Search Results

Uppsala, J. Edman, 1788-99. 4:o. (4),25,(1) + (2),29-36 + (2),37-44,(2) s. Tre oskurna häften. Del III inledningsvis med fuktrand i övre hörnet. Titelbladet till del III lätt solkigt i marginalen. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 126-27 respektive 1. Setterwall 6016. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 90. Allt som utkom. Med en hyllningstext på engelska av ”C. M. B.” Om Storkyrkan eller S:t Nicolai kyrka, Stockholms äldsta församlingskyrka. Avhandlingen redogör för dess historia från den ursprungliga kyrkan, uppförd under Birger Jarls regering, till samtiden. Innehåller bl.a. ett herdaminne och flera längre avsnitt på svenska.

Örebro, N. M. Lindh, 1820. 8:o. (2),92,(2) s. Häftad och oskuren i något nött samtida gråpappersomslag. Omslaget med ett par småfläckar. Ouppskuren på s. 82-83. Enstaka lagerfläckar. Med C. O. Palmstjernas namnteckning. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 94. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 266. Andra utökade upplagan utkom 1829. I korta notiser behandlas bland annat barnarbete, blomsterkrukor, bröd, enbärsmos, gäss, jäst, kålrötter, liktornar, renlavar, syrsor, timotej, vägglöss och ärtor enligt det avslutande registret. Carl Otto Palmstjerna (1790-1878) var bland annat militär och politiker samt finansminister 1851-56. Han var även en aktiv lanthushållare och godsägare.

Härnösand, Nordinska tryckeriet, 1811. 4:o. (4) s. Stort oskuret ex. med en del brunfläckar i yttersta marginalerna. ”Natten sitt flor öfver nejderne breder: –”. Den döda var född Salin 1744 och gifte sig 1770 med Andreas Nensén (1734-1822) som vid denna tid var prost i Själevads församling i Härnösands stift. Deras yngsta son Jonas Nensén blev kyrkoherde i Dorotea församling och ”känd som upphovsman till den i UUB förvarade N:ska handskriftssamlingen, som innehåller uppteckningar rörande samiskt, svenskt och finskt folkliv” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon.

Lund, C. G. Berling, 1778. 4:o. 11,(1) s. & 1 grav. plansch. Häftad. Oskuren. Bläckfläck i övre marginalen på titelbladet. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 94. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 126. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2102. Planschen, som avbildar ”sädesharpan”, d.v.s. en sädesrensare, är graverad av C. P. Nijnbergh efter en förlaga av A. Kastman. Trozelius presiderade samma år för en avhandling om den engelska sädesharpan.

Sthlm, B. M. Bredberg, 1846. 8:o. (8),126,(2 blanka) s. Häftad och ouppskuren i grönt tryckt omslag. Obetydligt lagerfläckig. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1839.

Örebro, 1866-68. XII,608 + VIII,546 + VIII,524 + VII,(1),471 + VII,(1),455 s. + Register till B. E. Malmströms Svenska vitterhetens historia. Örebro, 1869. (4),39 s. Fem fina svarta hfrbd med guld- och blindornerade ryggar samt vackert marmorerade snitt. Bruntonat efter tidigare ilagt papper på s. 209 i del V. I övrigt ren och fin inlaga. Namnteckning på sista delens försättsblad. Stilig svit. Samlade skrifter I-V. I: Stjernhjelm-frihetstiden. II: Gustaf III och hans tidehvarf. III: Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. IV: Striden mellan gamla och nya skolan. I. V: Striden mellan gamla och nya skolan. II. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Efter hans död utgavs dessa föreläsningar av C F Bergstedt [...] under titeln Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Verket är inte bearbetat för publicering utan är närmast föreläsningskoncept med ofta oformligt långa citat och referat. Grundforskning var inte M:s sak – han säger själv att han redogör ’för vad andra gjort i detta ämne’. Värderingar och omdömen är däremot M:s egna, ofta högst subjektiva. Urvalet av de författare som behandlas är ibland godtyckligt; Bellman och flera andra diktare som M ansåg att Atterbom sagt tillräckligt om i Svenska siare och skalder går han snabbt förbi. Leopold och hans kamp mot nya skolan får brett utrymme. Kapitlen om den tyska romantiken och dess avläggare i Sverige är starkt polemiska och omdömena inte sällan partiska; om Atterbom heter det att ur hans penna flutit ’många plattheter, svulstigheter och obegripligheter’. Mer balanserad är den på M:s egna undersökningar byggda behandlingen av frihetstidens och den gustavianska tidens författare och press. Men i stort sett har M:s verk numera främst lärdoms- och litteraturhistoriskt intresse”.

