Search Results

Paris, imprimerie J. Smith, 1819. 8:o. (6),VII,(1 blank),443 + (4),444 s. Två samtida ngt nötta marmorerade hfrbd med stiligt guldornerade ryggar, ljusbruna titeletiketter och olivgröna formskurna nummerskyltar i glättad papp. Gula snitt. Ryggarna med några småfläckar och en av titeletiketterna med spricka. Spår av L. J. Sederholms borttagna ovala exlibris. Bitvis lite lätt lagerfläckig. Utgivaren Baeckers kontrollsignatur på första smutstitelbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. En andra upplaga utkom samma år. Stéphanie Félicité de Genlis (1746-1830) var privatlärare till hertigen av Chartres barn och författade en rad pedagogiska arbeten. Hon försvarade bl.a. katolicismen mot upplysningsfilosofernas angrepp, men var även verksam som författare av romaner, teaterpjäser och resehandböcker. Efter sin makes avrättning gick hon i landsflykt 1793-1802, men återvände till Frankrike och inledde sin mest produktiva period som författare. Ett stort antal av hennes verk översattes tidigt till svenska.

Sthlm, F. B. Nestius, 1820. 8:o. 60 s. Häftad och oskuren med en samtida, delvis defekt gråpappersryggremsa. Titelbladet, som delvis är loss, har en samtida numrering i övre marginalen. Daterad Anjala den 25 april 1819. Rabbe Gottlieb Wrede (1742-1828) var född i Småland och inledde sin karriär som militär. Han övertog efter sin fars död 1772 ett gods i Anjala i Finland och stannade kvar där efter 1809 med svor aldrig trohetsed till den ryska kejsaren. Hans mor Regina Duffus testamenterade en folkskola till barnen i Anjala, vilket sonen genomförde efter hennes död 1802 och kompletterade med ett folkbibliotek, Finlands första. Skriften innehåller huvudsakligen böner, psalmer och andra versifierade dikter.

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. (4) s. Tagen ur band. Fuktfläckig. Med en del pappersförluster i inre marginalen. Titelbladet lite missfärgat och med en samtida numrering. ”O jour heureux pour la partie! / Ennemis, tremblez désormais! / Guidés par notre bon génie, / Pour roi nous prenons un français.” Utgiven med anledning av att Karl XIV Johan valts till svensk kronprins.

Sthlm, O. Grahn, 1818. 8:o. (14),302,(2) s. Samtida bra marmorerat hfrbd med rik och vacker guldornering på ryggen, ljusbrun titeletikett och formklippt dekorerad grå nummerskylt i glättad papp. Gula snitt. Titelbladet lite lagerfläckigt, liksom de avslutande bladen. Löst inlagt ett brett blått bokmärkesband. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevligt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4381. Allt som utkom. Denna del innehåller tjugotvå biografier över medeltida svenska personligheter, från Erik den helige till Hemming Gadh. Anders Lindeberg (1789-1849) började en militär karriär men avskedades som övertalig med löjtnants namn. Han skrev redan i ungdomen vers och var utgivare av ”Stockholms posten” till 1833. Efter detta satsade hans sin energi på teatern, han ville bl.a. reformera Kungliga teatern och i annat fall starta en privat teater. I dessa sina planer hindrades han och ingav därför 1834 en skrivelse till justitieombudsmannen där han beskyllde kungen för att handla lagstridigt i fråga om teatermonopolet. Han åtalades för majestätsbrott och dömdes till döden, men benådas emellertid till tre år på fästning, vilket han dock vägrade godta, utan anhöll i stället om att bli halshuggen på sin födelsedag den 8 november, tillika dagen för Stockholms blodbad. Regeringen räddade sig genom att utfärda en amnesti till åminnelse av 24-årsdagen av Karl XIV Johans ankomst till Sverige och Lindeberg blev fri under farsartade former.

