Search Results

Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1824. 8:o. 40 s. Tagen ur band. Med rester av gammalt gråpappersomslag vid ryggen och gamla stänkta snitt. Denna folkbok överlevde många upplagor och bygger sannolikt på uppgifter av Guntlack själv. Den första upplagan utkom 1770 och denna upplaga är omarbetad och kraftigt förkortad. Mästertjuven Jacob Guntlack (1744-1771) slutade sitt liv i galgen på Skansbacken i Stockholm. Bland annat beskrivs hans vistelser i Stockholm och på Sveaborg.

Sthlm, J. Hörberg, 1828. 8:o. (6),207 s. & 4 litograferade plr. Samtida brunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Vackert alrotsmarmorerade pärmar och gula snitt. Liten sprickag överst i främre ytterfalsen. Sprickbildning i främre innerfalsen men häftningen är stadig. Enstaka fläckar, t.ex. stark liten fläck i inre marginalen på s. 3-16 och mindre fläck i yttermarginalen på de två sista bladen. Namnteckning Otto von Feilitzen på försättsbladet. Trevligt ex. på velinpapper. Trycktes ursprungligen i ”Sednare vitterhets arbeten” 1795. Planscherna är litograferade av Lundqvist och tryckta av Gjöthström. ”Fabler” fann till och med nåd hos den kritiska Hammarsköld: ”Näst efter hjeltedikten tyckes Gyllenborg med mesta kärlek hafva omfattat sina Fabler, i hvilka han egentligen efterföljer Jean La Fontaine, men söker hålla en medelväg mellan dennes behagligt skämtande pladderaktighet och Gellerts med mera rörelse gjorda framställningssätt. De äro kanske också de bästa fabler, vi på vårt språk ega, ehuru de, enligt sin art såsom ett oväsendligt poetiskt lån från rhetoriken af ett slag bland dess troper, icke någonsin kunna blifva föremål för den allmännare förtjusningen”. Otto von Feilitzen (1820-89) var verksam som lärare och vid Riksarkivet. I yngre år skrev han en rad romaner och noveller samt var verksam som översättare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1831. 8:o. 18,(42) s. Häftad och insatt i ny gråpappersryggremsa. Sista bladet med liten reva. Bra ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1831:2, varianttrycket. Första upplagan utkom 1827, den tredje 1856. Utgiven av J. J. Berzelius, som skrivit förordet på s. 1-10, och översatt av J. F. E. Rudberg. De opaginerade sidorna utgörs av tabeller för bestämning av alkoholhalt samt anvisningar för utspädning av alkoholhaltiga drycker.

Göteborg, 1966-71. 38,(2) + 36 + 31,(1) + 32 + 31,(1) + 27,(1) + 31,(1) + 43,(1) + 52,(1) + 35,(1) + 31,(1) s. Lätt snedläst beige hklbd utan ryggtitel. Minimala fläckar på pärmarna. Med ett fåtal spridda markeringar i marginalerna i bläck. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Gumperts katalog 50, 52, 54, 56, 59, 60, 61, 63, 64, 65 och 66. Allt som utkom av Gumperts antikvariats och dess föreståndare Arvid Mårtenssons urval ur Gustaf Emil Berndtssons (1875-1964) innehållsrika bibliotek. Arvid Mårtensson har även skrivit ett förord i den första katalogen. Från katalog 59 innehåller dessa även material ur andra samlingar, men Berndtssons böcker är tydligt separerade.

Lund, literis Berlingianis, (1789). 4:o. 16 s. + ALMQUIST, SVEN JOHAN [preses] & ALMQUIST, HARALD [respondent]. Dissertatio de templo Visingiano. (II). A.a. Uppsala, literis viduæ J. Edman, (1791). 4:o. 22 s. Enkelt lätt nött marmorerat pappbd med maskinskriven titeletikett på främre pärm. Ngt snedläst. Det första arbetet delvis lagerfläckigt. Marklin Catalogus disputationum 19 respektive 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6785 för båda delarna. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 97 respektive s. 5. Del I avhandlar skolan på Visingsö och del II kyrkorna på ön.

Sthlm, 1911. (8),137,(3) s. & plr & 1 rättelselapp. Elegant lätt nött ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindpressad och guldornerad rygg samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1924). Omslaget medbundet. Ryggen lätt blekt och med några skrapmärken. Stiligt ex. med Gustaf Jaenssons exlibris. Tryckt i 330 numrerade exemplar, varav detta är nummer 95. Gustaf Jaensson (1891-1981) var hovkonservator, son till landskapsmålaren Wilhelm Jaensson som han efterträdde som konservator vid Nationalmuseum 1921.

