Search Results

Stockholm, O. L. Svanbäcks boktryckeri, 1928. 109 s. Häftad. Omslaget delvis loss i limningen. Med Silluf och Bengt-Olof Landins exlibris. Tredje upplagan. Den första utkom 1927, men drogs in och makulerades. En ny utökad andra upplaga utkom 1928 och makulerades även den. Boken är en moraliserande genomgång av djurs egenskaper. Framförallt behandlas katten, som beskrivs med ett oreserverat äckel och ett till det psykotiska gränsande hat. ”Hur den ser ut! En blandning av sliskighet och rovlystnad, ett ohyggligare uttryck än den vilda mordlusten. [...] Ett inställsamt, sliskigt pinoredskap [...] en blick med endast ondskans liv. Hur lömsk den ter sig.” ”Hur vederstygglig den är skapad. Vilken vidrig eld i ögonen, de brinna, där den färdas tyst som en skugga”. ”Och vad är det för slags känsloliv som trivs med katten? Det är för lågt känsloliv.” En av sina få tillskyndare fann boken i Gustaf-Otto Adelborg, själv katthatare av rang. Han skrev långt och välvilligt om boken i ”Social-demokraten” 1927, och sedan ännu längre när den tredje upplagan kommit ut, en artikel som publicerades först i hans bok ”Redogörelser och utredningar” 1952. ”Man behöver inte läsa många rader i den skrift, som här refereras till”, menar Adelborg där, ”för att finna, hur fri från fördomar dess författare är, hur höjd över fåfänga spekulationer och blöt sentimentalitet. Författaren är saklig utan att vara torr, han är skarpsinnig och tydlig, men tillika så uppenbart varmhjärtad och så livlig, frisk och naturlig i sin skildringskonst, att framställningen blir sällsynt gripande och övertygande.” Adelborgs djupa sympati för Conradssons bok kom också att leda till en slutgiltig brytning mellan honom och kattägaren Vilhelm Ekelund. ”Det är egentligen blott två svenska moderna författare som djupt fängslat mig” skriver han i ”BLM” 1952, ”Vilhelm Ekelund och Ivar Conradson. Redan från början skattade jag dock Conradson högre [...]. Det stod genast klart för mig, att detta var en märklig skrift, av största betydelse för en klar, rättvis uppfattning av livets fenomen”. Adelborg sände boken och sin recension till Ekelund och ansåg sig ”ha all rätt att vänta, att han skulle tydligt visa sig förstå och erkänna vad boken gällde och betydde.” Istället skickade Ekelund en månad senare en kort lustifikation. ”En förolämpning utan gräns” enligt Adelborg, och därmed var bollen satt i rullning som skulle leda till slutet för deras vänskap.

(Helsingfors, J. Simelii arfvingar, 1846). 8:o. 239-91 s. & 1 utvikbar litograferad plankarta. Tagen ur band. Aningen snävt skuren. Genomgående fuktfläckig och med en gammal bläcknotering i övre marginalen på titelsidan att skriften var en gåva från författaren. Edward Grönblad (1814-64) var docent och biblioteksamanuens vid högskolan i Helsingfors och utgav en mängd skrifter rörande Finlands historia.

Söderhamn, J. Hamberg, 1854. 12:o. 36 s. Med en träsnittsvinjett på titelsidan. Häftad i tryckt rosa omslag. De inledande bladen mycket lätt lagerfläckiga. Bra ex. Första upplagan ”lär ha utkommit s.å.” enligt Linnström. Uppställd i 15 kapitel med råd om hur man bl.a. förhåller sig i umgänget med eller mellan älskande: ”Med kära är det nästan omöjligt att pläga något förnuftigt umgänge; de äro lika så litet, som andra rusiga personer, skickliga för sällskapslefnaden; med undantag af deras afgud är hela världen död för dem. [...] I de åren, då hjertat så gerna löper borrt med förståndet, grundlägger mången sin lifstids olycka igenom en förhastad förlofning. Under kärleksyrslan förgäter ynglingen, huru vigtigt detta steg är och att föremålet för hans kärlek framställer sig för hans af passion, förblindade ögon i en långt behagligare dager, än den, hvari det nyktra förnuftet med tiden visar dem; förhasta dig sålunda ej med din förlofning.” Den produktiva författaren (1808-69) var telegrafstationsföreståndare i Stockholm, löjtnant i armén och känd ”rolighetsminister” samt resande i sällskapsnöjen. När han låg för döden 1869 anordnade Fredrika Bremer en insamling till förmån för Höökenbergs fattiga familj. Bland hans många publicerade arbeten inom vitt skilda ämnen kan nämnas: ”Den nye hexmästaren. Etthundraåttisex kort- och taskspelarekonster” (1845), ”Tentamensfrågor i muntrationsbildningscirklar, samlade på en resa mellan Haparanda och Hamburg” (1857), ”Oumbärligt sällskap vid julkalaser” (1853) och ”Troll- och svartkonst från Finland” (1853). Johan Hamberg drev under eget namn sitt boktryckeri i staden åren 1848-56 efter att först ha drivit det tillsammans med N. M. Åsenius 1847-48.

