Search Results

Sthlm, Fr. B. Nestius, 1820. 8:o. VIII,39,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Delvis ganska lagerfläckig. Några vikta hörn. Namnteckning D. Dahlqvist på titelbladet. De första VIII sidorna är ett företal, ”Blick på fornverldens romantik”, satt i mindre stil. Sen följer den rimmande romansen. Jonas Magnus Stjernstolpe skrev dikter, sagor och berättelser i den humoristiska stilen, men hans viktigaste insats ligger ändå i hans översättningar mest omfattande var Cervantes ”Don Quixote” som utkom 1818-19. D. Dahlqvist tycks ha haft all svensk skönlitteratur från 1800-talets första hälft i fina häftade exemplar. Han hette tydligen Daniel i förnamn.

Sthlm, L. Salvius, (1758). 8:o. 32 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 704. Med svar av Pehr Wargentin.

Groningen, A. L. Scholtens, 1860. 8:o. VIII,68 s. & 1 utvikbar faksimilplansch. Häftad och ouppskuren i tryckt grönt lätt solkigt omslag. Ryggen med skador och defekt upptill. Hammerska bibliotekets exlibris vilket lätt missfärgat smutstiteln. Längst bak ligger en lapp med anteckningar av Fredrik Vult von Steijern där det framgår att han köpt boken på Hammers auktion 1907 genom Birger Lundell. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1845. Innehåller fyrtiotvå brev, alla på tyska med originalstavning. Faksimilet visar brevet nr XV daterat Stralsund den 16 september 1630. ”Nordisk familjebok” skriver: ”Dodo zu Innhausen und Knyphausen, född 22 juni 1583 i Lütetsburg utanför Norden, Ostfriesland, död den 1 januari (gamla stilen) 1636, var riksfriherre och fältmarskalk i svensk tjänst. Efter nederlaget vid Stadtlohn 1623 beskylldes han för förräderi och dömdes till döden, men blev snart frikänd, varefter han kämpade tappert under Mansfeld, men blev tillfångatagen av Wallenstein. Sedan kom han i dansk krigstjänst och kort därefter i engelsk. 1629 anställdes han i svensk tjänst som generalmajor och deltog sedan i Gustav II Adolfs tyska fälttåg. Han intog Wolgast (1630), sökte, fast förgäves, överrumpla Greifswald och utmärkte sig vid belägringen av Demmin (1631). I mars samma år blev han trots hjältemodigt försvar tillfångatagen av Tilly i Neu-Brandenburg, men utväxlades efter en tids förlopp. Vid Nürnberg stötte han åter till hären och anförde vid Lützen svenskarnas andra linje. Enligt sin vana undvikande strid, men tapper, när det gällde, yrkade han enligt uppgift efter konungens död på återtåg; men då han däri ej åtlyddes, bidrog han väsentligt till slagets lyckliga utgång”.

Uppsala, J. F. Edman, 1798. 8:o. XXXI,(1),508 s. & 2 utvikbara grav. plr. Något nött samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och mörkröd titeletikett. Något avnötta pärmkanter och ryggen lätt mörknad. Ställvisa småfläckar i yttermarginalen i bokens mitt. Titelbladet något solkigt med avriven liten remsa nedtill, två svartstplr BJ och CJH samt tillskrift ”Hökenb: Wadstena 1800”. På försättsbladet gammal bläckanteckning om han- och honblommorna uti växtriket. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Första upplagan utkom 1792, en tredje 1816, utökad med norska växter, 1816. Den första planschen är signerad P. Lundmark. Liljeblad föreslår bland annat att herbarier bör sammanställas i varje kyrka så att resande och allmänhet ska kunna lära känna den lokala floran, och ”hvad vore angenämare än at rikets ungdom vid scholor och gymnasier häruti handleddes och under sina lediga sommar-månader gjorde små samlingar på det de sedan, då de blifva präster och allmänhetens ledare, kunde undervisa sina åhörare i tillämpningen af skaparens dråpeliga verk!” ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”i stort en översättning av Linnés Flora Suecica men med ökat artantal o uppställd enligt ett av L till 16 klasser reducerat linnéanskt sexualsystem. Floran blev betydelsefull som en under några decennier av både fackmän o amatörer allmänt begagnad lärobok, kanske framförallt för att den möjliggjorde växtstudier även för inte latinkunniga. [...] L skapade sv botaniska termer som i stor utsträckning alltjämt är i bruk, medan av honom skapade sv växtnamn ibland var mindre lyckade”.