Lund, C. F. Berling, 1819. 8:o. 39 s. Häftad i samtida ngt nött stänkdekorerat omslag. Ngt lagerfläckig och med en centimeterstor fläck på s. 9-24. Ett fåtal samtida rättelser i bläck. Med L. F. Rääfs exlibris som tyvärr missfärgat främre omslag. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6480. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 111. Gierow Lunds domkyrka i litteraturen s. 22. På s. 18-39 beskrivs lämningar i Lund av medeltidens kloster och kyrkor. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838) blev professor i Lund 1799. Genom L. von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen. Sjöborg var liksom Rääf ledamot av Götiska förbundet.

Linköping, Biörckegrens enka, 1780. 8:o. (4),64 s. Fint tunt samtida hfrbd med upphöjda bind men utan ryggtitel. Stänkta snitt. Bra inlaga med enstaka obetydliga lager- och rostfläckar samt sporadiska samtida marginalanteckningar. Med Pehr Ulric Reuters namnteckning daterad 1785 och J. O. Wedbergs exlibris. Det finns tre upplagor av detta arbete: en utgåva från 1758 och en som saknar tryckår samt föreliggande. Boken är en lärobok i geografi och astronomi. Johan Johansson Törner (1712-90) var präst och skolman och som sådan verkade han större delen av sitt liv i Östergötland, först såsom lektor vid Linköpings gymnasium och sedermera prost i Skeda. Han var en mångkunnig man, som i sin efterlämnade levnadsbeskrivning berättar hur han som ung lärde sig allehanda färdigheter såsom att dansa, fäkta, svarva, binda in böcker, tillverka ur, slipa glas m.m. 1727 lärde han ”fijrwaerkeriet af en artillerie lieutenant”, och om denna hans kunskap handlade hans första tryckta bok ”De pyrobolica festiva” från 1758. Bland hans skrifter kan även nämnas ”Underrättelse om svartkonstboken och runorna” från 1789. Hans ”Samling af widskeppelser” utgavs 1946. Pehr Ulric Reuter (1770-1846) var kammarråd. Justitierådet J. O. Wedberg hade en fin och omfattande boksamling som såldes 1914.

Jena, litteris Erichianis, (1729). 4:o. (8),114 s. Marmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med svart titeletikett i skinn på främre pärmen. Inlagan genomgående snävt skuren. Sporadiska småfläckar och en del fuktfläckar. En tråkig bläckplump i texten på sista bladet. Med J. A. Almquists röda runda stpl och hans duplettstpl. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1819. Omtryckt i Nettelbladts ”Schwedische Bibliothek”. Olof Rosén eller Rosenius (död 1732) disputerade 1728 och 1729, bägge gångerna för Nettelbladt. Preses blev så småningom adlad von Nettelbla.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. 16 s. Häftad i samtida svart glättat omslag, det främre vikt så att titelbladet är synligt, det bakre med smalt veck i övre marginalen. Bra ex. från Ericsberg. Den avslutande versen ”Till Franzén, vid hans makas graf” på sidorna 15-16 skriven av Bernhard von Beskow.

Uppsala, 1954. XI,(1),586 s. Oklbd med infärgat övre snitt, medbundet främre omslag och lite nött och obetydligt solkigt skyddsomslag. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Svenska bibliotekariesamfundets skriftserie III. Det mycket användbara standardverket som beskriver över 3000 titlar, vilka dessutom är försedda med intressanta kommentarer. Med orts- och författarregister. Bland författarna finns många utländska resenärer i Sverige.

Sthlm, J. G. Lange, 1771. 8:o. (14),64 s. Enkelt och amatörmässigt svart hfrbd från 1900-talet med återanvända äldre pärmar och guldtryckt titel och årtal i frakturstil på frampärmen. Inlagan något bruntonad och med enstaka fläckar. Gjörwell Förtekning 55. Översatt från ”Anzeige der hauptsächlichsten Rettungsmittel derer, die auf plötzliche Unglücksfälle leblos geworden sind, oder in naher Lebensgefahr schweben”. Förordet är daterat i Altona 1769. En ganska handfast handbok i akutmedicin, vilken bland annat omfattar drunknade personer (”böra skyndsammast uptagas”), strypta (”måste man nedskjära och lägga uprätt”), ”dödlike nyfödde och qwafda barn” och andra ”liflöse, eller i lifsfara stadde”.

Linköping, D. G. Björn, 1799. 8:o. (4),184 s. Med några träsnittsillustrationer i texten. Hfrbd från 1900-talets andra hälft med sparsamt guldornerad rygg. Delvis lite snävt skuren i yttermarginalen. Inlagan fläckig och småsolkig på sina håll, t.ex. på s. 68-69 och mot slutet. En lagad reva in i texten på s. 129-30. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1804. Bibliotheca Walleriana 10544 för andra upplagan 1787. Första upplagan utkom 1775 och därefter ytterligare femton upplagor av denna populära handledning. Sven Samuelsson (död 1761) skriver i sitt företal, daterat 1760, att han under 15 års tid varit verksam som hästbotare i Östergötland, Småland, Tjust och Närke.

