Search Results

Uppsala, 1947. 166,(1) s. & plr. Häftad. Ryggen med liten fläck. Oskuren och delvis ouppskuren. I en bra klotkassett med P. A. Sjögrens exlibris. Tryckt i 50 ex. Innehåller ”En unik pärmstämpel på ett band som tillhört Fredrik I” av Isak Collijn, ”Holberg-samlingen i Göteborgs stadsbibliotek” av F. J. Billeskov Jansen, ”Rigshofmester Joachim Gersdorffs bibliotek” av Carl S. Petersen, ”Antonio Panizzi och British museum”, ”Variantexemplar och tryckteknik. En undersökning av originalupplagan av C. G. Leopolds Oden, 1790” av J. Viktor Johansson, ”Verdens störste lögnhals? Et kapitel av de litterære falskneriers historie” av Wilhelm Munthe och ”Romerska bibliofiler” av Tönnes Kleberg.

Stockholm, Bonniers grafiska industrier AB, 1977. 179 s. Häftad. Något snedläst. Ryggen med läsveck. Dedikation till Per Anders Fogelström: ”Till Paff från Slas”. Med omslagsteckning av författaren. På fyrtiotalet och början av femtiotalet företog Per Anders Fogelström och Stig Claesson reportageresor som signaturerna ”Paff” och ”Slas”. Deras samarbeten fortsatte och vänskapen varade livet ut.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. 8:o. (4),82 s. Trevligt orangemarmorerat pappbd från 1900-talets början med röd titeletikett i skinn. Rödstänkta snitt. Det främre blanka gråpappersomslaget medbundet med beskuren samtida tillskrift ”åtföljer tidninga”. Ryggen lite gulnad och med två små hack upptill. Delvis lite bruntonad och med en svag fuktrand i nedre ytterhörnet. Fuktränder och klisterspår efter ett stort borttaget exlibris på frampärmens insida. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 256. Själva stycket på vers. Med ett förord daterat Stockholm och stadshusfängelset den 17 juli 1834: ”Detta stycke skrefs redan år 1827. Dess ämne hvilar på en moralisk paradox. Man har tviflat på sjelfmordets ursäktlighet”. Lindeberg är sarkastisk mot Kongl. teatern, dit han lämnade stycket både 1827 och 1831 men fick det tillbaka refuserat. Handlingen utspelar sig i Tyskland vid slutet av trettioåriga kriget. Den svenska f.d. generalen Fredsberg tömmer en giftbägare i slutet av pjäsen. Lindeberg var vid tiden för utgivningen uppmärksammad politisk fånge.

Sthlm, I. Marcus, 1853. 12:o. (8),185,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta. Blått hklbd med guldlinjerad rygg och titeletikett av grått skinn samt gula snitt (Hedberg). Ryggen lite blekt. Pärmhörnen något stötta. Svag fuktrand i marginalerna på de första tjugo sidorna. Ett fåtal småfläckar, t.ex. liten trycksvärtefläck i yttermarginalen på s. 151. Joh. Ax. Almquists ifyllda biblioteksetikett och hans blåstpl på titelbladet. Löst bilagd en understreckare ur SvD 1921 om Döda fallet av Nils Ahnlund. Bra ex. Tryckt versifierad dedikation till Carl Jacob af Nordin, lektor i Härnösand. Kartan består av tre delar, dels en situationskarta, dels två detaljkartor av Kvarnudden före respektive efter den 6 juni 1796 då Magnus Huss genom en felaktig utförd plan av misstag tömde sjön på sitt vatten och skapade Döda fallet. Vattenfallet, i regel kallat Gedungsen, förekommer också under andra namn som Storforsen eller Ragundaforsen, i folkligt tal även kallat Gedunsen eller i äldre dokument Getamsen.