Sthlm, Strinnholm och Häggström, 1814. 8:o. (8),XIII,(1),397,(1) + (2),376 s. Två ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar, brandgula titeletiketter av glättad papp och gula snitt. Pärmhörnen ngt stukade. Enstaka lagerfläckar. En svag fuktrand i övre marginalen inledningsvis, några mindre bläckfläckar i yttermarginalen på s. V-VIII, några småfläckar på s. 6-14, ett mindre hål i övre marginalen på s. 245, mindre pappersförlust i nedre yttre hörnet på s. 269 och fuktfläck i övre marginalen på det sista bladet. Del II har en del tråkiga solkfläckar på s. 190-92 och en stor vertikal fuktfläck på s. 367-68. Völschows avskriftssamlingar är en av huvudkällorna till Bellmans diktning.

Sthlm, Norstedt & söner, 1830. 8:o. Litograferat extra titelblad,XXIV,6,1-36,(2),37-282 s. Häftad och oskuren i samtida gråmarmorerat omslag. Småskador i omslagsryggen upp- och nedtill. Enstaka fläckar. Bifogad liten lånelapp från Höörs folkbibliotek med titeln skriven på baksidan i blyerts. Fint ex. Det litograferade titelbladet med titeln ”Psalmodikon” visar instrumentet liggande bland mörka moln med strålar från psalmodikonet och de sju stjärnorna som omger det i halvcirkel. Det opaginerade kompletteringsbladet som är insatt efter sidan 36 har invikt yttermarginal och innehåller psalmerna 62-64 som ursprungligen glömts bort i trycket. Boken kom ut i flera senare upplagor. Johan Dillner (1785-1862) var präst med en vacker sångröst och hans största insats var inom församlingssångens område. Han uppfann instrumentet psalmodikon som fick stor spridning i Sverige, inte minst för sin förenklade notskrift med siffror.

Köpenhamn, J. F. Schultz, 1817-20. 8:o. XXIV,371 + XII,675 + XVI,499 s. Tre samtida svarta hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor. Blåstänkta snitt. Ryggarna bitvis hårt nötta och fult skadade, främre ytterfalsarna spruckna på första och andra volymen. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Med Johan Sederholms namnteckning daterad Näfveqwarn 1833. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fiske Icelandic collection s. 410. Bibliotheca danica III:632. Allt som utkom av denna viktiga utgåva av de isländska sagorna. Del I innehåller de äldre sagorna, del II de romantiska sagorna och del III sagor om Danmark, Sverige, Ryssland och Norge. På s. 140-76 i den sistnämnda delen återfinns sagor som specifikt rör Sverige. Den danska historikern, språkvetaren och biskopen Peter Erasmus Müller (1776-1834) intresserade sig tidigt för den fornnordiska sagolitteraturen och dess värde som källor till historien. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Norrköping, A. F. Raam, 1788. 8:o. CXXXII,(1,1 blank,2),278,(2) s. Vackert samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. För- och eftersättsblad urrivna. Enstaka fläckar. Reva i övre hörnet på s. XXIX-XL och liten marginalreva på s. LXXI-LXXII. I övre marginalen på s. 231-252 är ett litet stötmärke som är mörktonat på de sista sidorna. Trevligt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2247. Utgiven av J. H. Lidén och med en lång inledning av Anders Schönberg samt ett utdrag ur Warmholtz bibliografi. Andra avdelningen inleds med ett nytt titelblad ”Handlingar om riksdagen 1682; utgifne af Johan Hinric Lidén”, vilket ibland sitter som huvudtitelblad.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1791. 8:o. 134,(1) s. Häftad i ngt nött samtida marmorerat pappomslag, det främre beskuret en centimeter i ytterkanten och med samtida handskriven titel. Främre falsen med reva upptill. Titelbladet lätt mörktonat i yttermarginalen. Enstaka fläckar, t.ex. några fuktfläckar i marginalen på s. 27-34. Alessandro Cagliostro, eller Giuseppe Balsamo (1743-95), frimurare, alkemist och magiker, inblandad i den s.k. halsbandsaffären i Frankrike.