Uppsala, H. Keyser junior, (1697?). 4:o. (4) s. Oskuren. Veck och smånaggar i yttermarginalen. Fint ex. På vers.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1786. Stor 4:o. (2),30 s. På titelbladet återfinns akademiens devis ”snille och smak” inom lagerkrans. Elegant marmorerat pappbd med brunröd titeletikett på frampärmen (Hedberg, 1948, osignerat). Gunnar Atmers exlibris. Fint ex. med breda marginaler. Avslutas med Gustaf Mauritz Armfelts svar på sidorna 28-30. Innan Svenska akademiens handlingar gavs ut i samlad form i oktav utkom en serie lösa häften i kvarto med karakteristiska mörkblå omslag.

Sthlm, C. Stolpe, 1779. Högsmal 12:o. (12),248,(4) s. + KOLMODIN, OLOF. Den trogna själens gyldene rökelse-kar, hwar uti finnes allahanda andelig rökwärk, som äro de heligas böner. Sjunde upplagan. Sthlm, C. Stolpe, 1779. Högsmal 12:o. 165,(2) s. Nött samtida skinnbd med svagt upphöjda bind. Bevarade knäppen i frampärmens kant men bakpärmens läderspännen är avslitna. Bruna klistermarmorerade men nötta och solkiga snitt. Solkig och fläckig inlaga. Det sista registerbladet i början med lång reva upptill och reva vid ryggen på s. 171-72. Mot slutet av Dufworösten mera solk och några smånaggar. Rökelsekaret med några vikta övre hörn. På frampärmens insida lång samtida anteckning av Greta Genberg vilken köpt boken hos bokbindaren i Hudiksvall. Utgiven på Stolpes förlag. Med ett gemensamt smutstitelblad i början och ett gemensamt prisblad som anger 9 skilling 4 runstycken på slutet. ”Dufwo-röst” bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck. ”Rökelse-kar” är bearbetad efter material från Caspar Neumann och Benjamin Schmolck. Första upplagan av ”Andelig dufwo-röst” utkom 1734 och ”Den trogna själens gyldene rökelse-kar” trycktes första gången 1728.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1793. 4:o. (4),64 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. En del vikta hörn. Lagerfläckig. Samtida strykningar och understrykningar på s. 12-13. Titelbladet med bortklippt namnteckning nedtill och E. C. De la Gardies namnteckning upptill. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 158. Versarna översatta av W. von Rosenheim. Översattes även av Carl Envallsson samma år. Utspelar sig på en obebodd ö vid Amerika. ”På högra sidan Prospers hemvist, på et brant berg [...]. På den vänstra äfven et berg, mindre, högt, där Edoin bor med sin dotter”. Musiken till pjäsen var komponerad av Dalayrac och i rolllistan återfinns skådespelare som herrarna De Broen, Karsten, Waltman, Widerberg och Fernstedt samt mademoiselle Stading och fru Müller. Etienne Casimir De la Gardie (1787-1867) var militär och deltog i såväl Västerbotten 1809 som fättåget till Tyskland och Norge 1813-14.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 8:o. 16 s. Enkelt klotryggbd med tryckt titeletikett på frampärmen. Medbundet omslag. Titelbladet solkigt och med två stora lagade revor. Inlagan med några fläckar av olika slag. Tillskrivet författarnamn. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 297. En kort pjäs i tre scener med en skald, en skådespelare, de nio sånggudinnorna, präster och prästinnor samt dramatiska artister av bägge könen som medverkande. Lars Hjortsberg (1772-1843) var en verklig teatertalang och blev redan vid sex års ålder elev vid Kungliga teatern. Gustav III uppskattade den unga skådespelaren och utsåg honom till kunglig bibliotekarie 1789. Han sågs av samtiden som en av landets största skådespelare och presterade kanske sitt yttersta i det borgerliga dramat. Höjdpunkten på karriären kom 1823 då han belönades av Svenska akademien med en guldmedalj. Hjortsberg var även personlig vän med Bellman och var en av tidens mest framstående tolkare av dennes epistlar och sånger.

