Search Results

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Gammal bläcknumrering ”34” på förstasidan. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6014. Kommuniké som upplästes i alla kyrkor med anledning av drottning Ulrika Eleonoras frånfälle den 24 november 1741.

Sthlm, Z. Hæggström, 1839-40. 8:o. III-IX,10-408 s. & 4 utvikbara litograferade plr + 3-432 s. & 13 litograferade plr varav 10 utvikbara + 3-513,(4) s. & 6 utvikbara litograferade plr. Tre trevliga samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade och guldornerade ryggar samt grönstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta. Inlagan med några enstaka obetydliga lagerfläckar. Med Fr. Rydbergs namnteckningar. Saknar serietitelbladen. Bibliothek i populär naturkunnighet I-III. Översatt av G. V. Bergström och redigerad av Gustaf Thomée från originalet: ”Die Wunder des Himmels oder gemeinfassliche Darstellung des Weltsystems”. De olika delarna med följande undertitlar: ”Theoretisk astronomi, eller himmelns allmänna phenomener”, ”Beskrifvande astronomi, eller himmelns topographi” respektive ”Physisk astronomi, eller lagarne för himlakropparnas rörelser”. Författaren var tysk astronom och verksam som chef för observatoriet i Wien.

Sthlm, H. Gercken, 1731. 8:o. 112 s. Tagen ur band. Delvis hårt skuren i övre marginalen. Mycket fuktfläckig. Kraftiga samtida bläckunderstrykningar på s. 7-8. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 69. Översatt av Magnus Lagerström. Denne utgav samma år även en översättning av ”Tartuffe”. Magnus Lagerström (1691-1759) växte upp i det då svenskkontrollerade Stettin, studerade i bland annat Rostock, Greifswald, Wittenberg och Jena. Han kom till Sverige 1721 och blev tio år senare sekreterare i det nybildade svenska Ostindiska kompaniet och var från 1746 en av dess direktörer. 1748 invaldes han i Vetenskapsakademien och är känd som en frikostig mecenat till både Vetenskapsakademien och Linné. I yngre år försörjde han sig bland annat som översättare och utgav även den första svenska läroboken i engelska. Bland hans översättningar kan nämnas Bunyans ”Kristens resa” och ett antal teaterpjäser av bland annat Ludvig Holberg.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1849. 8:o. (1 blank,3),VII,(1 blank,51) s. + (PETRI, THOMAS?) Josephi historia. Ånyo af trycket utgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1849. 8:o. (2),VIII,43,(1) s. Samtida hfrbd med blindpressad och sparsamt guldornerad rygg samt glättat blått mönsterpressat pärmpapper. Grönsprängda snitt. Liten nötning överst på ryggen. De avslutande tre bladen ngt lagerfläckiga upptill. Med L. F. Rääfs exlibris. Bibliographia Klemmingiana s. 3. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 8 respektive 10. ”Tobiæ comedia” är det äldsta kända svenska dramatiska arbetet och utkom första gången 1550. Denna upplaga, tryckt i 114 exemplar, är ett faksimilliknande tryck efter det enda kända exemplaret av originalupplagan. Det ombesörjdes av L. Manderström och G. E. Klemming och utgavs som första och enda skrift av det av dem instiftade Svenska bokgillet. Andra arbetet utgavs av G. E. Klemming i 250 exemplar. Enligt utgivaren är författaren sannolikt Thomas Gevaliensis även kallad Thomas Petri som var skolmästare i Karlstad, senare kyrkoherde i Västra Vingåker. Arbetet utkom första gången 1601 och detta är den femte upplagan.

Sthlm, J. P. Marquard, 1816. 8:o. (2),108 s. Häftad i samtida solkigt gråpappomslag med några siffror i bläck på framsidan. Enstaka småfläckar och en del vikta hörn. Titelbladet med smärre bläckkludd och en oläslig gammal ägarstpl. Smärre bläckspår på s. 34-35 och 43-50. En samtida bläcknotering på s. 96 har flutit igenom till omkringliggande sidor. Några vaxljusfläckar i yttermarginalen på s. 98-99. Insidan av främre omslag med F. V. Skjöldebrands anteckning och namnteckningar daterad den 19 oktober 1819. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 546. Innehåller: ”The Blind Woman of Spa. A Comedy”, ”The Portrait, or Generous Rivals. A Comedy”, ”The Spoiled Child. A Comedy” och ”The Traveller. A Comedy”. Félicité de Genlis (1746-1830) var privatlärare till hertigen av Chartres barn och författade en rad pedagogiska arbeten. Hon försvarade bl.a. katolicismen mot upplysningsfilosofernas angrepp, men var även verksam som dramatiker och romanförfattare. Fredrik Vilhelm Skjöldebrand (1803-60) var son till Maria Gustafva Fredenheim, född Westerberg, i hennes första äktenskap. Han kom att arrendera och bebo den Fredenheim-Boströmska egendomen Tynnelsö.