Södertälje, P. F. Rosander, 1864. 16:o. 31,(1) s. Häftad och oskuren i gult tryckt och illustrerat omslag, det främre med stor bortriven bit av yttermarginalen där ett lacksigill suttit samt med en motsvarande bruntoning på titelbladet. Dessutom har främre omslaget en fuktfläck. Inlagan delvis lös i häftningen. Syftet med den lilla skriften, försäkrar utgivarna, är inte att peka ut ”sådana personer som då räntan ännu af en krass lagstiftning låg bunden, sökte skaffa sig så hög profit af sina pengar som möjligt”. Hur som helst så består boken av en lista med samtida ockrare i bokstavsordning med ett vidhängande bibel- och psalmcitat, t.ex. ”Andersén, f.d. handlande. Helst på säker borgen och - pant. Mångdubbel pant och säkerhet äskas. Ockraren utsuger märg och ben. Math. 24:12” och ”Lundin f.d. executionsbetjent och hofmästare. Stark hushållare. Skaffare åt corps diplomatique. När snart ditt lif förswinner, En afgrund wäntar dig/ Och lågan som der brinner. Skall aldrig sakta sig./ Ack må du det besinna du blinde werldens träl!/ Och söka tidigt winna en räddning för den själ. Sw. Pl. 462:3,6”. Här finns även sockerbruksfabrikören Johan von Scheven förtecknad. Denne var son till Almquists procentare. Avslutas med en förteckning på pantlånare i Stockholm. Främre omslaget illustrerat med en burk blodiglar, det bakre med en råttfälla. Skadan i främre omslaget beror på att skriften har sålts förseglad med ett lacksigill.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1756. 4:o. 12 s. + EHRENREICH, JOHAN EBERHARD LUDWIG. Tankar om spannemåls- och matwarors brist, samt thes afhielpande igenom gode inrättningar och drift wid landbrukets upodling. Til allmänt ompröfwande underkastade. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1756. 4:o. 43 s. Svart hklbd från 1900-talets början. Rödstänkta snitt. Båda häftena med bevarade samtida blå klistermarmorerade ryggremsor. Enstaka småfläckar. Sista blanka sidan i andra arbetet solkig. Med exlibris ”Charles Jacobssons donation”, stplr och gallringsstplr från Lantbruksstyrelsens bibliotek och längst ned på ryggen i guldtryck ”K. L. S.” under kunglig krona. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 817 respektive 52. Första arbetet behandlar huvudsakligen försök med sädesodling. Bland mycket annat så föreslår författaren i det andra arbetet en ”plan til en swensk landtbruks-societet” men propagerar även för till exempel potatisplantering, kakelugnar och ekplantering. Författaren var Fredrik I:s hovtandläkare och grundade Mariebergs porslins- och fajansfabrik 1758.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1844. 8:o. Front,(4),109,(1 blank,2) s. & 1 litograferad plansch. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Ryggen defekt och lös i häftningen samt nästan helt loss mellan s. 96 och 97. Nött och lagerfläckig samt med ställvisa fuktfläckar. Med Carl Anton August Ridderstads namnteckning. En ny upplaga utkom 1866. ”För den som för sitt nöje eller af behof velat utan biträde af lärare öfva sig att rida, eller inhemta litet kännedom af konsten att styra en häst, i ändamål att någorlunda kunna bedöma de personers beteende, som man fått sig tilldelte såsom skjutsare under en resa, eller som man antagit till ledare för sina hästar – har uti vår litteratur saknats någon tjenlig handledning.” Mathias Leyon (1800-68) var stallmästare vid Livregementets husarkår och senare ryttmästare i armén. Carl Anton August Ridderstad (1848-1933) var son till publicisten Carl Fredrik Ridderstad.

Göteborg, A. Lindgren, 1854. 8:o. (10),241 s. & 1 utvikbar kolorerad litograferad karta. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och blåsprängda snitt. Pärmarna ytligt nötta och hörnen som vanligt lite stukade. Fin inlaga. Ågren Svenskt biografisk uppslagslitteratur 891 nämner inte kartan. Utgivaren var prost och kyrkoherde i Göteborgs stift. Den fina kartan föreställer Göteborgs stift. Förlagan är gjord av A. Köster och litograferad i hans och Meyers litografiska tryckeri i Göteborg. I matrikeln finns även uppgifter om organister, kklockare och folkskollärare.

