Search Results

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1798-99. 8:o. Front,(10),261,(1,2 blanka) + (10),273,(1) s. Med grav. vinjetter på titelbladen. Samtida fint men ngt nött hfrbd med ljusbrun titeletikett och rikt och dekorativt guldornerad rygg. Gula snitt. Stötta hörn. Enstaka småfläckar. I hörnet på s. 72 och 111 är ett ”X” klottrat i bläck i del I. Ngt solkig i marginalerna på s. 144 och 224-25 i del II. Frontespisen är hämtad ur ett annat exemplar av boken. Översatt från tyskan av Carl Deleen från ”Fragmente aus Paris im IVten Jahr der Französischen Republik”. Innehåller intryck av franska revolutionens vardag med avsnitt om bl.a. bokhandel, press, teater, naturhistoriska institutioner, skolor, luftballonger, telegrafi, konstvärlden med ett särskilt kapitel om David, det nya mått- och viktsystemet samt ett besök i Versailles.

Bramsche, 1976. XXI,(3) s.,5-838 spalter,(3) s. Rött oklbd med lätt blekt rygg. Med några få blyertsmarkeringar i marginalerna. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Det mycket användbara standardverket på området.

Karlshamn, G. Johansson, 1845. 16:o. 88 s. Litet hfrbd från 1900-talets första hälft med guldlinjerad rygg och guldtryckt titel. Lite blekt på ryggen och upptill på pärmarna. Det tryckta omslaget medbundet. Fin inlaga. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Trevligt ex. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Den lilla skriften sägs bygga på manuskript författaren fann i en gammal säck av hjortskinn under en promenad till några ruiner i Vä. som ligger sydväst och strax utanför Kristianstad. A. Levin var f.d. kapten vid Vendes artilleri och blev ihjälskjuten vid marsoroligheterna i Stockholm år 1848. Boksamlaren från Göteborg Gustaf Berndtsson (1875-1964) beskrev sitt bibliotek i ”Allsvensk samling” 1947.

Sthlm, C. Delén, 1812-14. 8:o. XII,(2),375,(1) + (8),112 s. + LIDNER, (BENGT). Sednare samlade skrifter. Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. (4),VII,(1 blank),13-82,(2) s. Samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Liten skada i kanten på den bakre pärmen. Bra inlaga med ställvisa lagerfläckar. Med Olof Myhrmans namnteckning. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 119 för ”Erik den fjortonde”, s. 120 för ”Rustan”, s. 132 för ”Medea”, s. 513 för ”Messias i Getsemane” och ”Jerusalems förstöring” samt s. 157 för ”Adelaid” i det sista arbetet. Del I innehåller även några biografiska anteckningar. I denna del är s. 143-44 ett utbytesblad. Del II med omtryck av Nils von Rosensteins företal till ”Nyare arbeten” 1793. Sista arbetet med förord av änkan, Eva Jaquette Lidner, född Hastfehr. Det är utgivet av A. A. Afzelius, ”för att bereda åt Lidners då ännu lefvande enka ett litet understöd”. Olof Myhrman (1781-1836) var jurist och ledamot av Järnkontorets direktion. Han var medlem av Götiska förbundet och svåger till Esaias Tegnér. Vid utgivningen av dennes dikter fungerade han som rådgivare och mellanhand.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (32) s. Tagen ur band. Löst ilagd i senare mönstrat omslag med handtextad titeletikett på främre omslag. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets duplettmarkering i blyerts. Företalet är signerat ”Adlovandus” (där de tre första bokstäverna sammanfaller med författarens initialer). Propagandistisk politisk saga med anledning av kriget mot Ryssland.

