Search Results

Sthlm, A. Gadelius, 1813. 8:o. (2),54 s. Häftad och oskuren i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet med lagad reva i yttermarginalen. Tonad fuktfläck i övre marginalen på de första tio sidorna. Två stora fläckar på s. 5-6. Olof Swartz, tillika Vetenskapsakademiens sekreterare, var främst botanist och som sådan reste han mycket i olika delar av Sverige och samlade under en flera år lång resa växter i Nordamerika och på de Västindiska öarna. Hans många publicerade arbeten rör främst botaniken, men ”Vetenskapsakademiens handlingar” innehåller också några zoologiska uppsatser av honom. Denna sällsynta naturlära är uppställd i form av frågor och svar.

Sthlm, 1900. VI,98 s. Hklbd med handskriven titeletikett på främre pärmen. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och monogramstpl. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1773. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 11. Ordnad kronologiskt från ”Emoot dryckenskap” 1557 till ”Frågan om ojäst vin” 1877 amt försedd med ett ambitiöst personregister med biografiska uppgifter om författarna. Ett ovanligt referensverk.

Norrköping, 1880-83. 184,(4) + (8),246 + (8),300 + (6),263 + (6),267 + (6),285 + (4),299 s. Tre något nötta ljusbruna hklbd med guldlinjerade ryggar, marmorerade pärmpapper och snitt. Ryggarna obetydligt solkiga. Med Teodor Holmbergs namnteckning och Sigtunastiftelsens biblioteksstpl. Del VII med register för alla delarna. Samuel E. Bring menar att Ahnfelt verkar i samma slarviga och självsvåldiga tradition som Crusenstolpe, dock utan den senares värsta överdrifter. Till samlingens förtjänster framhåller han bland annat utgivandet av L. J. von Rööks memoarer 1800-50, Gustav IV Adolfs brev 1796-1825, Marianne Ehrenströms hågkomster 1778-1830, J. O. Naukhoffs memoarer 1809-49, brev från M. Anckarsvärd till J. af Nordin 1811-18, utdrag ur J. af Nordins hovkrönika 1795-1801, brev från livmedikus Dalberg från Spa 1780, brev från Anders Schönberg till N. F. Gyldenstolpe 1796-99, brev från Hedvig Elisabeth Charlotta till hertig Karl 1796-1818, brev från landshövdingen i Göteborg P. A. von Rosen 1810-12, brev och rapporter från J. K. G. Barfod 1799-1806 och utdrag ur F. Ridderstolpes memoarer och korrespondens från förra hälften av 1800-talet.

Lund, 1945. 751 s. Trevligt vitt halvpergamentbd med guldornerad rygg, blå marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Några svagare nötningar vid pärmpapperets övre och nedre kanter samt med något obetydligt solk på ryggen. I arbetet presenteras alla typer av föremål i stormaktstidens högadliga hem från väggbeklädnad och textilier, möbler, musikinstrument, fågelburar, belysning, tavlor och tavelramar, prydnadssaker till serviskärl och köksredskap. Vidare presenteras inventarier i olika biutrymmen såväl som ”konstnärer, yrkesmän och hantverkare i herremännens tjänst”. Boken avslutas med ett omfattande personregister över konstnärer, hantverkare och handelsmän. Materialet är sammanställt ur en mängd högadliga inventarier och bouppteckningar samt räkenskaper, inte minst från familjerna Brahe, De la Gardie, Königsmarck, Lillie, Mörner, Oxenstierna, Stenbock och Wrangel.

Sthlm, H. A. Nordström, 1799. 8:o. (6),58 s. Häftad och oskuren med senare blå ryggremsa. Lätt nött. Några småfläckar. Riksarkivets gamla stpl på titelsidan. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 177. Denne och Bygdén anger, efter uppgift i trycket, felaktigt annan originalförfattare till arbetet. Översatt av Carl Gustaf af Leopold. Envallsson utgav 1782 en annan översättning av samma drama. I ett förord förklarar Leopold varför han utfört en ny översättning.