Sthlm, 1892-1908. (4),184,(2) + (4),186,(2) + (4),184,(2) s. & plr + (4),214,(1) + (4),208 + (4),220 + (4),179 + (4),192 s. Åtta prydliga bruna hklbd med titeletiketter av mörkbrunt skinn, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Fr. Ljunggren, Göteborg). En fuktrand på de första bladen i del III. A, Janssons namnteckning med blyerts på sista sidan i varje volym. Ur Arne Losmans bibliotek. Komplett svit som innehåller uppsatser om till exempel Ester Jönsdotter, Kellgrens första opera, Anders Kempe, Urban Hiärne, Uno von Troils memoarer, Fredenheim, Geijers professur och ”Bokvandalism”. Självfallet finns även några uppsatser om Shakespeare.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-26. 8:o. (4),LXXXVIII,428 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),429-1117 s. Två hårt nötta samtida bruna hfrbd med trevligt guld- och blindpressad ryggdekor, där den senare, liksom titelfälten infärgats i svart. Grönstänkta snitt. Skinnet på pärmarna med blindpressad dekor. I första delen är titelbladet och första arket lagerfläckiga. I andra delen enstaka fläckar och en återkommande svag fuktrand. Med Gustaf Ulr. Kihlstedts överstrukna namnteckning från 1831, N. G. Åströms och C. G. Åströms namnteckningar, den senare daterad Bjursås den 5 april 1869, samt Nils Fries exlibris. Det gemensamma titelbladet saknas i detta exemplar. Krok Bibliotheca botanica suecana 14. En andra upplaga utkom 1831-33. Nils Fries (1912-94) var professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bl.a. svampars fortplantning. Banden är av allt att döma utförda i Lund och i ena försättsbladet syns vattenmärke för Klippans pappersbruk.

Paris, imprimerie de Sapia, 1845. 8:o. (4),IV,486 s. Titelbladet med träsnittsvinjett. Obetydligt nött mörkblått hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och guldlinjerad rygg. Enstaka småfläckar. Flera ark lite bruntonade p.g.a. sämre papperskvalitet. Tillskrift ”Henrik Alm 30.12.1939 Rosenvik och Pontins trädgård (sid 458)”. Bra ex. Bring Itineraria svecana 652. Boken utgavs 1850 med nytt titelblad ”Voyage dans le nord de l’Europe”. Resan börjar i Dunkerque och fortsätter med båt från Travemünde till Stockholm, varifrån författaren gör utflykter till Uppsala, Dannemora och Skokloster. Han åker sedan på Göta kanal till Trollhättan och Göteborg. På sidorna 250-71 återfinns en biografi över Karl XIV Johan. På sidan 458 omtalas Magnus Pontin och ”son magnifique jardin de Djurgarden”, där Henrik Alm bodde knappt hundra år senare.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1839. 12:o. 156 s. Häftad. Lätt nött tryckt omslag med obetydlig brun fläck på ryggen och mindre fuktfläck på bakre omslaget. Genomgående fuktrand i yttre marginalen. Pappersfel i nedre hörnet på s. 7. Bra ex. Akrell Stockholmiana 1000. Översattes till engelska, franska och tyska.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. (4),39 s. Häftad och oskuren med samtida bindgarn i ryggen. Lätt solkigt titelblad. Enstaka småfläckar. Fuktfläck i nedre marginalen på sista två bladen. Översattes både till franska och tyska.

Uppsala, 1953. (24) s. Häftad. Obetydligt stötmärke överst på ryggen. Faksimiltryck i 25 exemplar utgivet av Gustaf Bernström som ägde det enda kända exemplaret av originalet som ursprungligen trycktes i Rostock 1583.

