Search Results

Sthlm, C. F. Marquard, 1800. 8:o. (2),110 s. Trevligt svartmarmorerat pappbd från 1830-talet med handskriven titeletikett av papper. Rödstänkta snitt. På frampärmens insida etikett och gammal tillskrift från Vänersborgs apologist-skolas bibliotek. Stpl från läroverksbiblioteket i Vänersborg nedtill på titelbladet, s. 17 och sista sidan. Bra ex. Allt som utkom. Översättning ur Hugos ”Zeitungshandbuch für die französischen Angelenheiten” från 1795. Översättaren har förblivit anonym men hade initialerna ”C. D. P.” berättar Bygdén. Bland de biograferade märks Lamarque, Legendre, Merlin de Thionville, Saint Just och konstnären David.

Sthlm, C. Deleen, 1819. 8:o. Extra litograferat titelblad,(6),102,(3) s. & 1 litograferad plansch. Tagen ur band och satt i nytt gråpappersomslag i gammal stil. Gamla stänkta snitt, men med en del bevarade råkanter. Enstaka lagerfläckar. Liten ljus fuktrand i övre marginalen på s. 69-98. Fint och stort ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6115. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 39. Planschen, som är en vy över Skokloster, är signerad C. Müller. Denne hade året innan startat det första kommersiella litografiska tryckeriet i Sverige och illustrationerna till denna bok tillhör hans tidigaste arbeten. De sista opaginerade sidorna utgörs av bokreklam från Deleens bokhandel. Med en inledande översikt av traktens historia som följs av en detaljerad redogörelse över inventarierna och samlingarna i kyrkan och på slottet. Boken har en tryckt dedikation till slottets dåvarande ägare Magnus Fredrik Brahe.

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. 64 s. Häftad i samtida gråpappersomslag i mindre format. Enstaka marginalskador efter lite slarvig sprättning. Titelsidan och sista sidan lite dammiga i yttermarginalerna. Bra ex. Bring Rättegångshandlingar 929:29. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”I maj 1810 utgav G Sista smörjelsen, som i populär form sammanfattade processen mot G och som är den kanske fränaste av alla G:s skrifter 1809-1810”. Vid samma tid tillhörde han dem som spred rykten riktade mot Axel von Fersen efter kronprins Karl Augusts död.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1836. 8:o. (8),XXXIII,(1 blank),442,(1) s. Grönt samtida halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, rödstänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ryggen och övre delen av bakre pärmen blekt. Smärre maskhål nederst i främre yttre och inre fals. Inlagan ställvis med mindre nagg och lagerfläckar, t.ex. på s. 93, 284-89 och 361-63. Några smärre solkfläckar, t.ex. på s. 330 och 372. En hel del mindre bläckmarkeringar i marginal och text. Från Östanå. The Hannås collection 182. Akademien hade tidigare åt Leopold givit uppdraget att sammanställa språkläran, men det blev Enberg som rodde uppgiften i hamn. Arbetet mötte redan vid utgivningen vass kritik och på senare tid har det visats att bl.a. den syntaktiskt-stilistiska delen var ett plagiat efter engelsmannen H. Blair.

Sthlm, kongl. Antiq. archiv. boktr., 1721. 4:o. (24),131,(1) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ryggen något skev. Titelbladet och sista sidan lätt solkiga. Avrivet nedre ytterhörn på sista opaginerade preliminärbladet. Några små hörnveck. Datering den 25 januari 1756 och namnteckning av C. [?] A. Odencr[ants?] på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1137. Med hyllningsverser av Possieth, L. Forsselius, C. Livin, M. Sahlstedt, S. Flodman och D. Hodell. Innehåller en mängd fina topografiska underrättelser om åsknedslag och bränder i Sverige och Finland genom tiderna. I slutet ges en samtida skildring av ryssarnas härjningar längs den svenska kusten 1719-21 och de eldsvådor som dessa gav upphov till. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Hans omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. I ”Brontologia” ger han en teologisk förklaring av åskan och vådelden som fenomen. Rhyzelius hade redan 1711 sammanställt ett liknande arbete om pest och farsoter, ”Enlenchus pestium”, som tyvärr ej är bevarat. Däremot blev hans intressanta borg- och klosterbeskrivningar tryckta.