Lund, J. Lundblad, 1805. 8:o. (24),640,(7) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldlinjerad och blindpressad ryggdekor, mörkt infärgade fält upp- och nedtill samt tegelbrun titeletikett i glättad ppp med texten: ”Tärgårdsbok”. De infärgade fälten på ryggen ganska avskavda och nötta pärmkanter och hörn. Blekta gula snitt. En del smärre lager- och småfläckar. De sista sidorna med några svaga fuktfläckar. Titelbladet uppfodrat och med lång lagad reva. Lagningar i inre marginalen på s. (2) och (7) i registret. Sista bladet med liten nagg. Små rester av rött lack och förut insatta papper på båda pärmarnas insidor. Anteckning undertecknad C. Lillja på försättsbladet: ”Denna bok köptes den 15 Märs 1816 uti Carlskrona, kåstar tre riksdaler”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1587 med avvikande kollationering. Bibliotheca danica II:314. Första svenska upplagan utkom 1795 och en andra 1797. Den första danska upplagan utkom 1782. Esaias Fleischer (1732-1804) gav ut flera böcker inom ämnena lantbruk och naturalhistoria.

(Birmingham?), ”printed (for the compiler) and sold by J. Belcher, in Deritend”, (1791). 8:o. VIII,76 s. Tagen ur band. De inledande och avslutande bladen lagerfläckiga, i övrigt lätt lagerfläckig. Samtida notering på s. 18 och 26. Med samtida tillskrift på titelbladet. ESTC T73211. Jämför med en nyutgåva (”reissue”) med ett tillagt appendix om 2 s. (ESTC N46668) och en andra utgåva med en bilaga om 36 s. (ESTC T79577), vilka bägge sannolikt utkom samma år. Attribueras ibland till J. Belcher. Om upploppen i Birmingham 1791 riktade mot ”the dissenters” (icke-episkopaler vilka inte tillhörde statskyrkan) i allmänhet och den i religiöst hänseende kontroversiella Joseph Priestley (1733-1804) i synnerhet. Upploppen startade i samband med att en middag hölls i Birmingham den 14 juli - utlyst av The Lunar Society, ett middagssällskap i vilket Priestley ingick - för att fira tvåårsdagen av franska revolutionens utbrott: Priestley med flera hade visat sympati för franska revolutionens idéer. Efter några dagars upplopp hade fyra kyrkor tillhörande dissenterna och 27 hus skadats. Det antas att upploppen var organiserade av krafter i staden och att myndigheterna såg mellan fingrarna med våldsamheterna då de i hemlighet delvis sympatiserade med det som pågick. Priestley lämnade Birmingham för gott efter oroligheterna. Föreliggande skrift avtrycker en rad helt samtida aktstycken till kännedom om upploppens historia och förlopp, bland annat författade av Priestley själv.

Uppsala, Almqvist & Wiksells boktryckeri, 1948. s. 9-14. Häftad.

Sthlm, A. Zetterberg, 1796. 8:o. XVI,165 s. Elegant lätt nött samtida grönt halvmarokängbd med guldornerad rygg och brun titeletikett. Ryggen obetydligt blekt och med några små fläckar. Ren inlaga. Med Thorsten Laurins exlibris. Nils Lorens Sjöberg (1754-1822), den förste innehavaren av stol nr 18 i Svenska akademien, diskuterar i förordet svensk verslära och uttalsprinciper.