Sthlm, Z. Haeggström, 1821. 8:o. VI,537,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Ganska nött samtida marmorerat pappbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett av glättad papp. Stänkta snitt. Titelbladet solkigt, fläckigt och med gamla lagningar i inre marginalen. Fuktfläckar från titelbladet till s. 16. Liten tillverkningsskada i pappret på s. 197-98 med hål och minimala textförluster. En reva i yttermarginalen och in i texten på s. 227. Med Gustaf Reinh. Rabes överstrukna namnteckning och Joel Berglunds namnteckning. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1165. Avslutas med en ”philosophisk bibliologie för Sverige” på sidorna 511-37. Gustaf Reinhold Rabe (1813-70) var lektor och rektor vid Stockholms gymnasium. Han författade ett antal läroböcker i latin.

Södertälje, P. F. Rosander, 1864. 16:o. 31,(1) s. Nytt marmorerat pappbd (G. Christoferson). Det tryckta gula omslaget medbundet. Ett litet rött lacksigill med graveringen ”40%” i ytterkanten på främre omslaget. Ett par mörka fläckar i yttermarginalen. Syftet med den lilla skriften, försäkrar utgivarna, är inte att peka ut ”sådana personer som då räntan ännu af en krass lagstiftning låg bunden, sökte skaffa sig så hög profit af sina pengar som möjligt”. Hur som helst så består boken av en lista med samtida ockrare i bokstavsordning med ett vidhängande bibel- och psalmcitat, t.ex. ”Andersén, f.d. handlande. Helst på säker borgen och - pant. Mångdubbel pant och säkerhet äskas. Ockraren utsuger märg och ben. Math. 24:12” och ”Lundin f.d. executionsbetjent och hofmästare. Stark hushållare. Skaffare åt corps diplomatique. När snart ditt lif förswinner, En afgrund wäntar dig/ Och lågan som der brinner. Skall aldrig sakta sig./ Ack må du det besinna du blinde werldens träl!/ Och söka tidigt winna en räddning för den själ. Sw. Pl. 462:3,6”. Här finns även sockerbruksfabrikören Johan von Scheven förtecknad. Denne var son till Almquists procentare. Avslutas med en förteckning på pantlånare i Stockholm. Främre omslaget illustrerat med en burk blodiglar, det bakre med en råttfälla. Lacksigilet på främre omslaget visar på att skriften har sålts förseglad.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1847-48. 8:o. (4),764 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),774 s. Två något nötta samtida mellanbruna hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor och röda titel- och årtalsetiketter. Blåstänkta snitt. Lite nötta men hela falsar. Med tidningsbevillningsstplr. Delvis bruntonade och ställvis fläckiga. De första och sista sidorna i första delen mer fläckade. Riven yttermarginal på s. 153-54. En fuktrand mot slutet av första delen. Två blad i början av andra delen med veck vid ryggen. Med sprickor i bindningen i början av första och slutet av andra volymen, men häftningen håller fortfarande ihop. Christoffer Eichhorns exlibris med ekorren i båda volymerna. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 1301. Allt som utkom. Artikeln ”Bidrag til uplysing om Gustaf I:s hofhållning” av L. F. Rääf återfinns på sidorna 523-34 i del II av denna mycket ambitiösa kulturtidskrift. Bland Palmblads övriga medarbetare märks Atterbom och Elias Fries.