Nyköping, P. E. Winge, 1818. 8:o. (16),160 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Omslagets rygg saknar den nedre tredjedelen. Småfläckar i yttermarginalen på de första och sista sidorna. Avslutande blad ngt lagerfläckiga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bibliotheca danica V:230. Översatt av J. F. von Köhler. Med subskribentlista. Historik över ryska tsaren Alexander I:s regeringstid fram till författarens samtid. Den danska författaren Jens Kragh Høst (1772-1842) vistades periodvis i Sverige.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 14,(1) s. Med en helsides träsnittsillustration på den opaginerade sidan. Häftad. Någon enstaka obetydlig småfläck. Fint ex. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 50. Publicerades första gången i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1761. Författaren var borgmästare i Linköping.

Sthlm, 1883. (2),13,(1),XXVII,(1),736,(2) s. & 1 plansch & 2 porträtt. Bra blått hklbd (B. L. Hermansson, Hjo). Omslaget medbundet, varav det främre lite lagat. Inlagan i huvudsak ouppskuren. Några enstaka småfläckar. Med en fuktrand i övre ytterhörnet i senare delen av volymen och starkast mot slutet. Med gåvotillskrift från ägaren Carl Edvard Ekman till Gustaf Ekman på främre omslaget. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4181: ”Samlingen såldes 1904 till Norrköpings stadsbibliotek för 30,000 kr”. I detta exemplar återfinns även det franska titelbladet och en extra inledning på franska samt två planscher. Med en historisk inledning av katalogisatören. Biblioteket byggdes upp av familjen De Geer och tillhörde vid denna tid familjen Ekman. Planschen avbildar en vy över Finspång och porträtten föreställer Louis De Geer respektive Carl Edvard Ekman.

Örebro, A. Bohlin, 1868. VIII,584 s. Rött klbd från 1900-talets andra hälft med guldlinjerad rygg, stänkta snitt och medbundet omslag. Några sidor missfärgade av de många bilagda tidningsurklippen. Liten blå förlagsstämpel på såväl främre omslaget som titelbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1118. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4379. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 341. Ett supplement utkom 1892. Författaren skriver i sitt företal: ”Det är icke intresset för namn och årtal, som föranledt detta arbete, utan önskan att lemna ett, om än ringa, dock måhända icke alldeles ovigtigt bidrag till kännedomen om så väl presterskapet i Visby stift, som det religiösa och sedliga tillståndet samt den intellektuella bildningen under de tre sista seklerna”.

Uppsala, J. Edman, (1782). 4:o. 16 s. Tagen ur band. Med Eywind Hasslers diskreta namnteckning i blyerts. Marklin Catalogus disputationum 22. Moström Torbern Bergman. A bibliography of his works 199.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. 45,(2) s. Tagen ur band. Fukt- och småfläckar här och var, bl.a. på titelbladet och sporadiskt i övre marginalen mot slutet. Titelbladet med bläckfläckar och liten pappersförlust samt en beskuren samtida anteckning: ”Köpt i Stockholm Armfelt”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1809. Senare upplagor utkom 1794 och 1799. Detta är den första.