Köpenhamn, Z. Breum, 1801. 8:o. (6),152,(1) s. Samtida enkelt ngt nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blindpressad rygg. Rödstänkta snitt. Spridda svaga lagerfläckar. Bitvis lätt lagerfläckig. Med anteckning ”Neweqvarns bruk” på titelbladets baksida. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bibliotheca danica II:304. Flera av den danska veterinären Erik Wiborgs (1759-1822) arbeten översattes till svenska, bl.a. ett utdrag ur detta arbete under titeln ”Anwisning att känna, förekomma och bota häst-sjukdomen quarka” som trycktes 1827.

Sthlm, J. P. Lindhs Wittwe, 1821. 8:o. (4),159,(1) s. Häftad. Oskuren och ouppskuren. Delvis med stora men svaga fuktränder. Holmberg Kungl. Vetenskapsakademiens äldre skrifter i utländska översättningar (1939) s. 48. Översättaren var kronprins Oskars (I) lärare i tyska. Talet ”om den rätta ålderdomens ärnående” hölls och trycktes första gången 1763 när författaren var 31 år och omarbetades sedan 57 år senare av den då 88-årige författaren 1820!

Sthlm, A. Zetterberg, 1793. 8:o. (16),320,(8) s. Trist grått hklbd med infärgat svart titelfält. Titelbladet med spår av bortskrapade biblioteksstplr. Inlagan genomgående lager- och fuktfläckig på sina håll samt med några tråkiga fläckar på s. (9) och (16). Några marginalrevor i s. 33, 167 och 303. Ett mindre hål i det övre hörnet på s. (6) i den avslutande pagineringsföljden. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1393, noten. Kvinnorna presenteras i alfabetisk ordning. Detta ex. innehåller det ovanliga registret. En stor del av de biograferade är svenskor. Carl P. Westrin (1739-1804) var kyrkoherde i Widbo och Husby i Uppsala ärkestift. Han arbetade även på en skrift om helgdagarnas firande i Sverige genom historien, men detta arbete stannade i manuskript.

Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1814. 8:o. (2),131,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Ryggen ngt nött och blekt. Ren inlaga med endast enstaka marginalanteckningar i blyerts. Med P. Luths namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 213. Allt som utkom. ”Dessa samlingar kunna anses såsom en fortsättning af Handlingar till upplysning i svenska historien, hvaraf fyra delar utkommo ifrån Edmanska tryckeriet.” Innehåller brev från Axel Oxenstierna, ”om öfverste Lagercrantz” och ”utdrag ur råds-protocollen, år 1641”.

London, 1901. (4),47 s. & 2 planschblad. Hårt nött brunt hfrbd med upphöjda bind och marmorerade pärmpapper. Endast putsade snitt. Talrika markeringar, understrykningar och anmärkningar med blyerts. Per Hiertas namnteckning, daterad 1903, på försättsbladet, under anteckningen ”Detta är, utan något som helst undantag, det sanna recordet i ’det bleka vanvett’ angående boktryckarkonstens uppfinning”. Ur Otto Smiths bibliotek. Med Erik Smiths namnteckning på bakre pärmens insida. Tryckt i 241 exemplar, varav detta är nummer 143, på Chiswick press. Moon är mer känd som poet. Hierta har bidragit med många utropstecken i blyerts i marginalerna. Boksamlaren Per Hierta (1864-1924) skrev ”Boktryckerikonstens uppfinning och guldålder. Sammandrag efter senaste forskningar” i ”Boktryckerikalender” för åren 1902-06. Han kunde vid den tiden ofta utgå från sin egen representativa samling av inkunabler. Otto Smith (1864-1935) var en av arvingarna till brännvinskungen L. O. Smith och ägnade sig, sedan affärsverksamheterna sålts 1907, mest åt sina samlarintressen. Han köpte bland annat vissa delar av Per Hiertas bibliotek 1911 och skänkte större delen av dennes inkunabelsamling till Kungliga biblioteket.

