag har der ej haft minsta del” skriver Björn i förordet. Utspelar sig på en källare i Stockholm och huvudrollen major Ädelhjelm spelades av författaren. Didrik Gabriel Björn (1757-1810) var dramatisk författare och översättare samt skådespelare och som sådan anställd vid Stenborgs teater under åren 1785-88 och vid Dramaten 1788-92. Han införde Kotzebue på den svenska scenen 1791 med ”De okände eller verldsförakt och ånger”. Efter att ha dragit sig tillbaka från scenen 1792 slutade han sina dagar som gymnasieboktryckare i Linköping.

Sthlm, L. Salvius, 1759. 8:o. (2),40 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Några svaga fläckar på titelbladet och lite fler fläckar på sista bladet. Samuel Chydenius (1727-57) föddes i Euraåminne i Finland, hans far blev senare kyrkoherde i Gamla Karleby, vilken tjänst senare brodern Anders Chydenius fick. Samuel Chydenius studerade vid Åbo respektive Uppsala universitet. 1751 fick han en tjänst vid Kommerskollegium och från 1752 och framåt deltog han i flera forsrensningsprojekt i Österbotten, bland annat under Augustin Ehrensvärds ledning samt utnämndes 1753 till docent i kemi och mineralogi vid Åbo universitet. Han drunknade i Kumo älv.

Sthlm, 1884. (4),196,(1) s. Stänkdekorerat pappbd med titeletikett av svart skinn, stänkta snitt och medbundet omslag (Isberg). Lite blekt rygg. Några bruna fläckar på det bakre omslaget. Bo Sture Wikings exlibris och namnteckning, den senare daterad 1940. Ovanlig och användbar översikt med många avtryckta originalhandlingar. Albin Hildebrand (1844-1917) publicerade ”Lärobok i kyrkohistorien” 1886, vilken utkom i flera upplagor. I Kungliga biblioteket ”finns hans omfattande samlingar, framför allt biografier över sthlmspräster med rubriken Clerus Holmiensis o personregistrerade utdrag ur Sthlms konsistoriums acta o protokoll” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Lund, 1979. 339 s. Häftad. Små fläckar på omslaget, ryggen lite nött. Sju sidor med handskrivna anteckningar bilagda. Dedikation till Maj och Christian Callmer. Utgör en fortsättning på Wilners utgåva av Lunds matrikel för 1667-1732, vilken utgavs 1926-32. Christian Callmer avtackas i förordet för sin hjälp. Anteckningarna är listor över utländksa studenter som studerade vid Lunds universitet.

(Berlin, 1900). X,90 s. & 1 typografisk plansch i helt uppslag. + DZIATZKO, KARL. Johann Gutenberg und die Erfindung der Buchdruckerkunst. Zu Gutenbergs 500jähriger Geburtstagsfeier. Mit einer Titelbild, einer Kunstbeilage und sieben Textillustrationen. [Särtryck ur Velhagen & Klasings Monatshefte. XIV. Jahrgang 1899/1900. Heft 10, Juni 1900]. (Leipzig, 1900). Porträtt,353-66 s. & 1 stor utvikbar färgplansch. Brunt hfrbd med upphöjda bind, marmorerade pärmpapper och röda snitt. Blekt rygg med några mindre nötningar. Enstaka anteckningar med blyerts, lätt missfärgning i marginalen på s. 32 och 49. Det andra verkets blanka omslag medbundet, det främre med påskriften ”Ergebenst überr. v. Verf.” och Per Hiertas initialer daterade 1900. Enstaka anteckningar med bläck. Per Hiertas namnteckning daterad 1902 på försättsbladet, Erik Smiths på titelbladet till första arbetet. Ur Otto Smiths bibliotek. Schwenke listar inledningsvis de då 46 kända exemplaren av Gutenbergs 42-radiga bibel och går sedan noggrant igenom bokens tillkomst, typer, tryck, papper, rubricering, bokband etc. På slutet behandlas även den 36-radiga bibeln. Boksamlaren Per Hierta (1864-1924) skrev ”Boktryckerikonstens uppfinning och guldålder. Sammandrag efter senaste forskningar” i ”Boktryckerikalender” för åren 1902-06. Han kunde vid den tiden ofta utgå från sin egen representativa samling av inkunabler. Otto Smith (1864-1935) var en av arvingarna till brännvinskungen L. O. Smith och ägnade sig, sedan affärsverksamheterna sålts 1907, mest åt sina samlarintressen. Han köpte bland annat vissa delar av Per Hiertas bibliotek 1911 och skänkte större delen av dennes inkunabelsamling till Kungliga biblioteket.