Sthlm, 1913. XVI,287,(2) s. & plr. + MÖRNER, BIRGER. ”Claës Gustaf Horn sjunger till Aurora Königsmarck en sommarkväll på Bråviken”. Egenhändigt skriven och signerad dikt. Folio. (2) s. Överst på bladet en teckning med tre handkolorerade röda rosor omknutna av ett blått band, signerad av Marianne Mörner, 1916. Ganska nött men stiligt grönt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg utsmyckad med rosbuketter och titeltryck i guld (Hedberg). Med övre guldsnitt, de övriga endast putsade. Omslaget medbundet. Ryggen blekt mot ljusbrunt, flammig, med småfläckar och repor. Den främre pärmen med en liten skinnlagning upptill invid falsen och den bakre pärmens nederkant har tre mindre pappersförluster. Den främre innerfalsen har tydligt begynnande sprickor och s. 27 en reva i yttermarginalen. Före det främre omslaget är ett handskrivet diktblad medbundet. Med Anders de Wahls tryckta exlibrisetikett. Bibliofilupplagan med fotogravyrer tryckt i 200 exemplar. Marianne Mörner var Birger Mörners dotter. Hon var även delaktig i den rika illustreringen av boken. Claës Gustaf Horn var den unga Aurora Köningsmarcks stora kärlek. De tre rosorna ingick i ätten Königsmarcks vapen. Skådespelaren Anders de Wahl (1869-1956) är kanske mest berömd för läsningen av Tennysons ”Nyårsklockan” på Skansen varje nyårsafton. Traditionen började 1895 och de Wahl läste stycket i stort sett varje år fram till 1945. Boken såldes som 1261 i bokautionskatalogen över de Wahls bibliotek 1956 utan omnämnande av dikten.

Uppsala, J. Edman, (1791). 4:o. 10 s. Marmorerat pappband från 1900-talets andra hälft med maskinskriven titeletikett på frampärmen. Oskuren yttermarginal. Ett fåtal småfläckar. Marklin Catalogus disputationum 145. Setterwall Svensk historisk bibliografi 768. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 15. Behandlar de estniska sjörövartågen i Mälaren under slutet av vikingatiden och i början av medeltiden. Med ester avsågs i äldre tid de flesta folkslagen söder om Finska viken. Carl Gustaf af Bjerkén (1767-1804) blev senare kyrkoherde i Dala pastorat och utgav bland annat ”Den ensamme eller hjertats filosof”.

Sthlm, J. P. Lindh, 1801. 8:o. (2),84 s. Med grav. titelvinjett. Häftad med nyare ljusbrun ryggremsa. Oskuren och ouppskuren. Ngt fuktfläckig i början. Mörktonade yttre marginaler på s. 25 och 32. Bibliotheca Walleriana 17707.

Göteborg, S. Norberg, 1813. 8:o. (6),364,(2) s. + Bihang till Paris i det nittonde århundradet. Fri öfversättning. Göteborg, S. Norberg, 1814. 8:o. 86,(2 blanka) s. Två häftade, oskurna och ouppskurna volymer i samtida gråpappomslag. Inlagorna ngt lager- och småfläckiga. Första titelbladet med obetydliga småfläckar i nedre marginalen. Bra ex. Originalets titel: ”Paris dans le dix-neuvième siècle ou réflexions d’un observateur”. Bihanget översatt från tyskan.

Göteborg, S. Norberg, 1789. 8:o. 416 + 368,367-381,(1) s. Två lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och olivbruna titeletiketter. Stänkta snitt. Andra volymen med lite naggat rygghuvud. Något nötta pärmkanter och lätt avnött pärmpapper. Ett fåtal småfläckar. Samtida namnteckning, G. A. Knorring [?], på titelbladen. Bra ex. Översatt av Eric Forssén. Johann Caspar Risbeck (1750-86) blev med denna bok berömd i ett slag. Arbetet är en dråplig genomgång av hur Tyskland på många områden blivit frånsprunget av andra delar av Europa under mitten av 1700-talet. Risbeck berömmer emellertid Tysklands kulturella sidor, med dess tänkare, författare och vetenskapsmän. Boken utkom första gången 1783 i Zürich, där den också skrevs, under titeln ”Briefe eines reisenden Franzosen über Deutschland”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. (6),419 + (2),421-841 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och ljusbruna snitt. Ryggen ngt nött och flammig. Fin inlaga. En samtida namnteckning, Lilljecrona, och Nina Pleijels daterad 1929. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 39. Översattes till danska, engelska, holländska, polska och tyska. Arbetet med denna fristående fortsättning av ”Presidentens döttrar” påbörjades sannolikt våren 1834 men utkom först i december året därpå. Romanen möttes av hård kritik i samtiden.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (2),45 s. Elegant ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och blindpressad rygg (Hedberg). Övre guldsnitt. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 5. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 7852. Wilhelm Hisinger (1766-1852) var kemist och mineralog och ägnade sig åt bergs- och bruksverksamhet. Han samarbetade även med Berzelius vilket 1804 ledde till upptäckten av det nya grundämnet cerium. Han gav ut flera arbeten inom geologi varav ett av de viktigaste är: ”Anteckningar i physik och geognosi under resor uti Sverige och Norrige”. Sina betydande samlingar donerade han till Vetenskapsakademien. Hisinger var stor markägare i Skinnskattebergs socknen.