Sthlm, Cederborgh & comp., 1816. 8:o. 80 s. Tagen ur band och insatt i enkelt nyare ljusblått omslag. Gamla stänkta snitt. Något lagerfläckig. Titelbladet med två fuktränder i marginalerna. Fuktränder i marginalerna mot slutet. Sista bladet med nagg och reva i övre marginalen.

Sthlm, 1916. VIII,319 s. + GÖDEL, VILHELM. Svar till Isak Collijn. Med anledning av hans anmälan av Vilhelm Gödel Sveriges medeltidslitteratur. Sthlm, 1918. 19 s. Ngt nött brunt marmorerat hfrbd med upphöjda bind, tegelfärgad titeletikett och svart deltiteletikett samt stänkta snitt (E. Hanssons bokbinderi, Lund). De lätt solkade omslagen medbundna. Ryggen något blekt och med små fläckar. Liten bläckanteckning på försättsbladet. Med dedikation till C. Grönblad och John Tunelds namnteckning. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”1916 utkom Sveriges medeltidslitteratur, ett försök att översiktligt skildra texternas och de bevarade – eller förkomna – handskrifternas historia. Liksom G:s tidigare och senare arbeten har detta en rent deskriptiv karaktär. Han har ej åsyftat någon djupare analys, varför han också gjort sig skyldig till förbiseenden (förödande skarp recension av I Collijn i NTBB 1917). Boken lär väl ännu kunna tjäna som en första introduktion. Meningarna delade sig framför allt i den betydelsefulla frågan om när och var vasatidens sekreterare skar sönder de medeltida bokbanden och använde pergamentsbladen som pärmar och omslag till räkenskaper och arkivalier. G har här visat, att en stor del av denna verksamhet varit koncentrerad till tiden omkr 1620. Hans urskuldande av bokslakten såsom gjord med åtminstone en viss urskillning gendrevs på det bestämdaste av Collijn, som hävdade att vederbörande kapitel i G:s bok bort heta bokvandalism i stället för bokvård”. Carl Grönblad (1866-1938) var chef för Svenska akademiens Nobelbibliotek från 1909 och hade privat ett fint referensbibliotek som såldes av Thulins antikvariat.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 8:o. (4),252 + (2),276 + (2),255 s. Tre trevliga samtida ngt nötta bruna hfrbd med blindpressade ryggar och svartpressad dekor. Svarta stänkta snitt. Blekta och lite flammiga ryggar. Några fläckade blad i början och slutet av volymerna, i övrigt några spridda småfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning med datering Näfveqvarn 1836. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Pehr Sparre (1790-1871), ”Sveriges Walter Scott”, hade en imponerande militär karriär bakom sig innan sin litterära debut 1829 med ”Thora eller Grimsholms saga.” Bland annat deltog han i återerövringen av Gotland våren 1808, de därpå följande landstigningsförsöken i Finland, vinterfältslaget på Åland och expeditionen till Västerbotten 1809, om vilken han 1865 publicerade sina ”Anteckningar rörande expeditionen åt Westerbotten år 1809”. I striden vid Sävar blev han svårt sårad i högra armen och fick året därpå guldmedalj för tapperhet i fält. Senare deltog han i fälttågen i Tyskland 1813 och Norge 1814. Hans litterära debut följdes av bland annat ”Den siste friseglaren” 1832, ”Standaret” 1847 och ”Sjö-kadetten i konung Gustaf III:s tid” 1850. Han tilldelades 1870 Karl Johans pris för litterära förtjänster av Svenska akademien. ”Adolf Findling” utspelar sig i slutskedet av drottning Kristinas regeringstid. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

thlm, L. Wennberg, 1775. 8:o. 32 s. Häftad och oskuren. Titelsidan ngt småfläckig och med en fuktfläck nedtill i yttermarginalen. Har varit vikt. Från Biby. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2454. Varianten utan prisuppgift. Ursprungligen tryckt i författarens ”Stockholms historie- och skrif-kalender” 1701.