Sölvesborg, Olsson & Olsén, 1853. 8:o. (4),41,(3 blanka) s. Häftad i gult tryckt omslag. Med en handskriven dedikation till Christ. A. von Sydow. Bra ex. med Arvid Mårtenssons namnteckning daterad Göteborg 1952. Christian August von Sydow (1819-89) var både bibliotekarie och kyrkoherde. Som student i Uppsala tillhörde han ett kotteri med bokvurmar med bl.a. Klemming och Ahlstrand, berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och exlibris”. 1864 skänkte han många böcker och 344 brev till KB, varefter Klemming tackade ”för dina bidrag uppgående till 10.000”. En del av hans boksamling såldes på Bokauktionskammaren men en annan del behölls av sonen och gick vidare till sonsonen Fredrik von Sydow (1896-1973).

Visby, T. Norrbys boktryckeri, 1870. 8:o. (2),VI,88 s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappersomslag. Mindre reva i ryggen. Med en handskriven dedikation till B. E. Hildebrand. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5733. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 232. Senare upplagor utkom 1872, 1879 och 1898. Den sistnämnda utkom efter författarens död och omarbetades av Holger Rosman. På baksidan av det tryckta omslaget återfinns en liten karta över Gotland. Boken bygger på ett svar på Gotlands landstings utlysta tävlingsämne: ”En kort lärobok om Gotland, lämplig att i folkskolorna begagnas i förening med läns-kartan och omfattande. jemte öns fysiska och politiska förhållanden, äfven dess historia från äldre tider”. Karaktären av skolbok framgår även av att Bergman på omslagets framsida erbjuder rabatterat pris på boken till folk- och småskolor samt undervisningsanstalter.

Lund, typis Berlingianis, 1785. 4:o. 32 s. Häftad. Enstaka småfläckar. Bra oskuret ex. med tillskrift: ”herr Gust. Knös”. Marklin Catalogus disputationum 12. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6191. Sallander Litteratur om Västergötland 777. Med en avslutande hyllning på engelska av Peter Ufvertén. Avhandlingen, som i huvudsak stödjer sig på Dals ”Boerosia”, behandlar stadens historia och viktigare händelser. I den omfattande notapparaten avtrycks flera äldre handlingar på svenska rörande staden. Innehåller även ett herdaminne. Nils Orre (1765-1817) blev senare kyrkoherde i Segerstad. Gustaf Knös (1773-1828), född i Skara, var bror till A. O. Knös. Han var orientalist och slutade sina dagar som professor i Uppsala.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1839. 8:o. (2),VII,(1),363 s. Hårt nött hfrbd från början av 1900-talet med sparsamt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext. Ryggen blekt och med skador upp- och nedtill samt skinnet nött vid falsar och pärmhörn. Det tryckta omslaget medbundet. Inlagan delvis lagerfläckig, ibland ganska kraftigt som i yttermarginalen på s. 7-8 och 39-40. En bläckfläck i nedre marginalen på s. 355-56 där även nedre marginalerna är solkiga och har en liten lagning. Med Adolf Roths exlibris och Arvid Posses namnteckning daterad Göteborg 1927. Bring Itineraria svecana 601. Schiötz Itineraria Norvegica 156*. Granlund Litteratur om Halland 2180. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 219. Bördh Dalslandslitteratur 1426. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”otvivelaktigt den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet som genom sina många skrifter.” Brunius var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”. I ”Antiqvarisk och arkitektonisk resa” skildras även ett besök vid Fredrikshald i Norge.