Uppsala, J. F. Edman, (1797). 4:o. (4),6,(2),9-14 s. Bra marmorerat och blindmönstrat pappbd från 1900-talets första hälft men tyvärr med maskinskriven etikett på frampärmen. Något lagerfläckig. Den genealogiska tryckta tabellen efter s. 6 nära skuren i övre marginalen. Med Gunnar von Heidekens exlibris och ur Curt Wallins bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 202. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4675. Almquist Svensk genealogisk litteratur 233. De opaginerade sidorna i mitten är genealogiska tabeller, utgående från Petrus Fleming (död 1395) och Magnus Classon Fleming (död 1486). Korta biografier helt på svenska över tolv herrar Fleming återfinns på sidorna. 9-14.

Göttingen, J. G. Rosenbusch respektive J. G. Rosenbusch’s Wittwe, 1799-1800. 8:o. (2),XIV,574,(16,2 blanka) + (10),986,(28) s. Två fina samtida lätt nötta hfrbd med guldornering och rosa titeletiketter samt gröna ovala nummeretiketter i glättad papp. Rödstänkta snitt. Första volymen etikettsignerad J. C. Caloander & son, Stockholm. Ryggarna med några fläckar. Enstaka lagerfläckar. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Allt som utkom av denna upplaga, senare upplagor utökades väsentligt och kom att omfatta fem delar. Del I med serietitelbladet ”Geschichte der alten Welt” behandlar den äldre historien fram till folkvandringstiden. Del II utgör första bandet av ”Geschichte der neuen Welt” och börjar vid folkvandringstiden och fortsätter fram till slutet av 1700-talet. Orientalisten, teologen och bibelforskaren Johann Gottfried Eichhorn (1752-1827) var verksam i Jena och Göttingen. Bokbindaråldermannen Johan Carl Caloander (1752-1833) var en av sin tids främsta bokbindare i Stockholm. Han hade egen verkstad från 1779 till 1831 och utnämndes till hovbokbindare 1796. Han band uppenbarligen många volymer åt L. J. Sederholm, varav några som här är signerade.

Norrköping, Östlund & Berling, 1847. 8:o. 280 s. Nära samtida lätt nött hfrbd med guldornerad och blinddekorerad rygg. Ryggen med litet skrapmärke och frampärmens ytterfals bitvis med ytlig sprickbildning och liten spricka nederst. Ngt stötta hörn. Ett fåtal lätt lagerfläckiga blad. Några fläckar på s. 61-65 och en svag fuktrand på s. 69-110. Med Elof Förbergs exlibris. Almquistiana 238. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier O:14. Utkom som häfte 8-10 i ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen”. Elof Förberg var hovtandläkare och en av initiativtagarna till grundandet av Svenska Linnésällskapet. Han var även en av de främsta boksamlarna i början av 1900-talet. Bland hans samlarområden märktes särskilt Stockholmiana, Linné och Strindberg samt svensk vitterhet.

Sthlm, C. Deleen, 1830. 8:o. 76,(2 blanka,2) s. & 1 grav. plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Ryggen obetydligt blekt. En liten signatur nedtill på främre omslaget. Ren inlaga. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2211. Erich Viborg (1759-1822) var professor och rektor för Veterinärhögskolan i Köpenhamn.

Sthlm, Z. Hæggström, 1829. 8:o. (2),171,(1) s. & 6 litograferade plr. + Nya böcker och skrifter, [=rubrik]. Sthlm, Z. Hæggström, 1829. 8:o. (8) s. Nött brunrött marmorerat hfrbd från 1800-talets slut med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och alrotsmarmorerat pärmpapper (F. Beck & son). Rödstänkta snitt. Översta fältet på ryggen borta. Fin inlaga. Bring Itineraria svecana 488. Planscherna tryckta av Schéele efter von Unges förlagor och att samarbetet inte varit lyckligt framgår av en not på sista sidan. Planscherna föreställer Söderbärkes kyrka, Njupeskär, Städjan, Rankhyttan och Ornässtugan och Säterdalen. En utökad andra upplaga av von Unges debut utkom 1831. Resan söderut, som i huvudsak innebär Italien och Frankrike, upptar sidorna 87-171. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum”: ”När man läser von Unge framträder fattigsverige för den inre blicken. Vanskötta och härjade skogar, glesa tallmoar, usla kojor och romantiska naturscenerier med vattenfall och vilda klippor omväxlar med sataniska porträtt av små städer och ruskiga gästgivargårdar.”