Sthlm, Nyström & Stolpe, 1762. 8:o. (32),576,(102) s. Samtida nött hfrbd med uppphöjda bind, blindlinjerad rygg och infärgat svart titelfält samt stänkta snitt. Främre ytterfalsen med maskhål vid nedersta ryggfältet. Avnött pärmpapper och en lång vertikal lätt knäckning i båda pärmarna. Spridda fläckar och ställvisa starkare fläckar, t.ex. i övre marginalen på s. 422-25. På titelbladet överstrukna namnteckningar av Johan Runbom och C. P. Westrin. På försättsbladet namnteckning U. Elisabeth Hallencreutz daterad den 2 juni 1825. Klister från en gammal auktionsremsa på frampärmens insida har tyvärr orsakat en trist reva mitt i den namnteckningen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 214: ”denna så oumbärliga, som väl författade, bok”. Första upplagan utkom 1741 och arbetet trycktes i sammanlagt åtta upplagor, den sista som utkom 1827-33 förblev dock oavslutad. Eric Tunelds geografi var den första i sitt slag och är en av den svenska topografiska litteraturens klassiker. Arbetet innehåller mängder av nyttig information även i historiska, naturalhistoriska och ekonomiska ämnen. När första upplagan publicerades var dess lättöverskådliga landskapsbeskrivningar oftast de mest tillförlitliga och omfattande redogörelser som fanns rörande respektive landsände. Dess betydelse understryks av Sten Lindroth som skriver att ”ännu in på på 1800-talet var Tunelds geografi en del av det svenska nationalmedvetandet”. Tuneld (1709-88) hade studerat i Uppsala och var en tid anställd vid Riksarkivet, men lyckades inte göra karriär vid ämbetsverken. 1751 drog han sig i stället tillbaka till Eriksholm i Östergötland, där han inte utan framgång ägnade sig åt lantbruk. Carl P. Westrin (1739-1804) var kyrkoherde i Widbo och Husby och gav bland annat ut ”Försök til en historia, öfwer namnkunniga, men i synnerhet lärda fruntimmer” (1793), ett tidigt biografisk lexikon över i huvudsak svenska kvinnor. Ulrika Elisabeth Charlotta Hallencreutz (1783-1851) var född i Gävle där hennes far var lektor vid gymnasiet och gifte sig 1804 med häradshövdingen Erik Daniel Östling.

Köpenhamn, C. Græbe, 1820. 8:o. VI,I-XXXII,248 s. Enkelt samtida alrotsmarmorerat hfrbd med blå snitt. Ryggen ngt flammig. Bra inlaga med enstaka obetydliga lagerfläckar. En liten fuktfläck i nedre marginalen från s. 241 till slutet. Bra ex. med J. A. Åkerhjelms namnteckning. Från Ökna. Bibliotheca danica IV:54. Första upplagan utkom 1807. Norrmannen Niels Stockfleth Schultz (1780-1832) studerade i Köpenhamn, där han bland annat försörjde sig som språklärare. 1809 återvände han till Norge och en tjänst som präst i Trondheim. Han var en aktiv politiker i Stortinget och tillhörde delegationen som förhandlade med svenskarna 1814.