Sthlm, A. J. Nordström, 1796. 8:o. 88 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Lätt lagerfläckig, mer på titelbladet. Författaren, sedermera prost i Örebro, hade ett minst sagt dramatiskt livsöde. Johan Widén (1739-1813) hade 1792 dömts till döden, vanärats och tvingats i landsflykt efter att, enligt Svea hovrätt, ha chikanerat förmyndarregenten, hertig Karl, som tillträtt efter mordet på Gustav III, och i mer eller mindre förtäckta ordalag ha förebrått ”hans kongl. höghet delaktighet i konungamordet”. Widén dömdes till döden, men domen mildrades till avsättning från ämbetet och landsflykt på livstid. Landsförvisningen tillbringades i Köpenhamn, men redan 1796 när Gustav IV Adolf blev myndig, fick kyrkoherden genom kunglig resolution tillåtelse att flytta hem igen, vilket han också gjorde. Man kan väl antaga att Widén skrivit detta arbete under sin landsflykt och i förordet ger han en släng till de ”borgerliga myndigheterna”: ”Herrans regeringssätt och lagar passa icke för högmodige herrskesjuke, egennyttige och wällustige. Långt ifrån at följa dem, hafwa de mägtigare i regerings- och läro-stånden mångestädes liksom förenat sig, at dels hålla allmänheten i okunnoghet om dem, dels föregifwit at de endast och allenast angino det israeliska folket och woro olämplige för andra, men i det stället upfunnit den falskaste statskonst och de obilligaste lagar til mänsklighetens förtryck, samt betjänt sig af de grymmaste och skändeligaste medel til sine orena afsikters winnande”.

Uppsala, typis Wernerianis, (1724). Liten 8:o. (8),54,(6) s. Tagen ur band. Gamla infärgade snitt. Delvis lite lös i häftningen. Titelbladet med vikt övre hörn. Med enstaka fläckar. Samtida tillskrift ”herr Frijberg” på titelbladet. Sista sidan delvis lite solkig. Lidén 103. Hyllningar av B. Piscator, Nic. Brelin, Eric Venerlind och Joh. Gabriel Geringius. ”Huru påfwen med sin munckar samt widskepligt folck/ som man seer hans dårhetz tolck/ fåfängt i sin andacht prunckar/ då I oss herr Frykman teer eder kransen Phoebus gjer” skriver Geringius. Om flagellanternas historia i den katolska kyrkan, vilken tog sin början 1260 i Perugia. Störst utbredning fick flagellanterna efter digerdödens härjningar vid mitten av 1300-talet. De uppträdde då i formliga processioner och framkallade mycken förargelse samt fördömdes av flera påvar, bland andra Clemens VI (1342-52). Flagellantrörelsen förbjöds 1417 på konciliet i Konstanz.

Sthlm, 1907. 31,(1 blank),1-14 s. & 22 plr. Häftad, i något nött tryckt omslag. Dedikation till intendent Axel Nilsson. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4803. Allt som utkom. De sista 14 sidorna är ett register. Tryckt på fint papper i 60 exemplar. Förtecknar författarens egen intressanta samling där det bland annat fanns många kungliga band. Den fint utformade katalogen trycktes av bröderna Lagerström. Axel Nilsson (1872-1924) var museiman och kulturhistoriker, först verksam vid Nordiska museet och Skansen där han blev intendent 1906. Från 1909 deltog han i uppbyggnaden av verksamheten vid Röhsska museet i Göteborg och blev 1914 dess första chef. Han stiftade tillsammans med bland andra Isak Collijn Michaelisgillet 1905 och skrev utifrån den fina bokbandssamlingen på Röhsska museet boken ”Bokbandsdekorens stilutveckling” 1922.

Sthlm, Cederborgska boktryckeriet, 1817. 8:o. (4),28 s. Häftad. Första och sista bladet delvis solkiga och småfläckiga. Litet hål upptill på s. 13-14. Ngt nött. En ny upplaga utkom 1820. Behandlar bl.a. ”blekning af lumpor, papper, gamla böcker och kopparstick”.

Norrköping, J. Edman, 1762. 4:o. 32 s. Tagen ur band. Några småfläckar och inledningsvis med svag fuktrand i övre marginalen. Tryckt dedikation till magistrat och borgerskap i Västervik. Samuel Asplings (1716-62) avskedstal i Västerviks kyrka efter att han 1760 utnämnts till kyrkoherde i pastoratet Hägerstad och Oppeby.