Uppsala, J. Sundvallson, 1857. 8:o. (2),18 s. & 1 litograferad karta. Häftad. Oskuren. Obetydliga lagerfläckar på titelbladet. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Josephson Avhandlingar ock program s. 252. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5808. Hasselberg Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen s. 224. På kartan över Östersund är bland annat ett bryggeri, en runsten, ett tivoli och länshäktet utmärkta.

Sthlm, 1887. 38 s. & 1 litograferad plansch. Häftad, ouppskuren. Sprucken i ryggen, omslaget småfläckigt, med revor och pappersförluster, det främre loss. Offsetting från planschen på titelbladet. Svenska slott och herresäten. Om Taxinge-Näsby slott i Södermanland som vid denna tid ägdes av Arvid Posses fru Ebba Augusta. Sammanlagt utkom sju fristående delar av det fint utformade verket 1885-87. Detta är den sista som tycks vara den ovanligaste.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1845. 8:o. (2),XV,(1),127,(1) s. Nära samtida ljusbrunt hfrbd med breda upphöjda bind, rikt och vackert gulddekorerad rygg och mörkröd titeletikett. Marmorerade snitt. Ryggen lite torr och med någon mindre repa. Bra och trevligt ex. Marklin Catalogus disputationum 4-12. Separat bokhandelsupplaga med nytt titelblad, nyskrivet förord och bortplockade deltitelblad. Utkom som avhandlingsserie samma år och respondenterna var S. A. Hedlund, R. Carlén, J. Rosell, G. Ekman, J. L. Ekman, E. R. Henschen, J. A. Nordin, F. Wallin och N. C. E. Treffenberg. Innehåller ”Sagan om Sunda och Upasunda. En episod ur Maha-Bharata”, ”Jadschnadattas död. En episod ur Ramajana”, ”Ganges’ nedstigande. En episod ur Ramajana”, ”Sagan om Kandu. Ue Brahma-Purana”, ”Draupadi’s bortröfvande. En episod ur Maha-Bharata”, ”Stycken ur Manu’s lagar” och ”Fabler ur Hitopadesa” samt anmärkningar.

Sthlm, J. Merckell, 1749. 8:o. (4),91,(1) s. Samtida band på träpärmar med nyare ljusbrun skinnrygg som har guldtryckt titel och nytt stänkdekorerat pärmpapper. Delvis hårt lagerfläckig. Några maskhål på s. 67-74, varav ett två cm långt stör texten något med viss bokstavsförlust. Numrering och namn ”182 Nyman” på frampärmens insida. Hilding Pleijels två exlibris. Eric Beckman fick på riksdagen 1746-47 i uppdrag att utge en skrift mot herrnhutarna och översatte därför ett verk av Ernst Cyprian ”Förnuftig warning för then wilfarelsen, som woro alla sätt, at tjena gud, eller alla religioner lika goda och gällande til saligheten; at stärka the trogna, och bibehålla allmän rolighet”. Till översättningen fogade han en dubbelt så lång inledning, där han gick till häftigt angrepp mot rörelsen. Herrnhutaren Arvid Gradin gick till försvar i form av handskrifter som spreds i Sverige och Beckman svarade 1749 men svaret utkom postumt eftersom Beckman avlidit samma år. Johan Kumblæus (1714-60) fortsatte Beckmans arbete i olika skrifter, varav detta är den första och striden ebbade först ut 1751.

Sthlm, A. J. Nordström, 1786. 8:o. (4),92 s. Tagen ur band och insatt i ett tråkigt senare omslag. Lite lagerfläckig och med svag fuktrand. Diktcykeln om ”svenska årstider, svenska seder under svensk himmel” tillkom i omgångar. Vårkvädet skrevs i Gyllenborgs ungdom och trycktes liksom Vinterkvädet i Tankebyggarordens samlingar. Sommarkvädet skrevs på Skenäs 1785 och Höstkvädet i samband med denna samlings publicerande, liksom ett inledande ”Ode til naturen”. Lorenzo Hammarsköld räknar Gyllenborgs ”Landt-qväden” till de poem av författaren i vilka uppenbarar sig ”en äkta, fast blott passiv genialitet, som ger sig tillkänna genom en mild, sedligt ren längtan efter ett högre, bättre förhållanden än inom det jordiska lifvets vanliga kretsar”.

Uppsala, literis Wernerianis, (1734). 4:o. (6),35,(3) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelbladet med sigillavbildning i träsnitt. Enkelt marmorerat pappbd. Blåstänkta snitt. Några bläckanteckningar. Småfläckar på sista sidan och litet rostigt gemmärke i övre vänstra hörnet på planschen. Lidén Catalogus disputationum 196. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 547. Sallander Litteratur om Västergötland 669. Planschen, en naiv bild av slottet, är graverad av J. Silfverling. Med hyllningar av S. A. Fägersten, A. H. Forssenius, J. och G. Camitz. Rör Läckös historia från äldsta tid till Magnus Gabriel De la Gardies samt beskriver slottets inventarier och konstsamlingar. Avhandlingen inleds med flera dedikationsdikter av den på sin tid kända västgötska återfallspoeten Axel P. Luth (1708-81), senare kyrkoherde i Borås och riksdagsman.

