Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (2),46 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med enkel nyare ryggremsa. Stora fuktfläckar på titelbladet och s. 39-42. Akrell Stockholmiana 774. Med svar av P. Wargentin på de sista fyra sidorna. Den avslutande delen av talet behandlar Kungsholms glasbruks historia och dåvarande läge, bl.a. uppräknas bolagets aktieägare med namn som Ankarcrona, Fersen och Grill.

Uppsala, 1930. (2),XVIII,498 s. Brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, sparsam blindpressad ryggdekor och övre guldsnitt (Östermalms bokbinderi). Omslaget medbundet på slutet. Med Börje Knös namnteckning och Kurt Winbergs exlibris. Acta bibliothecae r. universitatis Upsaliensis vol. III. Utgavs även som band XXII i serien ”Le monde oriental”.

Uppsala, J. Edman, 1767. 4:o. 12 s. Tagen ur band. Lite ojämnt skuren. Enstaka lagerfläckar. En samtida bläcknumrering på titelsidan. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.221. Författaren åtalades, men frikändes med en varning. J. Hagelin påtog sig författarskapet och fick svara i målet.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1815. 8:o. 270,(2 blanka) s. Samtida alrotsmarmorerat skinnbd med rikligt guldornerad rygg, rödbrun titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Smala guldpräglade pärmbårder och kantförgyllning. Nedre snittet med några småfläckar. Ryggen ngt blekt och ställvis ytligt nött. Bra inlaga med någon enstaka obetydlig lagerfläck. Det franska originalet ”Consideration sur la guerre, et particulièrement sur la dernière guerre” översatt av Johan Anders Palm.

Sthlm, Kongl. Finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1784. 8:o. (16),128 s. Häftad i hårt solkigt och nött samtida gråpappomslag. Nedre delen av ryggens ytpapper saknas. Titelbladet något solkigt. Några solk- och fuktfläckar, t.ex. i nedre hörnet på s. 1. På sista sidan är tryckt: ”Säljes hos bokhandlaren Holmén wid Storkyrkobrinken”. Tryckt dedikation av översättaren Ekebom till Nils Bielke. Antoine Teissier (1632-1715) var legationsråd och historiograf hos kungen av Preussen. Föremålet för biografin är hertigen Ernst I av Sachsen-Gotha-Altenburg (1601-75). Han tillträdde de två första domänerna 1640 och den tredje 1672. Han var strikt protestant och överste i svensk tjänst samt deltog i bland annat slaget vid Lützen 1632. Ernst är känd för att han efter trettioåriga kriget lyckades få sina hertigdömen på fötter och för sitt milda regeringssätt samt sin satsning på skolväsen så att alla hans undersåtar skulle vara läs- och skrivkunniga.

Sthlm, G. Scheutz, 1825. 8:o. Grav. titelblad,203,(1) s. & 2 utvikbara grav. plr. Samtida nött hfrbd med skadad titeletikett i glättad papp. Grönstänkta snitt. Ryggen mycket defekt upptill och med liten skinnförlust nederst. Med C. V. Hallstenius och John Papes namnteckningar. Saknar ett smutstitelblad. Planscherna avbildar korrektionshuset vid Millbank och Newgatefängelset i London. Författaren hade 1818 på plats studerat fångvården och skolorna i England och två år senare utgav han ”Det brittiska eller lancasterska uppfostringssystemet”.

Sthlm, P. Hesselberg, 1785 respektive A. Zetterberg, 1787. 4:o. (8),XXVIII,421,(1) + (4),437,(1) s. Två ngt nötta samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar och titel- och deltiteletiketter. Röda snitt. Ryggarna ngt torra och blekta och titeletiketterna med minimala småskavanker. Enstaka småfläckar. Andra delen med en obetydlig bläckfläck på titelbladet och en liten bläckfläck i marginalen på de första bladen. Första delen avtrycker författningar t.o.m. 1756, den andra t.o.m. 1786.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1859. 8:o. (2),85 s. Häftad och oskuren i brunt tryckt omslag. Ouppskuren. En del fuktränder och enstaka lagerfläckar. Setterwall 3628. Såldes ej i bokhandeln. En uppgift gör gällande att talet trycktes i 200 ex. Det åtföljs på s. 19-85 av ett antal avtryckta brev som rör Sveriges utrikespolitik under nämnda epok, skrivna av Gustav III, Katarina II, Stedingk, Igelströhm m.fl.