Sthlm, A. J. Nordström, (1776). 4:o. Grav. titelblad,(32),445,450-51,448-746,(12) s. Samtida nött skinnbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och rosa titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Nagg nederst på ryggen, främre falsen sprucken upptill och titeletiketten ganska nött. Några ark obetydligt bruntonade. Titelbladet med några solkigheter i marginalerna. Dedikationsbladet till konungen och första bladet i företalet med många småfläckar i texten. Nagg och lagad reva i nedre marginalen på s. 230 och en lagad reva i yttermarginalen på s. 521. Mörktonad och fläckig i allra översta marginalen på s. 627-29. Med Olof Werlins namnteckning. På stort skrivpapper. Av boken trycktes både en upplaga i oktav och denna kvartoupplaga på fint skrivpapper. Författaren var elev till både Linné och Rosén von Rosenstein. Olof Werlin (1764-1826) var jurist och från 1809 verksam som lagman i Bohuslän. Han var bondeståndets sekreterare vid riksdagarna 1815 respektive 1817-18.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1822. 8:o. 39 s. Tagen ur band och insatt i ny blå ryggremsa. Titelbladet med bläckfläck och solk i nedre hörnet. Smal uppfodring i yttermarginalen på bladet s. 13-14. Några ytterligare små bläckfläckar. Överstruken namnteckning Louise Neikter på titelbladet. Med en inledande hyllningsvers till Leopold. ”Axel” tillhör enligt Schück Tegnérs svagare dikter, men den vann i sin samtid stor beundran. Palmblad kritiserade den dock i ”Swensk literatur-tidning”, en kritik som Tegnér betraktade som ännu ett orättvist angrepp på hans person från den nya skolan. Johan Peter Kroks parodi ”Maxel” utkom 1830.

Lund, C. G. Berling, 1750. 8:o. (11,1 blank),72 s. Enkelt samtida nött hfrbd med upphöjda bind. Ryggen med hål och skinnförlust. Pärmpappret delvis bortnött så att träpärmarna tittar fram. Ngt lagerfläckig och med fuktrand upptill. Med Anders P. Stobæus namnteckning. Hammarsköld Förtekning s. 22. Med tryckt dedikation till Carl Gustaf Tessin. Laurels ”Förslag till suenska skriv-lagen” utkom 1748 och skickades till landets universitet, gymnasier och domkapitel för utlåtande. Svaren var genomgående negativa. Här bemöter Laurel den massiva kritiken, men till ingen nytta. Vetenskapsakademien tog 1753 helt avstånd från projektet. Filosofiprofessorn Lars Laurel (1705-1793) omnämns av Lindroth som en av de ”akademiska krumelurer av sällan skådat slag” som var verksamma vid Lunds universitet vid 1700-talets mitt, inte minst p.g.a. av hans ”bisarra götisk-kabbalistiska spekulationer om svenska språket”. Anders Peter Stobæus (1732-99) var professor i retorik och poesi i Lund och hans efterlämnade humanistiska bibliotek såldes på auktion i Lund 1799.

Sthlm, J. Beckman, 1854-55. 8:o. (5,1 blank),382 + (2),383-1038,XXIII s. Två samtida ngt nötta marmorerade pappbd med brandgula titeletiketter och svagt rödstänkta snitt. Ryggarna lätt blekta och mer nötta upp- och nedtill. Bra inlagor med endast några enstaka fläckar, t.ex. i del II på s. 571-72 och 671-72. Ranius Litteratur om Linköping 4645 respektive Ranius Böcker om Östergötland 110. Första delen med undertitel ”Allmän statistik. Städer.” och andra delen ”Härader och socknar. Namnförteckning.” Är det fristående andra volymen i serien ”Beskrifning öfver Sveriges rike”. Fem föregående länsbeskrivningar bildar en första volym. Tyvärr avstannade projektet efter publicerigen av föreliggande arbete.

Uppsala, J. Edmans enka, 1792. 8:o. (8),358,(10) s. & 2 utvikbara grav. plr. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och mörkgul titeletikett. Ryggen naggad överst, främre ytterfalsen hårt nött och pärmpappret delvis avskavt. Aningen solkig och något lagerfläckig. Inlagd torkad blomma vid s. 28. Titelbladet med monogramstpl ”HL” och en överstruken namnteckning. På försättsbladet J. G. Ramsells överstrukna namnteckning och C. A. E. Lénströms namnteckning daterad 1903. Med Nils Fris exlibris och hans korta anteckning om Lénström. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Andra upplagan utkom 1798 och den tredje, utökad med norska växter, 1816. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”i stort en översättning av Linnés Flora Suecica men med ökat artantal o uppställd enligt ett av L till 16 klasser reducerat linnéanskt sexualsystem. Floran blev betydelsefull som en under några decennier av både fackmän o amatörer allmänt begagnad lärobok, kanske framförallt för att den möjliggjorde växtstudier även för inte latinkunniga. [...] L skapade sv botaniska termer som i stor utsträckning alltjämt är i bruk, medan av honom skapade sv växtnamn ibland var mindre lyckade”.