Gävle, A. P. Landin, 1840. 8:o. 12 s. Häftad. Lagerfläckig och med fuktrand. Smårevor upp- och nedtill i ryggen. Första Gävleupplagan trycktes 1838, en ny utkom 1870. Denna översättning är den första separattryckta svenska upplagan av ”Marseljäsen”. Den omtrycktes även på en rad andra håll i landet. ”Allons, enfans de la patrie, le jour de gloire est arrivé” – ”Ye sons of France, awake to glory, hark! hark! what myriads bid you rise” – ”Upp fosterlandets äkta söner! Se ärans dag re’n inne är”. Anders Petter Landin var verksam som boktryckare i Gävle under åren 1837-70.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. 378 s. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind. Inlagan ngt lagerfläckad och med fult bläckstänk på s. 160. Med äldre namnteckningar och förvärvsanteckningar. Utgiven på J. C. Holmbergs förlag. Författaren var son till den biograferade. Carl von Bergen (1702-60) var kyrkoherde i Skåne och sökte där i pietistisk anda höja andligheten i sina två församlingar. Han uttalade sig fritt om kyrkliga ceremonier och ändrade i dem när han tyckte så behövdes. Lunds domkapitel kallade honom till förhör tre gånger. Endast till det tredje, som leddes av biskop Papke inställde han sig och lovade bättring. Då Papke året därpå avled, övertogs ordförandeskapet av den strängare Benzelius och von Bergen suspenderades från sitt ämbete i väntan på utredning. Domkapitlets utslag, som presenterades 1744, efter häradsrättens undersökning, upptog ett tusental sidor och förordade att von Bergen helt skulle fråntas sitt ämbete. Det slutgiltiga avgörandet låg dock i Göta hovrätts händer efter att utslaget överklagats. Dess dom kom först 1752 och underkände domkapitlets förfarande och slutsats.

Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 8:o. Litograferat titelblad,(4),290 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med sparsamt guldornerad och blindpressad rygg samt blågröna stänkta snitt. En smärre fuktfläck överst på ryggen vilken även har några ytliga repor. En liten inklistrad biblioteksetikett på insidan av främre pärmen. Inlagan med enstaka obetydliga lagerfläckar och en liten reva och ett hål på s. 181-83. Med Rosenørn-Lehns stpl på titelbladet. Allt som utkom.

Sthlm, H. A. Nordström, 1814. 8:o. 21,(3 blanka) s. & 1 utvikbar sparsamt handkolorerad grav. karta. Häftad i ngt nött samtida gråpappersomslag. Någon enstaka småfläck. Bra stort ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4012. Carl Akrell (1779-1868) var under det tyska fälttåget 1813 överadjutant vid Karl Johans generalstab och deltog själv vid slaget där han träffades av en kula i bröstet.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 340 + 341-687 s. + NÜRNBERGER, (JOSEPH). Röfvarbandet. Ett student-äfventyr från år 1764. Af d:r F. Nürnberger. Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. 20 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett av glättad papp och sprängda snitt. Ryggen lite fläckig nedtill. Liten bit av pärmpappret bortrivet nedtill på främre pärmen. Bra inlaga med enstaka obetydliga fläckar, dock smärre solkfläckar i nedre marginalen och texten på s. 530. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:32 respektive L:33. ”Läse-bibliothek af den nyaste utländska litteraturen i svensk öfversättning. 1835-års samling. X”. Översättningen av Johan Berg och Adolf Fredrik Dalin. Den första svenska översättningen av ”Last days of Pompeii”.