Uppsala, 1875. (2),IV,146,(2) s. & 1 utvikbar plansch. Ngt nött svart klbd. Titelbladet aningen solkigt. Med Carl Arvid Klingspors exlibris. Uppsala universitets årsskrift 1875. Matematik och naturvetenskap V. Fortfarande ett standardverk på området. De omnämnda matematikerna åtföljs av biografiska uppgifter.

Sthlm, E. A. Ortman, 1822. 8:o. Extra grav. titelblad,(4),230,(25) s. Häftad i samtida ngt nött gråpappomslag med gammal handskriven ryggtiteletikett. Oskuren. Ryggen defekt nederst och ngt solkig. Delvis lagerfläckig. Minimala maskhål på s. 23-34 och en reva i nedre marginalen på s. 101. Samtida tillskrift på främre omslag. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6056. Essén Sörmländsk bibliografi s. 144. I huvudsak en kommenterad förteckning av Gripsholms rika porträttsamling. Tillskriften på främre omslag är en aldrig utförd bokbindaranvisning: ”bindes i vackert välskt band på titeln: Gripsholm.”

Uppsala, (E. Ziervogel, 1761). 4:o. (4),59 s. Häftad med samtida något nött ryggremsa av guldbrokadpapper. Stor men svag fuktrand på s. 53-59. Delvis något lagerfläckig, titelbladet och de avslutande bladen mer. Med samtida lite kladdig tillskrift till Wilhelm Hultin i titelbladets nedermarginal. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 58. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1144. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 49. Teijler Bibliographia Upsaliensis 9232. Med tryckt dedikation till landshövdingen i Uppland J. G. Lillienberg. Själva avhandlingstexten, som löper parallellt på latin och svenska, beskriver som jämförelse även en rad andra blixtnedslag i Sverige.

Sthlm, A. J. Nordström, 1800. 8:o. 48 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Ngt lagerfläckig. Klemming s. 181, upplaga b: ”Envallsson hade den 16 nov. 1800 öfverlåtit förlagsrätten till 2:a upplagan åt Nordström, hvilken dock på ägarinnans af kgl. tryckeriet, fru E. Fougts klagomål blef dömd, för eftertryck, till 20 d.s.m. böter och exemplarens förlust. (Hof-kanslerens utslag 9 juni, k. m:ts stadf. 19 aug. 1802.)”. Årtalet 1780 feltryck för 1800 på titelbladet.

Ithaca, 1920. (10),95 s. Häftad. Omslaget nött och delvis blekt. Med en reva i nedre delen av främre omslag. Inlagan ouppskuren. Islandica, an annual relating to Iceland and the Fiske icelandic collection in Cornell university library. Edited by George William Harris. Volume XIII. Ett supplement utkom 1955. Förtecknar editionerna, översättningarna och litteraturen om dem inklusive de språkvetenskapliga arbetena.

Sthlm, C. Delén, 1812-14. 8:o. XII,(2),375,(1) + (8),112 s. Stiligt samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg inkluderande tre olika figurer i de fem ryggfälten (fågel, stjärna och urna) och brun titeletikett i glättad papp. Marmorerade pärmpapper. Solkiga eller möjligen ursprungligen grafitgrå snitt. Delvis bruntonad och lagerfläckig. På frampärmens insida fult bortskrapad namnteckning och Bengt Carlsunds exlibris. Blyertsanteckning av Gustaf-Otto Adelborg: ”kat. 210”. Ur Arne Nilssons bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 119 för ”Erik den fjortonde”, s. 120 för ”Rustan”, s. 132 för ”Medea”, s. 513 för ”Messias i Getsemane” och ”Jerusalems förstöring”. Del I innehåller även några biografiska anteckningar. I denna del är sidorna 143-44 ett utbytesblad. Del II med omtryck av Nils von Rosensteins företal till ”Nyare arbeten” 1793. Det fina bandet är osignerat, men troligen bundet av H. G. Björkblad i Stockholm.