Sthlm, A. Zetterberg, 1790. 8:o. (8),182,(10) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med ett helsides träsnitt på s. 32 föreställande en runsten. Samtida glättat mörkblått pappbd med olivgrön titeletikett med texten”VOL”. Röda snitt. Avnött pärmpapper överst på ryggen. Främre ytterfalsen med ytlig spricka. Bortklippt namnteckning överst på försättsbladet. Ganska fukt- och lagerfläckig, mest i marginalerna. Kartan med lagerfläckar och en liten reva. Ur Ludvig Looströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6051. Essén Sörmländsk bibliografi s. 144. Första upplagan utkom 1755. Denna andra upplaga är utvidgad, bland annat med en karta över Gripsholms slott. Ludvig Looström (1848-1922) var konsthistorier och sekreterare i Konstakademin 1891-1921 samt chef för Nationalmuseum 1900-15. Han skrev tillsammans med E. G. Folcker en vägledning till Gripsholm 1914 som omtrycktes många gånger.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1822). 4:o. (2),38 s. Häftad och oskuren. Titelsidan bruntonad och med ljusa fuktränder i nederkant, annars några stänk- och lagerfläckar. Pappersförlust i övre hörnet på s. 13–16. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 100. Grekisk och svensk parallelltext med latinsk kommentar. Det komiska hexametereposet ”Striden mellan grodorna och mössen” tillskrevs tidigare Homeros, men modern forskning tillskriver verket en anonym författare verksam under Alexander den stores tid.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1791. 8:o. 134,(1) s. Ganska nött hfrbd från ca 1900 med guldornerad rygg och stänkta snitt. Lagerfläckig. Små gamla lagningar i inre marginalen på s. 13-16, 130 och det sista opaginerade bladet. Revor i texten på s. 55. Alessandro Cagliostro, eller Giuseppe Balsamo (1743-95), frimurare, alkemist och magiker, inblandad i den s.k. halsbandsaffären i Frankrike.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 24 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Numrering överst på titelbladet. Mindre markering med rödpenna i marginalen på s. 14-15 och dito med blåpenna på s. 16-17. Carl Gustaf Ekeberg (1716-84) var kapten på Ostindiska kompaniet och skrev en innehållsrik reseskildring samt ett antal rön i ”Vetenskapsakademiens handlingar”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1737. 8:o. 90,(6) s. Tagen ur band och i modern tid insatt i ett blankt ljusgrått gammalt pappomslag. Hårt skuren upptill med delvis förlust av många rubrikrader på de första trettio sidorna, och delvis av första raden ”Med guds hielp!” på titelbladet. Spridda smärre fläckar och solkigheter. Ett litet hål i sista bladet där det ursrungliga tryckta priset raderats . Samtida namnteckning Johan Luuth på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1817. Första upplagan. Trycktes andra gången 1741 och sista gången 1757. Den avslutas med en bön för ”hushålds-ståndet på landet”. Bönen hade tryckts separat redan 1725.

Sthlm, P. J. Nyström, 1757. 8:o. (16),464,(80) s. Hårt nött och solkigt samtida halvpergamentbd med rödstänkta snitt. Trots detta en i huvudsak bra inlaga med enstaka småfläckar, t.ex. i nedre marginalen på s. 339-41. Dock småsolkig och med marginalanteckningar, understrykningar och några bläckfläckar på s. 448-64. Nils Zimmermans namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214: ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Första upplagan trycktes 1741, den åttonde och sista 1827-33 men förblev oavslutad. En tysk översättning av den andra upplagan utkom 1749. På s. 389-444 beskrivs Finland. Eric Tunelds geografi är den första i sitt slag och en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Den innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan utkom var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns om respektive landsände. Tuneld utvidgade sin geografi i nya utgåvor av vilka fem hann utkomma under författarens livstid. Dess betydelse understryks av Lindroth som skriver att ”ännu in på 1800-talet var Tunelds geografi en del av det svenska nationalmedvetandet”. Tuneld (1709-88) hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk.

Lund, C. G. Berling, (1766). 4:o. (6),37,(1) s. Häftad med bindgarn. Oskuren och till största delen ouppskuren. Enstaka småfläckar. De två sista bladen med små maskhål i övre marginalen. Lidén Catalogus disputationum 58. Med hyllningar av Eric och Carl Christian Eek samt Gustaf Jonas Hiertzeel. Beskriver vägväsendets historia från antiken till samtiden. I synnerhet de svenska vägarna prisas: ”Kårt sagt: Sverige har i alla åldrar öfvergåt om icke alla, dock de fläste nationer i Europen, ja, snart sagt, i hela världen. Hvad i mörkaste hedendomen var börjat, så vel med landets upodling, som vägars anläggning, hafva de sedermera, så vida tid och lägenhet någonsin kunnat medgifva, vid magt hållet, och årligen förbättrat”.

Sthlm, J. P. Lindh, 1793. 8:o. (8),82,(2),83-218,(2),219-263 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt skär titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen med lite nagg upptill, några småfläckar och obetydlig spricka överst i främre falsen. Ngt lager- och småfläckig. Mindre reva i s. 37 och 43 samt liten fuktfläck på s. 263. Med C. P. [?] Wijkaurins, J. P. Wijkaurins och C. F. Wijkaurins namnteckningar, den första lite kladdigt placerad på titelbladet och den andra daterad 1813. Med förord av Nils von Rosenstein.