Linköping, A. Petre, 1835. 12:o. 191 s. Samtida violett mönsterpressat klbd. Ryggen och pärmarnas övre del blekta. Mycket lätt lagerfläckig. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Översatt av Carl Adolf Carlsson av ”Der Kalenderstreit in Riga” som tryckts i Leipzig samma år. Den nämnda striden utspelade sig år 1582 då kung Bathori ville införa den gregorianska kalendern. Wilhelm von Oertel (1793-1847) var född i Wittenberg men fann i vuxen ålder sitt andra hem i St. Petersburg där han är känd under namnet Vasilij Andrejevich Ertel. Han undervisade bl.a. den blivande tsar Alexander II och var personlig vän med poeter som Puschkin, Delwig och Schukowski.

Berlin, bei J. F. Unger, 1803. 8:o. Porträtt,III-XII,I-IV,274 s. + front,VI,250 s. Två samtida lätt nötta alrotsmarmorerade hfrbd med sparsamt guldornerade ryggar och ljusbruna titeletiketter. Gula snitt. Med enstaka lagerfläckar. Fint ex. med L. F. Rääfs exlibris. Den första i raden av samlingsutgåvor utarbetade av Wilhelm Körte. Kleists samlade verk hade tidigare utgivits av bl.a. J. W. Ramler.

Örebro, N. M. Lindh. 1865. 8:o. XII,447 s. Träsnitt i texten. Samtida svart halvsaffianbd med rikt gulddekorerad rygg och mörkviolett mönsterpressat pärmpapper. Brun snittdekor i ovanligt kvadratmönster. Innerfalsarna med ursprunglig förstärkning i mönstrat klot. Lätt liten veckstukning i övre hörnet på de första tjugo sidorna. På försättsbladet i bläck ”P. C. Tjernberg af G. Edin” kompletterat med ”Till Axel Edin 1894”. Fint ex. Georg Hartwig (1813-80) arbetade som badläkare i Ostende. Flera av hans populärvetenskapliga böcker översattes till svenska, bland annat ”Söderhafvets öar framställda i natur- och folklif”, ”Jordens inre med dess skatter och under” och ”Tropikverlden framställd i djur-och växtlif”.

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. 72 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Ryggen defekt upptill. Nedre främre pärmhörnet bräckt. Smärre maskangrepp i den inre främre falsen. Smärre bläckkludd på titelsidan. Interfolierad inlaga med en del prydliga anteckningar på de interfolierade bladen. Sporadiska småfläckar. Enstaka understrykningar och marginalanteckningar. Reva upptill i inre marginalen på s. 67. Med Eric G. Oxenstiernas namnteckning och signatur samt ytterligare en oidentifierad äldre namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 587. En ny upplaga utkom 1787. Johan eller Jan Brauner (1712-73) ägnade en stor del av sitt liv åt studiet av olika metoder för jord- och skogsbruk. Sina praktiska erfarenheter gjorde han framförallt på sin gård Grenome i Uppland. Eric Gustaf Oxenstierna af Eka och Lindö (1725-96), ”underofficer vid livgardet; avsked; levde sedan utan tjänst på sin lantegendom” enligt Elgenstierna. Han ägde Eka i Uppland vid Mälaren.

Västerås, J. L. Horrn, 1766. Folio. (6) s. Tagen ur band och lite loss i ryggen. Duplettmarkering från 1888 i blyerts. Bra ex. från Säbylund. På vers. Med förklarande fotnoter, bland annat berörande Västerås kungliga historia.

Sthlm, C. Deleen, 1817. 12:o. 36 s. Häftad, nött och ngt fläckig. Ryggen med revor. Sista bladet delvis loss och med ett par bläckfläckar i texten. En samtida bläckanteckning och en oidentifierad signatur på titelsidan. Fuktfläck i yttermarginalen från s. 19 till slutet. Bring Rättegångshandlingar 1081:1. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.64. En andra utökad upplaga utkom 1821. I skriften argumenterade författaren för att gud genom sin allsmäktighet också var orsak till de onda gärningarna och att förbrytaren genom frånvaro av fri vilja i praktiken var skuldfri. Åtminstone var det så skriften tolkades. Tankarna väckte stor uppmärksamhet och dess författare åtalades men frikändes. Sturtzenbecher var en av de ledande swedenborgarna i Stockholm och medlem av Manhemsförbundet. Bland hans vänner märks den unge Almquist i vars skrifter man har velat spåra inflytande från Sturtzenbecher. ”Tröst för den brottslige” är en föregångare till de diskussioner om brottets natur och brottslingens behandling som kom att föras i press och skönlitteratur inte minst under 1840-talet. ”En gudlös och skändelig skrift” enligt den samtida anteckningen på titelsidan.