Sthlm, Kongl. ordens-tryckeriet, 1792. 8:o. (6),215,(10) s. Trevligt men lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Brunstänkta snitt. Ganska lagerfläckig. Översatt och bearbetad samt med företal av Samuel Ödmann. Jean-Louis-Marie Poirets läsvärda berättelse om sin resa i det vi i dag kallar Algeriet utkom i Paris 1789 och blev snabbt översatt till tyska och engelska. Ödmann har kortat ned Poirets ibland utsvävande kommentarer om vattenfall och liknande samt förkortat berättelsen om Numidiens naturalhistoria som visar att Poiret var påverkad av Linné. Till den stora ”Encyclopedie methodique” står Poiret bakom ”Dictionnaire de botanique” i 20 volymer, 1789-1823 och han har också publicerat flera andra arbeten av botanisk och naturalhistorisk karaktär.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. 13,(1) s. Tagen ur band. Delvis lite loss i ryggen. Några spridda lagerfläckar. Från Ericsberg. Saknar som ofta ett avslutande blad med bokannonser. En andra upplaga utgavs av Apotekaresocieteten 1936. Författaren var kyrkoherde i Köping och skriver mycket lite om vad Scheele uträttade i kemin (”hvarken jag eller i, bedröfvade åhörare, kunna följa honom på spåren i naturens doldaste vinklar och vrår, där han uplöser sammansatta kroppar til sina första grundämnen, och af verkningarne letar sig fram til orsakerna”) men desto mer utbreder han sig om vilken god kristen Scheele var.

Sthlm, J. P. Lindh, 1802. 8:o. (2),66 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Med en liten numrering 183 överst på titelsidan. Titelbladet har mycket lätta ljusbruna fuktfläckar och en nagg i nedre ytterhörnet. Med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM”. Finländaren N. G. Schultén (1750-1825) hade läst i Åbo och för Wargentin. Han var som astronom och matematiker verksam först vid Åbo universitet och sedan vid Karlbergs krigsakademi. Han var en skicklig kartograf och läroboksförfattare samt publicerade flera uppsatser i ”Vetenskapsakademiens handlingar”.

Sthlm, 1952. 130,(1) s. & plr. Grönt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Nordiska kompaniet, N. B. Andersson, 1952). Ryggen något blekt och flammig. Liten nötning överst vid bakre ytterfals och några knappt skönjbara repor på ryggen. Bra ex. Nordiska museets handlingar 42. På planscherna återfinns 773 bilder. Grönsö byggdes av riksrådet Johan Skytte 1607-11. Familjen Skytte ägde slottet under hela 1600-talet. Under reduktionen drogs godset in till kronan. Under 1700-talet ägdes slottet bland annat av familjen Falkenberg och sedan av läkaren David von Schulzenheim. Reinhold Fredrik von Ehrenheim övertog godset 1820 och förde dit ett sällsynt rikt inventarium av möbler, böcker och olika konstföremål.