Örebro, N. M. Lindh, 1830. 8:o. (8),228 s. Häftad och oskuren i nött samtida ljust pappomslag vilket är solkigt med skadad ryggpapp. Blyertskludd på bakre omslaget. Spridda fläckar och några marginalnaggar. Titelbladet lätt solkigt. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2347. Första upplagan utgavs 1808 och den andra 1813. Översättning av S. N. Wahrman.

Sthlm, C. Stolpe, 1775. 8:o. 61,(1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen gulnad. Främre omslaget med numrering med blåkrita. Ställvis lätt lagerfläckig. Med det Classenske bibliotheks prydliga gamla stplr. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1656. Publicerades först i författarens ”Hushåls-bibliothec” 1755. Första separata upplagan utkom 1760 men det är först i föreliggande upplaga som Peter Hernquists tillägg förekommer. Det Classenske bibliothek i Köpenhamn grundlades genom en donation av den privata boksamling om 20000 volymer som tillhört affärsmannen Johan Frederik Classen (1725-92). Donationen innehöll även medel för att hålla biblioteket öppet för allmänheten och till nyförvärv. Classens bror lät uppföra ett hus till biblioteket. 1867 fördelades samlingarna mellan Köpenhamns universitetsbibliotek och Landbohøjskolen. Många dubbletter har genom åren avyttrats ur det ursprungliga bokbeståndet.

Sthlm, 1886 respektive Berlin, 1887-88. Front,(10),6,XXII,1-558 + XLII,(4),398 + XLII,(2 blanka,2),468 + (4),6,(2),1-6,XXII,(2),1-551 + XLII,(2 blanka,2),476 + XLII,(4),352 + XLII,(4),375,(1 blank),I-XXXI + (6),308 + (8),6,XXII s. & CCXXIII plr. Titelsidorna tryckta i rött och svart. Nio grå lätt nötta och lite småfläckiga klbd. Omslagen medbundna och några av dem ngt solkiga. Tejpmärken på försättsbladet i första volymen. De avslutande volymerna med lätt bågnade pärmar och planschdelen ngt snedläst. Den första delen med revor i marginalen på s. 155-204. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4748. Trycktes i 500 exemplar. Innehåller även en hel del svenska arbeten, bland annat av Swedenborg och Linné samt många böcker med gamla svenska provenienser. Böckerna såldes på auktion med början 1906. Brukar räknas som det största ihopsamlade privatbiblioteket i Sverige genom tiderna. Totalt förtecknar föreliggande katalog 50255 volymer enligt en uträkning i supplementet.

Sthlm, J. Hörberg, 1832. 8:o. (12),274,(1) s. & 22 utvikbara tryckta tabeller märkta A-Y. Elegant samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad dekor på den lätt nötta ryggen. Gröngrå pärmöverdrag i mönsterpressat klot i ”bikakemönster”. Ofärgade snitt med smärre lagerfläckar på övre snittet. Den största tabellen märkt W har en lång marginalreva vid infästningen. Ett extra medbundet försättsblad med handskriven dedikation till generallöjtnant Hedenstjerna från författaren. En andra upplaga utkom 1833. Arbetet utlöste en del följdskrifter: ”Anmärkningar vid hr grefve Björnstjernas afhandling om beskattningens grunder i Sverige” av W. Tham (1833) och S. P. Björkgrens ”En förtryckt näringsidkares reflexioner” (1834). Magnus Björnstjerna (1779-1847) var generallöjtnant, generaladjutant för yttre ärenden, ledamot av 1822 års finanskommitté och Sveriges minister i London 1828-46. Dedikationens mottagare var Erland Hederstjerna (1770-1856) var militär och bland annat brigadchef vid södra finska armén 1808-09 och chef för Kronobergs regemente 1816 samt utnämndes till generallöjtnant i armén 1830. Han deltog även i krigen 1788-90 respektive 1805-06, expeditionen till Västerbotten 1809 och fälttågen i Tyskland och Norge 1813-14.

Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1831. 8:o. 34 s. Marmorerat pappbd från 1900-talets mitt med röd titeletikett i skinn på frampärmen. Titelbladet med fuktrand upptill och liten blåstpl nedtill. Rollförteckningen på s. 5 med lösta pseudonymer till alla rollerna antecknade i blyerts. Även dylika anteckningar inne i pjäsen. Efter titelbladet ett extra insatt blad där fru Rothsteins avfotograferade porträtt är insatt i en kvadrat i mitten, med tillskrift ”La belle inconnue”. På fotots baksida ”porträtt i Röhlska samlingen i K. biblioteket”. Trevligt ex. De två sista bladen med bokanonnser saknas. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 251. Akrell Stockholmiana 959. ”Scenen förefaller år 1831”. En andra upplaga trycktes samma år. Någon fortsättning utkom ej. Författarattribueringen är inte helt säkerställd och H. Wretman har utpekats som ett alternativ till Arfwedson som författare. L. Manderström var en av de karikerade under namnet ”baron Slusk” och F. Ridderstolpe var ”Djurgårds-skojaren” i denna ryktbara pamflett.

Sthlm, 1949-60. 420 + 331 s. Två lätt nötta röda ohklbd. Främre omslaget medbundet i första volymen. Andra volymens rygg lite blekt. Med Nils Nordqvists exlibris och löst bilagda kataloglapp. Nordiska museets handlingar 36-37. Detta rikt illustrerade standardverk innehåller bland annat ett stort antal bokbandsstämpelavbildningar och en mängd personhistoriska uppgifter. Andra delen utkom efter författarens död. ”Standardverket om våra svenska bokbindare” skriver Nils Nordqvist på sin kataloglapp.

Uppsala, 1967. XVIII,555 + (6),557-867 + XI,(1),615 s. Tre oklbd med bruna titelfält, gula övre snitt och Vetenskapsakademiens förgyllda sigill präglade på elliptisk brun spegel på främre pärm. Ryggarna obetydligt nötta. Med Arne Losmans namnteckning. Deltitlarna lyder ”I:1-2. Tiden intill Wargentins död (1783)” och ”II. Tiden 1783-1818”. Ett lärdomshistoriskt standardverk!

Sthlm, A. Zetterberg, 1799. 8:o. (4),368,371-73,(13) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och titeletikett samt stänkta snitt. Pärmarna repiga och pärmhörnen stötta. Gammal bläcknumrering på försättsbladet. De första fyra bladen nästan loss. Sporadiska solk- och lagerfläckar. Maskhål nedtill på försättsbladet och i nedre marginalen på s. 93-162. En del blyertskludd på s. 308 och 355. Pappersförlust med minimal textförlust i yttermarginalen på s. 371-72. Med ett typografiskt exlibris där endast förnamnet ”Lars” är bevarat, svårläst namnteckning daterad 1842 och L. J. Johanssons daterad Åsen 1864. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. Första upplagan utkom i Göteborg 1776. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplysta prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen.

Örebro, J. P. Lindh, 1791. 4:o. (8) s. Oskuren och ouppskuren. Genomgående lagerfläckig. Översattes även till franska. Apotekaren Franz Joakim von Aken var känd för sin skicklighet i fyrverkerikonst, men mest bekant som uppfinnare av det ”Akenska eldsläckningsämnet”, bestående av vissa delar alun, vitriol, lera, koksalt m.m., lösta i vatten som han utprovade och tillverkade på sin gård Tjusebotorp i Hovsta norr om Örebro. Då denna blandning sprutas på ett eldangripet ställe, bildar lösningen en hinna, som hårdnar genom värmen och därmed hindrar elden att sprida sig. Efter att ha släckt ”en förfärlig vådeld” i Örebro 1790 fick han 1791 demonstrera sitt eldsläckningsmedel för Gustav III på Drottningholm i Stockholm. Kungen utbrast: ”Herr assessor von Aken har hedrat mig och hela riket”. 1792 fick han även visa sitt medel för Gustav IV Adolf och hertig Karl på Ladugårdsgärdet samt erhöll 1793 kungligt privilegium på dess tillverkning. Det har dock visat sig att detta medel, även om principen är sund, är oanvändbart vid större eldsvådor.