Sthlm, A. Nordström, 1806. 8:o. (10),118 s. & 1 grav. plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Något lagerfläckig. Liten fuktrand i marginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2220. Retzius skriver i förordet: ”Wäl hafwa wi flere böcker och skrifter på swenska språket om får, deras skötsel, sjukdomar och fårafwelns förbättring; men så wida jag känner dem, kan ingen bland dem jämföras med denna, hwarken i anseende til grundelighet eller tydelighet, då man tillika betraktar arbetets korthet. Man igenkänner uti den lätt, den ärfarne wetenskapsmannen.”

Sthlm, typis historiogr. H. Gercken, 1731. 4:o. (10),680,673-796,(1) s. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind och ljusbrun titeletikett. Rödstänkta snitt. Några enstaka småfläckar. Fläck på s. 603. Försättsbladet saknas. Liten bläckfläck på nedre snittet. Med Christian Hammers exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6714. Wilde började redan 1721 arbeta på ett verk om Sveriges statsrätt. ”Sueciæ historia pragmatica”, som anses vara hans förnämsta verk, var egentligen tänkt att bli större, men censuren lade hinder i vägen och endast den allmänna delen kunde ges ut. Delar av verket utgavs i mer eller mindre omarbetade svenska översättningar, bland annat gav Wildes son ut ”Svenska statsförfattningars eller almänneliga rätts historie” år 1749. Det finns två olika upplagor från 1731, denna med 796, den andra med 820 sidor.

U.o., (1701?). 4:o. (91) s. Häftad i nyare omslag. Rödstänkta snitt. Delvis fukt- och lagerfläckad. Hål i marginalen på sista sidan. Med J. A. Almquists stplr. Warmholtz 5257, noten. Klemming Sveriges förhållanden s. 280. Översättning av Hermelins ”Discussio criminationum” som även gavs ut på svenska 1701.

Skara, F. J. Leverentz, 1803. 4:o. (8) s. Senare ryggremsa. Genomgående ljus fuktrand. Några småfläckar. Med J. A. Almquists stpl. Bibliotheca danica II:585. Exemplar där skriftillustrationerna saknas. De skrevs in för hand.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. 79 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Enstaka lager- och småfläckar. De sista bladen med en ljus fläck i nedersta marginalen. Fint ex. Hebbe 217. Setterwall 6552. En andra upplaga utkom 1793.

Norrköping, A. F. Raam, genom factoren J. Lötström, 1793. 4:o. (11) s. Tagen ur band. Fläck på titelbladet. En annan upplaga utkom i Gävle samma år.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. (6),308 s. Häftad. Oskuren i samtida gråpappomslag. Namnteckning på pärmen. Inlagan med enstaka lagerfläckar. Hål på s. 89 med förlust av två bokstäver. Något loss i bakre inre falsen. Fint ex. Innehåller verser, filosofiska och politiska reflexioner och aforismer samt ett stycke ur ”Friedland”, Rådbergs utopistiska roman som trycktes i sin helhet först 1839.

Växjö, J. P. Lönnegren, 1840. 8:o. (2),III,2-47,(1) s. & 1 grav. plansch. + BILLMAN, P. M. Förteckning på de inom länet oftast förekommande sjukdomar ibland hushållsdjuren med deras karakteristiska kännetecken och föranledande orsaker såsom ock korrt underrättelse om rätta sättet att dem bota och behandla. En fortsättning af förslag till en förbättrad helsowård ibland hushållsdjuren inom länet. Växjö, J. P. Lönnegren, 1840. 8:o. (2),21 s. + BILLMAN, P. M. Bihang till förteckning på säkra och bepröfwade läkemedel för hushållsdjuren m.m. Innehållande recepter på de deri uppgifne läkemedlen, jemte några tillägg. Eksjö, A. Nilsson, 1845. 8:o. 26 s. + BILLMAN, P. M. Föreskrifter rörande kalfkors och nyfödda kalfwars wårdande. Eksjö, A. Nilsson, 1846. 8:o. (8) s. Hårt nött samtida hfrbd. Bakre pärmen maskstungen. Inlagan små-, lager- och fuktfläckad. En del samtida bläckanteckningar. Bihangets sista blad felbundet. Hebbe 2387 (inklusive bihanget), 2388 respektive 2179. Hebbe anger att bihanget ska ha 28 sidor. Denne nämner inget om första arbetets plansch, vilken föreställer en ”slekho för fåren”.

Sthlm, A. Zetterberg respektive Kumblinska tryckeriet, 1803-04 respektive Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1804. 8:o. 111,(1) + 188 + 87 + 126,(1) + 143,(1) + 203 + 198 + 223 s. Två ngt nötta samtida hfrbd med ljusbruna titeletiketter och ovala deltiteletiketter. Röda stänksnitt. Nya pärmpapper. Inlagan ngt småfläckad. Liten reva i marginalen på s. 65 i del III. Med Stora Eks stplr. Zetterberg tryckte del I-II och VIII, Segerstedt del III-V och VII och Kumblinska tryckeriet del VI!