Leipzig, 1902. Porträtt,(4),VI,129 s. Något nött mörkgrönt hfrbd med upphöjda bind, titeltryck i guld och marmorerade snitt (Hedberg). Volkswirtschaftliche und wirtschaftsgeschichtliche Abhandlungen. Viertes Heft. Samuel Selfisch (1529–1615) var en av sin samtids största förläggare och bokhandlare i Tyskland. Han publicerade, kanske inte oväntat, mest teologisk litteratur, däribland 17 upplagor av bibeln och hela 49 verk av Luther. Han var även borgmästare i staden Wittenberg där han levde och verkade. Med svartvita illustrationer i texten.

Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. 31,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Med en del lager- och småfläckar. Författarnamnet skrivet med blyerts på titelbladet. Bring Rättegångshandlingar 865:2. Bohemann reste på 1790-talet omkring i Holland, Tyskland och Frankrike och kom i kontakt med frimureriet. År 1802 upprättade han en filial av Illuminaterorden (ett politiskt och religiöst orienterat ordenssamfund) i Sverige. P.g.a. misstanke om spioneri och ränksmideri blev han 1803 arresterad för att senare utvisas. Det ryktades också att han stulit Marie-Antoinettes juvelskrin i samband med flykten från Versailles, något som aldrig kunde bevisas.

Kristianstad, F. F. Cedergrèen, 1817-18. 8:o. XV,(1 blank),398,(2) + XI,(1 blank),353,(2) s. Två ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor, bruna titeletiketter. Brunsprängda snitt. Några ytliga sprickor på ryggarna och en liten brunfläck vid främre ytterfalsen på första volymen. Spridda småfläckar men fler fläckar på s. 257-66 i del I. ”Præmium vid Stockh. gymn d. 10 juni 1830” i guldtryck nedtill på ryggarna. Namnteckning Nils J. Stahre på försättsbladen. Trevligt ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 180. Fortfarande en användbar översikt med många bibliografiska kommentarer. Almquist påpekar att det även finns ”en redogörelse för litteraturen rör. den klassiska mytologien och antiqviteterna”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1839. 8:o. (2),VII,(1),363 s. Nött samtida mörkbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg. Övre snitt, annars endast putsade snitt. Det tryckta gula omslaget medbundet. Enstaka lager- och småfläckar. Namnteckning av N. M. Schönmeyr på främre omslaget. Bring Itineraria svecana 601. Schiötz Itineraria Norvegica 156*. Granlund Litteratur om Halland 2180. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 219. Bördh Dalslandslitteratur 1426. Arkitekten, konsthistorikern och författaren Carl Georg Brunius (1792-1869) var enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”otvivelaktigt den främste och trognaste förkämpen för medeltidsstilens återupptagande i Sverige, och han arbetade för detta ändamål såväl genom sin arkitektverksamhet som genom sina många skrifter”. Brunius var ansvarig för restaureringen av Lunds domkyrka 1833-59 och utförde ”den första systematiska undersökningen av Sveriges medeltidsarkitektur”. Hans arbeten betecknas som ”för sin tid enastående och för vår konsthistoriska forskning delvis oumbärliga”. I ”Antiqvarisk och arkitektonisk resa” skildras även ett besök vid Fredrikshald i Norge.

Sthlm, L. L. Grefing, 1761. 8:o. 183,(1) s. Häftad i gråpappomslag med saknad rygg. Omslaget något solkigt och på både fram och baksida med en samling kraftiga stötmärken efter mindre trubbigt föremål. Märkena fortsätter som blindspår på de första tjugo och sista tjugo sidorna. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. På titelbladet namnteckning v. Kothen och initialerna ”A.v.K.”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 62. En av de viktigaste stridsskrifterna för jordbruket under denna tid, i vilken Fischerström betonade dess nationalekonomiska betydelse. Författaren menade att jordbruket hade ställts i skuggan av industrin och propagerar för förbättrade villkor, bl.a. genom avskaffandet av dagsverksskyldigheten för bönder och arrendatorer. Långt före sin tid var Fischerström genom sina tankar om inrättandet av ett ”hushåls-collegium”, ett slags lantbruksakademi. Som en följd av dessa ”Påminnelser” blev han utnämnd till ekonomiintendent 1762. Skriftställaren Johan Fischerström (1735-96) författade en rad arbeten inom ekonomi och lanthushållning, men är kanske mest bekant för sin relation till Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Uppsala, Palmblad, Sebell & c., 1835-(37). 8:o. XXIV,212,(2),213-254,254b-c,255-394 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Ryggen med sprickor och pappersförluster. Delvis lätt lagerfläckig och med en blek fuktrand i övre hörnet. Lång reva in i texten på s. 255 samt en liten reva i nedre marginalen på s. 315. Krok Bibliotheca botanica suecana 16. Varianten med inledande paginering s. I-XXIV. Utkom även i disputationsform 1835-37. Det är uppställt efter författarens eget växtsystem som här första gången presenteras i sin helhet. Denna skånska flora bygger på ett insamlingsarbete som pågick under hela Fries Skånetid 1811-35. I inledningen återfinns en historik över föregångarna på området.