Uppsala, J. Edmans enka respektive J. F. Edman, 1794-1800. 8:o. Grav. titelblad,XXXII,118,(2) s. + grav. titelblad,146,(16) + 98,(2) s. Lätt nött marmorerat skinnbd från 1800-talets slut med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett, kantförgyllning och röda snitt. Reva i eftersättsbladet. Något lagerfläckig och med enstaka starkare fläckar. Tillskrivna utgivare på de två graverade titelbladen. Namnteckning Edv. Hammarstedt både överst på titelbladet och på försättsbladet. Allt som utkom av ”Skaldestycken” som redigerades och delvis översattes av G. Knös, O. A. Knös och G. Rosén. I de tre häftena avtrycks med omfattande tillägg de utdrag ur ”Ossians sånger” som tidigare förekommit i bland annat ”Götheborgska magazinet”, ”Åbo tidningar”, ”Stockholms posten” med flera, och de fragment som återfinns i ”Den unge Werthers lidande” och i A. Lindbloms avhandling ”De poematis Ossianis”. Följande dikter ur ”Ossians sånger” ingår i ”Skaldestycken”: ”Comala”, ”Carric-thura”, ”Carthon”, ”Oithona”, ”The war of Caros”, ”The war of Inis-thona”, ”The songs of Selma”, ”Fingal”, ”Lathmon”, ”Dar-thula”, ”The death of Cuthullin”, ”The battle of Lora” och ”Conlath and Cuthona”. Därutöver återfinns dikterna ”Kinfena och Sira” och ”Taras sånger” hämtade ur baron de Harolds samling ”Poems of Ossian” (1787) samt ”Minvanas sånger” och ”Oscur” vars ursprung är oklart. Theodor Hasselqvist har i ”Ossian i den svenska dikten och litteraturen”, förmodligen felaktigt, föreslagit att de två sistnämnda skulle ha förekommit i någon tidig utgåva av ”Ossians sånger”. I företalet citeras bland annat Hugh Blairs ”Critical dissertation on the poems of Ossian” och MacPhersons brev till Uno von Troil. Frågan om diktverkets autenticitet framskymtar: ”Ossians verk äro så starkt teknade med ålderdomens egentliga stämpel, at om ock inga yttre bevis för deras ålder funnos, ingen med omdöme och smak begåvad läsare kan draga i betänkande, at tilägna dem ett långt aflägse tidehvarf”. Den första kompletta svenska Ossianöversättningen utkom 1842-46. Edvard Hammarstedt (1861-1939) var folklivsforskare och verksam vid Nordiska museet.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. (6),308 s. Samtida lätt nött grönt glättat pappbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i glättad papp. Svagt gula snitt. Lite flagat papper i ryggändarna och en liten stötskada vid frampärmens nedre hörn. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Anders Fredrik Rådberg (1789-1853) var präst och skriftställare samt en tid rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm. ”Litterärt thema” innehåller verser, aforismer, filosofiska och politiska reflexioner samt ett stycke ur ”Friedland”, Rådbergs utopistiska roman som trycktes i sin helhet först 1839.

Sthlm, Marcus & comp., 1849. 8:o. 111,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Brunt hklbd från Trolleholm med handskriven titeletikett på frampärmen. Inlagan delvis bruntonad som vanligt. Titelbladet med smärre vit fläck. Lagerfläck i övre marginalen på s. 17. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och monogramstpl. Från Trolleholm. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning s. 28. Författaren beklagar sig bland annat över befolkningens låga bildningsgrad men tillägger: ”qvinnan gör ofta härifrån undantag: hon är merendels bättre än mannen, arbetsammare och rådigare”. Mycket detaljerad beskrivning gård för gård i socknarna.

Göteborg, S. Norberg, 1813. 4:o. (4),203,(1) s. Ganska nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggskinnet avskavt upptill och ryggen allmänt repig och något flammig. Pärmhörnen stukade. Inlagan, som delvis är tryckt på blåtonat papper, genomgående lätt lagerfläckig och med några enstaka införda rättelser i bläck. Krossad fluga i övre marginalen på s. 68. Sprickbildning i häftningen mellan s. 200-01. Med J. E. Norströms namnteckning. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1665.