Berlin, E. Beck, 1863. 8vo. XI,(3),58,I-LVI,(4) pp. Modern decorated paper boards preserving the original brown printed wrappers (Nordiska bokhandeln, Stockholm). Green morocco label lettered in gilt on spine, label chipped and torn, spine slighly sunned. Text lightly browned and foxed, with a few contemporary markings and underlinings in pencil. From the library of Gunnar Brusewitz. Second edition, first published in 1861, of this theological study of the swan ”in legend and life” by Paulus Stephanus Cassel (1821-1892). The ”Anmerkungen” found at the end of the work contains numerous bibliographical references. The present work was published by Beck as part of a series under the title ”Hierozoicon: Die Thierwelt in heiliger Schrift, Legende und Sage”, and a series title page is included here. An advertisement on the verso of the printed wrapper notes that a second work in the series was intended, on the subject of the dragon. This is one of the less well known works by Cassel, a renowned orator, prolific writer and missionary, and one of the most distinguished Hebrew Christians of the 19th century. Born Selig Cassel, in Glogau, he converted to Christianity in 1855, receiving the name Paulus Stephanus. He became librarian of the Royal Library in Erfurt and secretary of the Erfurt Academy the following year. In 1860 he moved to Berlin, and there he taught at a gymnasium for a short time and occupied himself with literary work. He delivered public lectures that drew increasingly large audiences and made him renowned throughout Berlin and the country. He was appointed missionary by the London Society for Promoting Christianity Amongst the Jews in 1867, a position which he retained until March 1891.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1839. 8:o. (4),15 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Obetydligt fläckig och bruntonad här och var. Bra ex. Allt som utkom. Ovanligt särtryck ur månadstidskriften ”Mimer”. Innehåller ”Anmärkningar till Palmblads Geographi öfver Indien” och ”Anmärkningar till Björnstjernas Brittiska riket i Ostindien”. Tullberg var professor i österländska språk vid Uppsala universitet.

Sthlm, 1867-72. (8),XXXVII,(1),185 + (8),VI,327 + (16),IV,496 + (12),437 + (12),330 + (6),173 + (8),190 + XXIV,304 s. Tre lätt nötta hklbd med blindlinjerade ryggar och stänkta snitt. Ryggarna med en del små fläckar. Några sidor i början och på slutet av varje del gulnade, lite fler i början av första bandet och i slutet av sista bandet. Fuktrand i nedre marginalen på s. 33-48 i del VIII. Enstaka lager- och solkfläckar. Fredrik Axel von Fersen (1719-94) var far till Axel von Fersen. Han var bland annat en av sin tids främsta politiker och stor godsägare.

Göteborg, S. Norberg, 1824. 8:o. (20) s. Tagen ur band. Med samtida bläckanteckningar överst på titelbladet och några enstaka små lagerfläckar i inlagan.

Sthlm, J. L. Horrn, (1734). Liten 8:o. (4),96 s. Häftad i samtida gult och svartstänkt pappomslag med saknad ryggpapp och naggar vid ryggen. Omslagshörnen med veck och övre hörnet på bakre omslaget saknas. Stor tonad fuktfläck i yttermarginalen på s. 33-72. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7093. Bring Riksdagshandlingar s. 25. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1438. En förteckning på alla riksdagmän, riksdagens deputationer och utskott. Henel lät utge en sådan här förteckning även för riksdagen 1726-27. Han gav även ut några matriklar av statskalendertyp och en adresskalender över Stockholm 1728.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 84 s. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. En smärre solkfläck i texten på sista bladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1877. Andra upplagan utkom samma år och en tredje 1823. Utgiven på Brukssocietetens föranstaltande och bygger på försök utförda vid Furudals bruk, Dalarna. Carl David af Uhr (1770-1849) var verksam som berg- och masmästare.

Sthlm, H. Fougt, 1773. 4:o. (20),28 s. Fougts tryckarmärke i träsnitt på titelbladet. Häftad i samtida gråpappersomslag som har några skador vid ryggen. Lagerfläckig inlaga. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 100. Översatt av G. Rothman och prologen av Zibet. Musiken skrevs av Gluck och till viss del av F. Uttini som bland annat komponerat musiken till det mesta av prologen. På titelbladet Henric Fougts stora tryckarmärke med en uggla sittande på en vågskål överst. Med många trevliga vinjetter i texten.