Uppsala, (1760). 4:o. (2),36 s. & 1 utvikbar grav. plansch. + JOHANSSON, MATH. [preses] & MORÉN, TORBERN [respondent]. De linea mechanica a Leibnitio sinuum appellata, dissertatio. A.a. Uppsala, J. F. Edman, (1801). 4:o. (2),12 s. & 1 grav. plansch. + KALM, PEHR [preses] & SUNDELIN, JONATHAN [respondent]. Anmärkningar, syftande på handelens förbättrande i sjö-staden Nystad. A.a. Åbo, J. C. Frenckell, (1771). 4:o. (4),16 s. + KIHLSTEDT, CAROLUS OL. [preses] & BORG, DIONYSIUS [respondent]. Dissertatio topographico historico de paroecia Romfærtuna. A.a. Uppsala, J. F. Edman, (1800). 4:o. (2),10 s. Blått glättat pappbd från 1800-talets mitt i fint skick. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Avhandlingen om Nystad delvis med svag fuktrand nedtill. Första avhandlingen med tillskrift till Per Aron Borg på titelbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Lidén Catalogus disputationum 1 för ”De qvadratura circuli” som var den enda avhandling som Insulin presiderade för. Det är ett heroiskt försök att lösa den lika urgamla som omöjliga frågan om cirkelns kvadratur. Planschen visar dels en mängd geometriska figurer, dels ett antal matematiska formler och tabeller. Marklin 1 för ”De linea mechanica” som var den enda avhandling Johansson presiderade för och rör sinuskurvan. Vallinkoski Dissertationer i Åbo 1978 för Kalms avhandling om sjöstaden Nystad i egentliga Finland. Marklin Catalogus disputationum 1 och Setterwall Svensk historisk bibliografi 6235 för avhandlingen om Romfartuna i Västmanland som innehåller församlingens herdaminne och flera utdrag ur jordaboken samt socknens räkenskaper på svenska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1794. 4:o. (16) s. Oskuren och ouppskuren i två lösa vikta ark. Fuktrand i övre ytterhörnet. Bra ex. Bring Rättegångshandlingar 758:8. Tjugofem handlingar utkom i målet. Detta är kortversionen rörande den rättegång där Gustaf Mauritz Armfelt anklagades för att konspirera mot Sverige och Reuterholm. Armfelt förlorade i domen sitt efternamn och benämns därför bara med sina förnamn. Efter Gustav III:s död utnämndes Armfelt till minister i Neapel av Gustaf Adolf Reuterholm, den starka mannen i förmyndarregeringen för Gustav IV Adolf. Armfelt hade lösa planer på att störta Reuterholm. Hans planer upptäcktes och han dömdes 1794 till döden av Svea hovrätt, men då hade han redan satt sig i säkerhet i Ryssland. Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung återtogs domen 1799 och hans karriär tog ny fart. Han blev sändebud i Wien, befälhavare i Pommern och vid västra armén.

Jönköping, J. P. Lundström, 1836. 8:o. (2),244 s. Brunt samtida hfrbd med sparsamt guldornerad och blindpressad rygg samt grönstänkta snitt. Ryggen lite flammig. Fin inlaga med enstaka lager- och småfläckar. Trevligt ex. från Östanå. Översättningen gjord av C. J. Lénström. Silvio Pellico (1789-1854) debuterade 1818 i Milano med tragedin ”Francesca da Rimini”. Stycket var konstnärligt tämligen obetydligt, men mottogs med publikens jubel på grund av sin flammande patriotism och sina anfall på de då i Norditalien härskande österrikarna. Pellico medarbetade även i den snart förbjudna tidskriften ”Il consiliatore”. Under oroligheterna 1820-21 arresterades han av österrikarna, fördes till Venedigs blykamrar och dömdes till döden 1822. Benådad till femton års strängt fängelse tillbringade Pellico åtta år i Spielberg vid Brünn (numera Brno), varefter han frigavs. Han tillbragte resten av sitt liv i Turin. Hans berömda fängelsebeskrivning, ”Le mie prigione” utkom första gången 1832. Den blev ytterligare ett viktigt inlägg i kampen mot Österrike.

Örebro, N. M. Lindh, 1833. 8:o. Litograferad front,(8),329,370-71,332-33,374-75,336-476,(4) s. Häftad och oskuren i ngt solkigt tryckt brunt omslag. Inlagan med enstaka småfläckar och med pappersförluster på sina håll i marginalerna. Från Östanå. Den konstiga kollationeringen beror på felpaginering. Alfio Grassi (1774-1827) var italiensk publicist och kommendant i Syrakusa på Sicilien.

Skara, F. J. Leverentz, 1799. 4:o. (16) s. Häftad och oskuren. Några småfläckar. En liten reva i titelbladets nedre hörn. Samtida dedikation i bläck nederst på titelsidan till överdirektör Afzelius. Bra ex. På vers. Vid Gustav IV Adolfs äldste son Gustafs (1799-1877) födelse, efter 1829 kallad prinsen av Vasa. Dedikationen är ställd till Pehr von Afzelius (1760-1843) som utnämndes till överdirektör av arméns medicinalverk 1789. Han var född i Västergötland precis som författaren.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. 40 s. Tagen ur band. Reva i näst sista bladets yttermarginal. Sista bladet med smånaggar. Titel- och slutblad med lite fläckar i innermarginalerna. På titelbladet Gabriel Marklins monogramstpl ”GM” och stpl ”Gåva av Erik Nordenson”. Roland Martin (1726-88) var lärjunge till Linné och läkare samt skrev också en del vers, ofta politisk. Detta är hans installationstal som professor i anatomi och kirurgi hos Collegium medicum i Stockholm, där hans föreläsningar lade grunden till det vetenskapliga studiet av anatomin. Han upprätthöll professuren i över tjugo år fram till 1779.