Lund, C. G. Berling, (1776). 4:o. 16 s. + TROZELIUS, CLAS BLECHERT [preses] & BERSELIUS, JOHAN GUST. [respondent]. Fortsätningen af beskrifningen på en brukbar och fördelaktig hackelse machine. A.a. Lund, C. G. Berling, (1776). 4:o. (2),17-21 s. & 2 utvikbara grav. plr. Häftad, oskuren och mestadels ouppskuren. Revor i ryggen och lös i häftningen. Planscherna löst bilagda. Några sotfläckar på s. 18. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 88-89. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2124. Planscherna är graverade av C. P. Wijnbergh efter förlagor av A. Kastman. Clas Blechert Trozelius (1719-94) blev 1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i ekonomi vid Lunds universitet.

Sthlm, 1952. 130,(1) s. & plr. Blått omarokängbd med guldornerad rygg, guldpräglat motiv på främre pärmen, ramlinje och inre denteller samt helt guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Ryggen helt obetydligt blekt. Några knappt skönjbara repor. Bra ex. Nordiska museets handlingar 42. På planscherna återfinns 773 bilder. Grönsö byggdes av riksrådet Johan Skytte 1607-11. Familjen Skytte ägde slottet under hela 1600-talet. Under reduktionen drogs godset in till kronan. Under 1700-talet ägdes slottet bland annat av familjen Falkenberg och sedan av läkaren David von Schulzenheim. Reinhold Fredrik von Ehrenheim övertog godset 1820 och förde dit ett sällsynt rikt inventarium av möbler, böcker och olika konstföremål.

Sthlm, P. G. Berg, 1843. 8:o. (4),150,(2) s. & 2 litograferade plr & 1 utvikbar litograferad karta. Samtida svart hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, mörkblått marmorerat pärmpapper och blåstänkta snitt. Nött rygg och nötta falsar. Lagerfläckig inlaga, mest i marginalerna. Ett par fuktfläckar i övre marginalen på s. 39-49 och från 147 till slutet. Planscherna och kartan bruntonade och hårdare fläckade. Några uppklistrade tidningsurklipp på eftersättsbladet. C. M. Carlanders exlibris. Från Ericsberg. Fiske Icelandic collection s. 636. Översättningen från det tyska originalet som trycktes i Heidelberg 1842 och som i sin tur bygger på C. C. Rafns ”Antiquitates Americanæ sive scriptores septentrionales rerum ante-Columbianarum in America” (1837). Om nordbornas kontakter med Grönland och Vinland vilka skildras i ”Erik Rödes saga” och ”Grönlänningasagan”. De charmiga planscherna föreställer ”En grönländare i sin kajak, färdig att kasta harpunen emot en skjälhund” och ”En amiak eller grönländsk skinnbåt”.Carl Magnus Carlander klistrade ofta in tidningsurklipp i sina böcker och samlingsband. Inköpt på den stora auktionen 1892 där boken återfinns under nr 1043 i katalogen.

Sthlm, 1943. 206 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Läckert brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt blindpressad ryggdekor som har inkomponerade guldprickar (Hedberg, 1957). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet och aningen gulnat. Med Rolf G. Norbergs exlibris. En ny upplaga utkom 1958. Innehåller uppsatserna ”Försvar för boksamlaren”, ”Om oskurna originalupplagor med omslag”, ”Svensk litteratur genom fem sekler. Randanteckningar till en antikvariatkatalog” och ”En biblioteksman bland sina egna böcker”.

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. 32 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Itu i ryggen vid s. 14-15. Några marginalfläckar. Blyertsförstrykningar på s. 12-13 och 16-17. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2099. Johannes Browallius var biskop i Åbo men även verksam naturvetare och invaldes i Vetenskapsakademien 1740. Hans kontakter med Linné omnämns i talet, bland annat berörs kontroversen mellan Linné och professor Siegesbeck i St. Petersburg, och de partierna är markerade med blyerts. 1920 utkom ”Den första biografien öfver Linné. Curriculum vitae Caroli Linnaei. För första gången utgifven på svenska språket av Johan Bergman”, vilken är skriven av Browallius.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1843. 8:o. (2),17 s. Häftad och oskuren i samtida grönt omslag. Duplettmarkering i blyerts på främre omslaget. Fint ex. Föredraget hölls den 18 juli 1842. Philadelphiasystemet är en modell för verkställandet av fängelsestraff, som utvecklades runt år 1800. Fångarna isolerades under så kallat cellstraff. Första fängelse byggt efter systemet var Eastern State Penitentiary, som stod färdigt 1829. I Sverige kom det på 1840-talet efter riksdagsbeslut att företrädas i Carl Fredrik Hjelms typritningar för cellfängelser. Philadelphiafängelset innebar en total isolering med både arbete och sömn i cellen. Dess celldörrar är heltäckande med undantag för en matlucka och ett kikhål för bevakning. Korridoren går i mitten av byggnaden och cellerna ligger utåt med egna fönster. Frederik Holst (1791-1871) var norsk läkare och professor i medicin. Han engagerade sig starkt för utvecklingen av fängelseväsendet i Norge.