Sthlm, 1860. 44 s. Häftad med något nött och en aning solkigt samtida gult omslag. Omslaget med en del pappersförluster, inte minst ryggen. Genomgående svagt veck i nedre ytterhörnet i inlagan och sista sidan med ett avrivet hörn. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1860.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1853. 12:o. (4),VII,(1 blank),288 s. Nött samtida glättat marmorerat pappbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett. Med nötningar i ryggändar och ytterfalsar. Frampärmen med veck. Pärmhörnen stukade. Inlagan lätt lagerfläckig. Indelad i tolv kapitel där första kapitlet innehåller ”Några intressanta beskrifningar och berättelser”, till exempel ”Den amerikanska vestern”, ”Haschisch” och ”Märkvärdig sjukdomshistoria”. Det andra kapitlet avhandlar ”Några af menniskosnillets triumfer” som hängbron över Niagarafallet och ”döfning vid chirurgiska operationer medelst mesmerism”. Tredje kapitlet innehåller biografiska notiser över märkvärdiga personer, bland andra Washingtons mor och ”snabblöparen Mensen Ernst”. ”Luftseglingskonsten” presenteras i kapitel fyra och märkvärdiga skeppsbrott upptar kapitel fem. Uppsatser och tankar över konst och vetenskap presenteras i sjätte kapitlet medan märkvärdiga naturfenomen avhandlas i det sjunde. Åttonde kapitlet är det kortaste och avhandlar det senaste om fornforskningen i Asien och Amerika. Den nyaste tidens uppfinningar och upptäckter får förstås en egen avdelning i kapitel nio medan tionde kapitlet innehåller diverse anekdoter. Dessa indelas i undergrupper såsom märkvärdiga personer, tragiskt innehåll, muntert innehåll, blandat innehåll och om djur. Det näst sista kapitlet har rubriken ”Några intressanta små notiser”, till exempel ”Menniskoracerna”, ”Teatrarne i Tyskland” och ”Nytt sätt att fria”. Tolfte kapitlet handlar endast om ”Soldaten Rasks underbara räddning; en hemsk, rörande och upplyftande berättelse”. Språkmästaren Louis Paban (1804-63) var översättare och författare av franska läroböcker.

Uddevalla, 1985. 232 s. Trevligt hklbd med svart respektive grön titeletikett i skinn samt övre infärgat snitt (Beck & son, 1996). Omslaget medbundet. Fint ex. Nordiska museets handlingar 104. Summary in English: Damask table-linen and the production at Vadstena Fabrik 1753-1843. Med en rikt illustrerad mönsterkatalog.

Stockholm, I. Marcus’ boktryckeri-aktiebolag, 1880. (2),105 s. Nött mörkblått hfrbd med sparsamt guldornerad rygg (Petersen & Petersen). Omslaget medbundet. Det främre med raderad namnteckning, det bakre med riss och liten reva. Småfläckar på titelbladet. Zetterlund I:12. Anges på omslaget vara ”I vårbrytningen 1”. Omslaget härrör från en nyutgivning av antologin ”I vårbrytningen” som uppenbarligen gjordes 1884 då de ingående verken stuvats om till sju separata böcker, med titeln ”I vårbrytningen” endast som en serieangivelse. Innehållet är taget från samma tryck som originalutgåvan från 1880-81. Det gröna omslaget med texten ”I vårbrytningen. Dikter och verkligheter” och illustration av Carl Larsson har tagits bort och ersatts med ett separatomslag med texten ”Från hafvet - här och der. Dikter och verkligheter”. Detta omslag är tryckt 1884. Dessutom har ett separat titelblad satts in och sidorna 97-105, ursprungligen tillhörande andra häftet, flyttats till detta.

Linköping, A. Petre, 1830. 8:o. 24,(3,1 blank),1-29,(3),1-12 s. & 8 utvikbara tryckta tabeller. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Omslaget ngt lagerfläckigt och med hårdare nött rygg. Inledande blad lagerfläckiga, i övrigt med bara enstaka lätt lagerfläckiga blad. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Jämför Setterwall Svensk historisk bibliografi 6257 och Ranius Böcker om Östergötland 114. Detta är det ovanliga separata registret till P. D. Widegrens ”Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland” som utkommit 1817-29.

Lund, L. Decreaux, (1734). 4:o. (4),37 s. Tagen ur band och insatt i gammalt gråpappersomslag med senare handskriven titel på främre omslag. Stänkta snitt. Rostfläck i marginalen på s. 13-14. Med J. A. Almquists stpl i titelbladets nedre marginal och på främre omslag. Lidén Catalogus disputationum 3. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 596. Omtryckt 1752 i Stobæus ”Opuscula” på s. 35-72.