Sthlm, C. F. Marquard, 1808 respektive Linköping, Groth och Petre, 1810. 8:o. (10),11-172 + (16),13-208 + (4),5-163 s. Häftad och oskuren i samtida lätt nött gråpappomslag. Bitvis ngt lagerfläckig. Bra ex. Första upplagan av denna översättning trycktes 1804, en tidigare svensk översättning hade utkommit 1799. Den mångsidiga tyska författaren Adolph von Knigge, (1752-96) utgav på 1780-90-talen bl.a. en mängd romaner i Wielands stil, men är mest känd för ”Über den Umgang mit Menschen”, som i praktiska levnadsregler ger exempel på sin samtids livsuppfattning. Knigge ger bl.a. råd hur man lämpligast umgås med ”dryckeskämpar, grofva vällustingar och dylika lastfulla personer”, ”enthusiaster, romaneska, bålsnillen och excentriska personer” samt ”deister, fritänkare och religions-försmädare”.

Lund, literis Berlingianis, 1823. 8:o. (2),17 s. & 1 grav. plansch. Tagen ur band och oskuren. Titelbladet loss med marginellt bortrivet nedre innerhörn. En svag fuktrand nedtill blir lite starkare på de sista sidorna. Planschen med avrivet övre hörn och lite lagerfläckar i yttermarginalen. Marklin Catalogus dissertationum 60. Planschen är ritad av Bengt Fries, som var författaren enligt titelbladet. Fries doktorsavhandling med tryckt dedikation till A. Gust. Gyllenkrok och fru.

Sthlm, P. Hesselberg, 1764. 4:o. (2),69 s. Tagen ur band och med spår av inbindningen i titelbladets inre marginal. Gamla stänkta snitt. Lite snävt skuren med bokstavsförlust i en del av de tryckta bibelhänvinsingarna i yttermarginalen. Första arket delvis loss. Ett par småfläckar. Titelbladet med samtida numrering upptill: ”Nr. 11.” Med personalier på sidorna 59-64. Avslutas med två verser vid begravningen. Anna Christina Mackey föddes 1698 på Hammarby bruk i Ovansjö där fadern och farfadern var och varit brukspatroner. Farfarsfar Rudolph Mackey invandrade från Skottland i början på 1600-talet. Hon gifte sig första gången 1716 med kapten David Kammecker (född 1687) i Stockholm. De fick fyra barn, maken avled redan 1723, och hon gifte om sig 1724 med brukspatronen Johan Uhr (1684-1741) och fick med honom åtta barn. Hon fortsatte efter hans död att driva Gammelstilla och andra bruk.

(Köpenhamn), B. Brünnich, (1816). 8:o. Grav. titelblad,3-190,(1,3 blanka) s. Nära samtida brunt hfrbd med mörkbrun titeletikett. Täta blåstänkta snitt. Ryggen med en lång men mycket ytlig spricka. Inlagan lagerfläckig främst i marginalerna. Danska anteckningar om Horn på för- och eftersättsbladen. På frampärmens insida en inklistrad gammal handskriven dikt på tyska, skriven på gråpapper och möjligen av Horn själv. Gammal namnteckning ”Bauer” och två gamla biblioteksnumreringar. ”Læseforeningen” i guldtryck nedtill på skinnet närmast ryggen på frampärmen. Med John Papes i Helsingborg exlibris och hans namnteckning daterad 1937. Utan det sällsynta tryckta smutstitelbladet, men med rättelsebladet. Det graverade titelbladet, med författarens porträtt i stället för författarnamn, är signerat av A. Flint. En dansk översättning av Rahbek utkom 1824, ett år efter Horns död. Denne landsförvisades efter sitt deltagande i attentatet mot Gustav III 1792.