Uppsala, typis Edmannianis, (1805). 4:o. (2),12 s. Tagen ur band. Oskuren. Delvis ganska lagerfläckig, mest på sista bladet. Gammal bläcknumrering upptill på titelbladet: ”No. 81.” Marklin Catalogus disputationum 264. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6857. Marklund Övre Norrland i litteraturen 342. Med tryckt dedikation till respondentens far som var pastor i Jukkasjärvi. Behandlar den svenska missionsverksamheten i Lappland från medeltid till Högström. Isak Grape (1779-1855) blev senare kyrkoherde i Piteå socken och sammanställde bland annat ”Minne af presterskapet i lappmarks-församlingarne inom Hernösands stift”, som utkom 1853.

30 x 40 cm. Aningen knöggligt. Med bildtext monterad längs nederkanten och Dagens nyheters stämpel i nedre vänstra hörnet. Fotografiet är taget vid banketten på Grand hotel vid Selma Lagerlöfs 75-årsdag.

Sthlm, H. G. Nordström, 1834. 8:o. (4),58,(2 blanka) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Något lagerfläckig och med några små revor. Med Nils Månsson Mandelgrens namnteckning daterad 1838. Planschen visar 26 figurer. Cronhielm var major vid Västgöta-Dals regemente. Han utgav också 1829 ”Utkast till fält-artilleriets historia, med några deraf föranledda reflexioner öfver vapnets organisation”.

Frankfurt am Main, 1953. 25,(1) s. Häftad. Första upplagan. &-tecknets historia i text och med 288 avbildade exempel.

Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1862. 8:o. 51 s. Marmorerat pappbd med ngt blekt brun titeletikett i skinn och marmorerade snitt (Hedberg). Det tryckta omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och något nött. Bra inlaga. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6428. Utgiven av Henrik Lilljebjörn. I förordet förklaras närmare att författarens födelseort är godset Odenstad i Gillberga socken mellan Karlstad och Arvika. Knut Lilljebjörn (1765-1838) var även svärfar till Erik Gustaf Geijer. Sonen Henrik fortsatte faderns arbete med fyra egna memoarvolymer. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Både L:s o sonens skildringar är av mycket stort kulturhistoriskt värde, även om den sistnämnde saknar faderns mustigt friska originalitet. Det har visat sig att dessa minnesbilder ger fina inblickar i o en ökad förståelse för den verklighet som bl a ligger bakom Gösta Berlings saga”.

Sthlm, L. Salvius, (1747). 8:o. 28 s. Med en grav. titelvinjett. Elegant marmorerat pappbd med mörkröd titeletikett i skinn på frampärmen (Hedberg, osignerat). Obetydliga småfläckar. Fint ex. Vinjetten föreställer Arboga stadsvapen. Detta exemplar har varianten där fru Justitia står till vänster i bild på vinjetten. Olof Bidenius Renhorn (1706-64) var hattpolitiker, känd inte minst som ledare för rannsakningskommissionen i anledning av den misslyckade rojalistiska statskuppen 1756. Han hade också vittra intressen och översatte bland annat Swifts ”Gullivers resor” till svenska 1744-45. När han installerades som borgmästare i Arboga 1747 hölls detta tal. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”När landshövdingen installerade honom höll R ett inträdestal, vilket senare trycktes. Där inledde han med en historik om städers uppkomst och utveckling från antiken och beskrev hur de sv städerna efter en lång period av försummelser fått bättre förutsättningar under hattregimen. Han underströk att lagarna noggrant borde efterföljas och att gudsfruktan och rättrådighet hörde till det borgerliga samhällets skyldigheter”.

Sthlm, E. A. Ortman, 1821. 8:o. Grav. titelblad,(4),61,(3) s. Tagen ur band och insatt i omslag från slutet av 1800-talet med prydligt handskriven titeletikett på framsidan. Gamla rödstänkta snitt. Titeletiketten med felaktigt författarnamn. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6105. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning s. 98. Det graverade titelbladet, med en rund karta över området kring slottet, är signerat S. P. Nordstedt och C. G. Lundgren. Den tryckta dedikationen är undertecknad av boktryckaren Ernst Adolf Ortman, som därför ibland felaktigt identifierats som författare till denna tidiga guidebok.