Skara, Moellers änka, 1753. 8:o. (84) s. Med några illustrationer i texten. Samtida hfrbd med upphöjda bind och svartpressade linjer runt binden. Rödstänkta snitt. Litet nagg överst på ryggen och en fem cm längsgående spricka nederst i ryggen. Enstaka fläckar. Samtida namnteckning av L. J. Dalin (?) på titelbladet och av T. M. Ratzki daterad 1842 på försättsbladet. Bibliotheca Walleriana 12075. Hammarsköld Förtekning på schole- och undervisnings-böcker s. 179. Första upplagan publicerades anonymt 1734. Illustrerad med några träsnitt bland annat en stor kompassros på bladet B1. Lars Liedbeck (1707-62) föddes i Jönköping och studerade både i Lund och Uppsala. Så småningom anställdes han vid Amiralitetskollegium i Karlskrona och var även med på skeppet Sverige när det led skeppsbrott på väg till Konstantinopel. 1744 blev han professor i matematik i Lund. Han gav ut skrifter rörande skeppsbyggeri, astronomi och matematik och dessutom ett antal almanackor.

Sthlm, P. G. Berg, 1860. 8:o. XII,504 s. Grönt samtida halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg, sprängda snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ryggen aningen blekt och med en liten repa. Ren inlaga med obetydliga fläckar. Arken på s. 217-432 lite bruntonade i jämförelse med resten av inlagan. Nedre hörnet på s. 343-44 bortrivet med en mycket liten textförlust. Från Östanå. Första upplagan utkom 1843 och en åttonde 1862. Innehåller bland annat varningsbrev som till exempel ”en faders warning till sin dotter mot romanläsning” och ”warning till en wän för en flicka, med hwilken han ernar förlofwa sig”.

Sthlm, typis historiogr. H. Gercken, 1731. 4:o. (8),80,73-155,256-57,158-776,769-820,(4) s. Samtida ngt nött svart karduansbd med upphöjda bind, enkla blindpressade linjer på pärmarna och stänkta snitt. Ryggen med några gamla påklistrade nummeretiketter längst ned. Några små maskhål nederst på ryggen och bakre ytterfalsen sprucken nedtill samt med en minimal spricka överst i den främre ytterfalsen. Inlagan med en del fuktfläckar, mest nedtill i hörnen. En mindre reva i yttermarginalen på s. 139. Skrivpappersex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6714. Wilde började redan 1721 arbeta på ett verk om Sveriges statsrätt. ”Sueciæ historia pragmatica”, som anses vara hans förnämsta verk, var egentligen tänkt att bli större, men censuren lade hinder i vägen och endast den allmänna delen kunde ges ut. Delar av verket utgavs i mer eller mindre omarbetade svenska översättningar, bland annat gav Wildes son ut ”Svenska statsförfattningars eller almänneliga rätts historie” år 1749. Det finns två olika upplagor från 1731, denna med 820, den andra med 796 sidor.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos P. Momma, 1743. 8:o. 207,(1) s. Häftad och oskuren i ljusblått glättat pappomslag från ca 1800. Ryggen med handskriven titel och nötta ytterfalsar. Delvis blekta pärmar. Lätt solkigt titelblad. Några gamla bläckmarkeringar i marginalerna. Två överstrukna samtida namnteckningar, Anders Bäckner och Engelb. Hanning, på titelbladet jämte tillskriven författare i bläck. Med namnteckning på frampärmens insida daterad i Uppsala 1861. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1380. ”Enligt en anteckning lät förf. trycka denna bok för att derigenom oroa svenska presterskapet, som vid riksdagen 1743 väckt hans missnöje. De klagade ock öfver förf., men censor librorum tog förf:s försvar” (Bygdén). En tysk översättning trycktes i Köpenhamn 1749. Anders Bäckner (1688-1767) var kyrkoherde i Enånger och Njutånger i Hälsingland från 1726. Engelbert Hanning (1723-93) var adjunkt hos Bäckner från 1750 och komminister där 1758.