Sthlm, L. Salvius, (1758). 8:o. 30 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För eftrkommande”. Graverad vinjett på sidan 3 avbildande Vetenskapsakademiens minnesmedalj över Ekström. Tagen ur band. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9399. Olov Amelins avhandling ”Medaljens baksida. Instrumentmakaren Daniel Ekström och hans efterföljare i 1700-talets Sverige” utkom 1999.

Sthlm, sal. J. L. Horrns enkia, af C. J. Röpke, 1741. 8:o. 20 s. Tagen ur band. Något snävt skuren i övre marginalen. Ett samtida skrivet ”D” i bläck längst ned på titelbladet. Med ett förord undertecknat av utgivaren ”J. L.” och daterat i Stockholm den 25 juni 1741. Höpken försvarar i detta uppmärksammade tal lyxvarors tillverkning i Sverige och dess ekonomiska nytta. Han har Mandeville som inspirationskälla. Höpken var tillsammans med Tessin Vetenskapsakademiens främsta tillskyndare i den politiska maktens centrum.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (2),46 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med enkel nyare ryggremsa. Stora fuktfläckar på titelbladet och s. 39-42. Akrell Stockholmiana 774. Med svar av P. Wargentin på de sista fyra sidorna. Den avslutande delen av talet behandlar Kungsholms glasbruks historia och dåvarande läge, bl.a. uppräknas bolagets aktieägare med namn som Ankarcrona, Fersen och Grill.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1838. 8:o. 8 s. & 1 litograferad plansch. Häftad i obetydligt solkigt, tryckt omslag. Kungliga bibliotekets diskreta dupplettmarkering i blyerts. Bra ex. från Ericsberg. Texten på det bakre omslaget lyder: ”Denna minnesvård är upprest af Jemtlands häst-jägare corps och fält-jägare regemente på deras mötesslätt å Frösön, till minne av d. 19 augusti 1836, då h.m. konung Carl XIV Johan besökte denna ort”. Planschen föreställer det ståtliga runstensinspirerade minnesmärket med fem miltärer som staffagefigurer.

Sthlm, I. Hæggströms boktryckeri, 1865. Stor 4:o. Extra litograferat titelblad,168 s. & 5 litograferade plr, varav 1 utvikbar. Musiknoter och runavbildningar i texten. Brunt hklbd från ca 1900 med guldlinjerad rygg. Nagg överst och nederst på ryggen. Delvis något bruntonad inlaga. Liten fuktrand i övre marginalen på s. 15-22 och i nedre marginalen på sista sidan som också har ett mindre klisterspår i inre marginalen. Nyare exlibris för ”WA”. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6215. Sallander Litteratur om Västergötland 645: ”sällsynt och sökt”. Musiknoter med marscher, polonaiser och polskor på s. 48-52. Frontespisen visar en vandrande västgötaknalle med tygrullar och ringklocka. Plansch 2-4 är runstensavbildningar och plansch 5 visar ruinerna av Sundholm. Claës Johan Ljungström (1819-82) var präst och en av grundarna av Västergötlands fornminnesförening. Han valdes 1867 in i Vitterhetsakademien. Han skrev en rad topografiska beskrivningar från Västergötland och ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver dem så här: ”En föreställning om innehållet ger kapitelrubrikerna Topografi, Naturalhistoria, Näringar, Folket, Historia och Statistik. Avsnittet Historia är mest omfångsrikt och uppdelas i underavdelningar som Fornlämningar, Slott och gårdar, Kyrkor och Tingstad. Personhistorien är relativt väl tillgodosedd med längder över större gårdars ägare, prästerskapet, häradshövdingarna, kronofogdarna, länsmännen och i några fall även häradsskrivarna. Beskrivningarnas styrka är givetvis L:s lokalkännedom och det rika kulturhistoriska material han meddelar”.