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1886. (4),114 s. Aningen nött svart oklotryggbd med tryckta pärmar, varav den främre illustrerad. Lätt snedläst och pärmarna med några små fuktränder. Inlagan ställvis lite småfläckig och marginalfläckar på s. 22-25 och 103-05. Veck i övre ytterhörnet på s. 1-6. En liten pressad växt ligger löst vid s. 107. Bra ex. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89, nummer 1393. Zweigbergk Barnboken i Sverige 1750-1950, s. 247-48. Utgiven av Oscar L. Lamms förlag. Med 27 illustrationer i svartvitt. Allt som utkom i serien. Fitinghoffs andra bok. Zweigbergk summerar bokens fjorton texter med orden: ”många oskyldiga berättelser om djur, litet lärorikt om matsmältningen och om hur potatisen växer, samt hur muntert småpotatisen blir grismat, men hur bittra de potatisar är som måste gå till bränneriet för att framställa brännvin”.

Sthlm, 1897-1900. (2),459 s. Brunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och marmorerade snitt. Ryggen blekt. Samlingstitelbladet till Gödels katalog bundet efter titelbladet till del II. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2755. Årsberättelserna är medbunda men ej medräknade i kollationeringen ovan. Förtecknar 293 nummer med utförliga kommentarer om innehåll och de olika handskrifternas historia.

Göteborg, 1936. XVI,304 s. & 1 plansch + (4),187,(2) s. & 1 insatt originalnummer av Extra posten från den 27 april 1793. Två gröna hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, titeletiketter av rött skinn, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer och medbundna omslag (Arne Nilsson, 1992). Andra bandets främre omslag med svagt veck. Dedikation till Carl Grimberg i första bandet. Ur Arne Nilssons bibliotek. Tryckt i 500 exemplar. Andra delen innehåller bibliografi, litteraturförteckning och personregister. Ett presshistoriskt standardverk.

Sthlm, I. Marcus, 1850. Folio. Porträtt,litograferat extra titelblad,10,(1) s. & 12 litograferade plr numrerade I-XII. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och marmorerade pärmpapper. Gula snitt. Ryggen med skador upp- och nedtill. Pärmhörnen delvis skadade. Delvis lite lös i häfningen. Alla litografierna med bifogade skyddspapper. Texten med entaka småfläckar och en med lätta fuktränder. Planscherna med enstaka småfläckar och delvis lite fingerfläckiga i ytterkanterna samt med en liten fuktrand i nedre innerhörnet. Med Jacob Billströms exlibris. Utgiven på Albert Bonniers förlag. Det extra litograferade titelbladet med titeltexten: ”Album efter taflor af Pehr Wickenberg”. Porträttet är efter J. A. Wetterbergh och litograferat av Oscar Cardon samt tryckt av A. M. Spong. Den sistnämnda har även tryckt det litograferade titelbladet och totalt åtta av planscherna efter litografier av Johan Cardon, Oscar Cardon, Hårdh och Strömer. Två planscher är tryckta hos Em. Bærentzen & co. i Köpenhamn och två av Lemercier i Paris. Med en biografi skriven av Carl August Adlersparre där minnesbilder från deras gemensamma Europaresa och brevcitat delas med läsaren. Den tryckta texten avslutas på den sista opaginerade sidan med en ”Öfversigt af Wickenbergs förnämsta i Sverige befintliga taflor, efter chronologisk ordning, jemte deras ägare”. Bland ägarna märks kungafamiljen och en rad högadliga godsägare. Består delvis av folklivsbilder, varav några med motiv från Dalarna. Pehr Wickenberg (1812-46) var konstnär och dog i Pau i Frankrike under sin långa Europavistelse.

Sthlm, C. G. Cronland, 1793. 8:o. 22 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Med samtida gråpappersomslagsrester vid ryggen på titelsidan. Bra ex. Thorilds kritik av Nils von Rosensteins ”Försök til en afhandling om uplysningen” som lades fram 1789 och trycktes 1793.