Search Results

Sthlm, 1885. (2),53 s. & plr. Tryckt i rött och svart. Häftad. Obetydligt nött omslag. Ryggen lite gulnad och med mindre reva nedtill. Bra exemplar dedikation till Anna Klingspor ”af sin tillgifne fader”. Serien Svenska slott och herresäten. Sammanlagt utkom sju fristående delar av det fint utformade verket 1885-87. På bakre omslagets insida annonserar författaren: ”De herrar godsegare, som önska få sina egendomar intagna i detta verk, torde vända sig till undertecknad, då upplysningar meddelas om villkoren derför”. Anna Klingspor (1859-1942) var dotter till författaren och gifte sig 1888 med Carl Ridderborg, som ärvde Ribbingshovs fideikommiss.

Amsterdam, chez. J. P. Costard, 1771. 8:o. VI,7-55 s. Häftad och oskuren. Enstaka småfläckar och vikta hörn. Stort fint ex! Översättningen av Youngs fjärde, tolfte och femtonde Natt är ju märklig på så vis att originalet bara har nio nätter. Doigni Du Ponceau (1750-1830) var en fransk författare som vann framgång inte minst med sin ”Epitre a un homme de lettres célibataire” 1773.

Uppsala, J. Edman, 1770. 8:o. 112 s. Häftad i samtida ganska nött stänkdekorerat gråpappomslag med hörndefekter och spår av handskriven ryggtitel. Oskuren. Lagerfläckig. Reva i marginalen på s. 23. Hål i övre marginalen på s. 81. Bring Rättegångshandlingar 82:4. Troilius avled 1762. Eric Brahe avrättades för sin inblandning i kungaparets kuppförsök 1756.

Malmö, 1955. (16),28,(5) s. + (TESSIN, CARL GUSTAF) Faunillane, eller den gula infantinnan, saga. Malmö, 1955. (16),29,(4) s. + LINDBERG, STEN G. Carl Gustaf Tessin och flickan från Fånö. Malmö, 1955. 35,(2) s. Påkostat brunt omarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, som liksom de rikt guldornerade pärmarna har svarta intarsiadetaljer, kantförgyllning, rikt guldornerade pärminsidor av rött skinn, helt guldsnitt samt för- och eftersättsblad klädda i gult siden (Allhems bokbinderi). I skinnskodd och flanellfodrad marmorerad opappkassett. Allra nederst på ryggen liksom på den kassettens nedre skinnskoning återfinns vad som tycks vara en ytlig brännskada som fått skinnet där att svartna. Utgiven av Allhems förlag och tryckt i 999 exemplar, varav detta är ett av de 99 specialinbundna, vilka numrerades med romerska siffror där detta är nr X. Bandet på denna del av upplagan är en efterbildning av bandet på Kungliga bibliotekets exemplar A av boken. Det första arbetet är ett faksimiltryck av det tryckta originalet på Kungliga biblioteket, det andra är en översättning av föregående arbete utförd av Bertil Widerberg och Anna Rydstedt med faksimiltryck av originalets gravyrer. Första upplagan av ”Faunillane” utkom 1741 i kvarto och trycktes enligt Tessins egen uppgift i tre exemplar med graverade illustrationer efter François Boucher. Sten G. Lindberg beskriver skriften i ”Carl Gustav Tessin och flickan från Fånö” på följande sätt: ”En bagatell avsedd endast för den trängre familjekretsen, som ensam kunde förstå de förtäckta anspelningarna, de godmodigt avslöjande smådragen, den invecklade intrigen, den förblommerade miljön – så var den lilla sagan om Fånöflickan menad av sin upphovsman”. Tessin hade 1737 fått några tidens populära fésagor i handen av sin svägerska Eva Bielke och började julhelgen samma år att skissa på det som skulle bli ”Faunillane”. Författandet av sagan blev sedan en välkommen förströelse under det för Tessin ofta ledsamma riksdagsarbetet följande år och han skrev själv in sig i berättelsen som le Géant Borgne (Jätten Enöga), medan Faunillane var den unga Ulla Wrede-Sparre, brorsdotter till Tessins maka Ulla Sparre, och kallad Infante jaune, gula prinsessan eller infantinnan, efter den första klänning hon fått, vilken var av gult och svart siden. Redan innan sagan var färdigskriven tillät sig Tessin att skämta med den unga ”prinsessan” genom att i ”Stockholms post-tidningar” den 20 juli 1738 införa en annons om att han ämnade utge en biografi över ”ett förmänt fruentimbers lefwernes lopp” att publiceras med en ny del var tredje månad i sammanlagt tolv tomer! Enligt Lindberg var sagan om ”Faunillane” som den slutligen utformades ett försök av Tessin att släta över en misstämning mellan honom och Ulla Wrede-Sparres mor, Augusta Törnflycht. Hon var gift med Axel Wrede-Sparre, sagans Prince Perce-Bourse (Prins Bottenlös Pung), sedermera förmögen överståthållare i Stockholm. Som Lindberg noterar skulle Wrede-Sparre många år senare komma att bli den ”som frälste det åldriga riksrådet från konkursen genom att köpa Åkerö”. Under sin vistelse som svenskt sändebud i Paris kom Tessin så småningom att läsa upp sin lilla saga för ett sällskap, där bland annat den välkända konstnären François Boucher ingick. Denne erbjöd sig genast att illustrera berättelsen, vilket Tessin med förtjusning ska ha accepterat. Han bekostade även graveringen – som utfördes av Chedel – av Bouchers tio teckningar och skänkte sedan plåtarna till konstnären, efter att ha gjort avdrag för tre exemplar. Detta blev också den totala upplagan av boken, som låg färdig i början av 1741. Boksamlaren Tessin var således mycket medvetet ute efter att skapa en bibliofil raritet. Detta är första gången texten översätts till svenska.