Norrköping, Östlund & Berling, 1846. Liten 8:o. 415 s. Samtida trevligt grönt mönsterpressat klbd med titel i guld och grönstänkta snitt. Ryggen med en svag fläck. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:11. Utgiven i ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen”. Föreliggande verk är en kombination av reseskildring och skönlitterär produkt med motiv från både Sverige och kontinenten. Författaren (1819-52) var journalist och senare redaktör för tidningen ”Morgonbladet”. Han översatte under studentåren i Uppsala de tre första delarna av Tocquevilles ”Om folkväldet i Amerika” och erhöll av kungen kammarjunkares titel som belöning för detta. Pontin avled ombord på ångfartyget Lennart Torstensson under hård sjögång efter att ett kärl med svavelsyra läckt ner i hans hytt. Han var alltså på intet vis död då denna skrift utkom. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Köpenhamn, J. R. Thiele, 1795. 72 s. Tagen ur band. Gamla röda snitt. Snedläst. Titelbladet lite solkigt. Fläckar på s. 4. Stark fuktfläck i nedre marginalen på s. 10-14 och en genomgående fuktfläck i yttre marginalen från s. 35 och framåt. Johansen var en ivrig swedenborgare och lärans skrifter kunde vid denna tid inte tryckas fritt i Sverige.

Lund, C. G. Berling, 1777. 4:o. 38,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad och oskuren. Ett obetydligt genomgående maskhål. Med en samtida tillskrift: ”mag. Hylander”. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 91. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2086. Planschen signerad ”A. Å.”. Med tryckta dedikationer till Berent Otto Stackelberg, Johan Hisinger och Caspar Runnou. Med en hyllningsvers av signaturen ”Philostratus” och på de två sista opaginerade sidorna en hyllning till respondenten, ”Min hederliga vän!”, av signaturen ”Alætophilus”, där avhandlingsskrivande på svenska kontra latin diskuteras. Clas Blechert Trozelius (1719-94) blev 1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i ekonomi vid Lunds universitet.

Västerås, P. E. Wald/ med capitels tryck, 1636. 4:o. (24) s. Tryckarmärke i träsnitt på titelsidan. Tagen ur band med bevarad blekrosa ryggremsa. Bruntonad och lite solkig. Liten reva i titelbladets ryggmarginal. Yttermarginalen med smånaggar. En stor brunfläck i sista arket C. Med gammal duplettmarkering och från Charlottenlund. Bibliotheca Rudbeckiana 152. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7816. Med tryckt dedikation till änkan Karin Ribbing. I dedikationen omtalas att Västerås boktryckeriförhållanden gjort att denna predikans tryckning dröjt. Nils Posse (1558–1627) till Gäddeholm i Irsta i Västmanland var länge hovjunkare hos hertig Karl och dessutom bisittare i den stora domstol som 1600 dömde i det som kallas Linköpings blodbad.

Sthlm, Thordsonska boktryckeriet, 1833. 8:o. (8),240,(5,1 blank,2) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Blåstänkta snitt. Ryggen tyvärr med flera mörkare fläckar. Inlagan i gott skick. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2076. Översättningen gjord av N. W. Lundequist. Det sista opaginerade bladet är förlagsreklam för W. Lundequists bokhandel. Av samma författare översattes även ”Lärobok i häst-afweln” 1829. Enligt titelbladet var han ”öfwer-djurläkare”.

Uppsala, J. F. Edman respektive Stenhammar och Palmblad, (1806-13). 4:o. (2),10 + (4),8 + (2),9-14 s. Tagen ur band och med gamla gula snitt. Några sporadiska fuktränder i övre marginalen och visst maskangrepp vid ryggen upptill. Marklin Catalogus disputationum 4-6. Allt som utkom. Respondenter var Nils Mobeck, Lars Christian Tunelius och Nils Åkerman. Verket som helhet ämnar avhandla de lagar som omfattar tjänstefolk och ge en historisk bakgrund till dessa lagar. I första delen innehåller en inledning och en första början på forntidens historia innan arbetet avbryts mitt i en mening. De båda senare delarna påbörjar att behandla ämnet från reformationen och framåt, men hann bara till ca 1540 innan arbetet avbryts mitt i en mening.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1775. 8:o. 79 s. Häftad i samtida fuktfläckigt gråpappomslag. Ryggen defekt och omslaget och en del sidor delvis lösa i häftningen. Gammal lagning på s. 7-8 och en lagad reva på s. 9-10, båda med smärre bokstavsförluster. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5376. Rättshistorikern och rådmannen Johan Henrik Hochschild (1711-76) är väl kanske mest känd som svensk översättare av Beccarias epokgörande avhandling om brott och straff. Föreliggande arbete var redan utarbetat 1731, men utkom först 1775.