Sthlm, 1894. VII,(1),58 s. Fint rött halvmarokängbd från 1900-talets mitt med blind- och guldornerad rygg, stänkdekorerade pärmpapper, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Nordiska bokhandeln). Omslaget medbundet efter texten. Några små anteckningar på bakre pärmens insida. Exemplar på fint skrivpapper. Förordet, som är skrivet av C. E. B. Taube, innehåller en kort biografi över Hermelin. Breven är ställda till kanslipresidenten Gustaf Philip Creutz. Samuel Gustaf Hermelin (1744-1820) blev senare bergmästare och bergsråd. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”1782 sändes H av Gustav III på en resa till Nordamerika. Officiellt skulle han studera geologi och metallförädling men av instruktionen framgår att hans uppdrag framför allt gällde att tillvarata Sveriges handelsintressen i de fd engelska kolonierna. Han förde också med sig en fullmakt som ackrediterade honom som minister, men denna kom inte till användning. Med hänsyn till Sveriges förbindelser med England måste uppdraget omges av diskretion. H hade med sig ett introduktionsbrev från Benjamin Franklin och blev väl mottagen och hedrades bl a genom att inväljas i den exklusiva Cincinnatusorden. Amerikavistelsen förlängdes av en sjukdomsperiod, och han kom hem först mot slutet av 1784. På utresan hade han studerat bergverk i Tyskland, Nederländerna och Frankrike, hemvägen togs över England. Hans skriftliga rapporter om iakttagelser under resan är fyllda av fakta men prosaiska och fantasilösa”.

Linköping, F. Schonberg och Björckegrens enka, 1787. 8:o. 227,(13) s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och brun titeletikett där texten knappt går att läsa. Pärmpappret mer eller mindre bortnött liksom även skinnet vid de stukade pärmhörnen. Småsolkig, mer i början. En reva i yttermarginalen på s. 179. Insidan av pärmarna samt på för- och eftersättsbladet med en mängd gamla kladdiga förvärvsanteckningar och svårlästa namnteckningar av allmogehänder. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1804. Bibliotheca Walleriana 10544. På s. 203 ett litet träsnitt avbildande ett instrument för behandling av fistlar. Totalt sexton upplagor utkom av denna populära handledning. Sven Samuelsson (död 1761) skriver i sitt företal, daterat 1760, att han under 15 års tid varit verksam som hästbotare i Östergötland, Småland, Tjust och Närke.

Kristianstad, F. F. Cedergréens boktryckeri, 1820-21. 8:o. 241 + 204 s. Fint om än något nött samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldorerad rygg och ljusbrun titeletikett. Svaga blå snitt. Pärmhörnen stötta. Enstaka lager- och småfläckar, men fler fläckar på några sidor mot slutet. Tydlig källardoft. Samtida namnteckning Carin Weidenhjelm. En okänd oval vapenstpl på första titelbladet. Resan går genom bland annat Tyskland, Frankrike och Östterrike med beskrivningar av opera- och teaterbesök i till exempel Wien och Prag.

Sthlm, A. Zetterberg, (1790). 8:o. 16 s. Ett oskuret vikt helark. Delvis lätt smutsade marginaler. Liten skada i rygghuvudet. Några marginalnaggar. Fint ex. från Ericsberg. ”Ändamålet af detta Skaldebref är at visa, det religionen mera består i utöfning, än i forskning af tros hemligheter och lärosatser”.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. 64 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag, vars baksida har några revor. Titelbladet delvis solkigt i yttermarginalen och övre hörnet. Veck i övre hörnet på de första åtta sidorna. Lite mörktonad yttermarginal på s. 17, 32 och 56. De sista sidorna med vikta och mörktonade övre hörn. En upplaga av bara talet trycktes av Salvius samma år. Den innehåller ett svar av Carl Fredric Scheffer som inte omtrycktes i föreliggande upplaga. Översättningarna upptar sidorna 21-64. Abbé Domenico Michelessi (1735–73) anlände till Sverige 1771 och kom att röra sig i Stockholms litterära kretsar där han vann både Höpkens och Bellmans vänskap, den senare har ägnat Michelessi ett par dikter. Han var också väl sedd av Gustav III på vars initiativ han blev invald i Vetenskapsakademien 1772, där han sensationellt nog kunde hålla sitt inträdestal på flytande svenska efter bara ett år i landet. Talet, som är dedicerat till konungen, ägnas det svenska språkets särart och företräden och utmynnar i en hyllning till kungafamiljen. Som exempel på det svenska språkets smidighet följer sedan en prosaöversättning från grekiskan av Musaios dikt om Hero och Leander samt Ovidius två heroider på samma tema.