Örebro, N. M. Lindh, 1807. 4:o. (8),44 s. & 8 grav. plr, varav tre är utvikbara. Nära samtida lätt nött marmorerat pappbd. Gula snitt. Med enstaka lager- och småfläckar, mest på titelbladet. En av planscherna med en liten gammal lagning i inre marginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1031. Förordet daterat Kumla prästgård den 22 juni 1807. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Carl von Rosenstein ”var en av initiativtagarna till Örebro läns hushållningssällskap. Som sekreterare i detta redigerade han under ett halvt decennium dess handlingar. Han författade även en Berättelse om några försök att leda vatten från sank mark efter Elkingtons sätt (1807); förvisso var det dessa aktiviteter som beredde honom en plats i VA. Under sin tid i Linköping tillhörde R stiftarna av Östergötlands läns hushållningssällskap. R:s ekonomiska intresse yttrade sig också i att han tillhörde de ivrigaste tillskyndarna av Göta kanal”. Elkington var även utgångspunkt för ett arbete i samma ämne av Georg Adlersparre från 1803. Sverige kom under 1800-talet att präglas av de många sjösänknings- och utdikningsprojekten, vilka förändrade landskapet på avgörande vis.

Paris & Leipzig, F. A. Brockhaus, 1819. 12:o. XII,(4),353,(3 blanka) + (12),442,(2 blanka) s. Två oskurna och ouppskurna häften i samtida ljusröda klistermarmorerade omslag med tryckta titeletiketter. Omslagen något nötta och med smärre revor. Andra volymens främre omslag fint återfäst efter att ha varit löst. Inlagorna tryckta på blåtonat papper. Trevligt ex. från Ericsberg. Trycktes första gången i Paris 1818. Germaine de Staëls ”Considérations sur les principaux événemens de la révolution française” utkom postumt i tre delar 1818.

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1885. 335 s. Mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindornerad och guldlinjerad rygg samt titeltryck i guld. Med brunstänkta snitt och det övre även vaxat. Omslaget medbundet. Ryggen ojämnt blekt mot brunt och pärmarna aningen bågnande. Omslaget aningen solkigt och med lagerfläckar samt det främre med blåstämpeln ”C. E. Fritze’s k. hofbokhandel Stockholm”. Inlagan ställvis lite småprickig i marginalerna och titelbladet något lagerfläckigt. Utgiven av C. E. Fritze’s k. hofbokhandel. Översattes till danska, holländska, tyska, ryska och finska. Victoria Benedictsson (1850-88) debuterade i bokform med novellsamlingen ”Från Skåne” som utkom 1884, följande år publicerades hennes första roman, ”Pengar”, vilken kom att bli hennes genombrott. I ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver John Landquist bland annat: ”Till det bästa i hennes alstring hör romanen ’Pengar’. Hon har här ypperligt tecknat en kvinnas utveckling från femtonårsåldern genom förtidigt omaka äktenskap fram till full självständighet, yttrande sig i beslutet att frigöra sig från en plågsam samlevnad”.

Sthlm, H. C. Merckell, 1727. 8:o. (12),144,141-56,155-94,159-60,(10),1-27,(1) s. & 8 utvikbara grav. plr. Samtida något nött skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik ryggdekor, ljusbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen torr och mörknad. Ytterfalsarna ytligt nötta, särskilt den bakre. En mörk fläck upptill på främre pärmen. Försättsbladet urrivet. Bra inlaga med några enstaka smärre rostfläckar. Nedre hörnet på s. 175 lagat. Med Joh. Ar. Afzelius namnteckning daterad Uppsala 1772 och Joh. Henr. Schröders exlibris. Från Ericsberg. Oregelbundenheterna i pagineringen har uppkommit på grund av slarv vid sättningen. Johann Friedrich Weidler (1691-1755) efterträdde Christian von Wolff som professor i matematik i Wittenberg och skrev ett flertal arbeten inom såväl matematik som astronomi, hydraulik, fortifikation, mekanik och arkitektur. Hans huvudarbete ”Historia astronomiae sive de ortu et progressu astronomiae” räknas som den första fullständiga astronomihistoriken. Föreliggande arbete är en tillökt och modifierad svensk översättning av Weidlers ”Institutiones mathematicae”, en lärobok i matematik, fysik och teknik som utkom första gången 1718. Johan (Jan) Afzelius (1753-1837) professor i kemi vid Uppsala universitet. Afzelius ansågs av Torbern Bergman som en av dennes skickligaste och kunnigaste lärjungar, men ”han saknade hågen för anställandet av rön och eggades icke av önskan att bliva bemärkt”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”genom sitt originella, pepprade skämt och sin livliga humor var ’Sten-Janne’ känd i det dåtida Uppsala”.

Mariefred, (J. F. Edman), 1817. 8:o. (4),115,(3) s. & 1 utvikbart grav. notblad. Häftad i ngt nött samtida glättat blått pappomslag med handskriven nummeretikett upptill på ryggen och diskret tryckt nummer på främre pärmen. Omslaget ngt fläckigt, med blekt rygg och fuktskada på bakre delen. Inlagan delvis loss från omslaget. Delvis bruntonad och lätt lagerfläckig samt med spridda småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 208. I en inledande anmärkning beklagas tryckets bristfällighet. Innehåller några insprängda brev från det svenska fälttåget i Tyskland 1813 och en avtryckt längre soldatvisa med fotnoten ”af våra soldater verkeligen sjungen, då de gingo ut til Tyskland”. I det självutlämnade efterordet berättar författaren om sina olyckor i livet och hur en ovädersdag födde idén till föreliggande skönlitterära försök. Han påpekar också att det lilla arbetet är ”et utbrott af en gammal mans känslor, icke författad för att af kritiken bedömmas --- Den är endast för mig, de närmast anhörige och kanske, för någre deltagande vänner. -- Den känslofulle, som bevärdigar den med några ögonkast, hoppas jag öfverser dess brister, och då -- då hafva de tårar, som vid författandet, deraf så ofta, fugtade papperet, icke runnit förgäfves ifrån författaren.” J. F. Edman var boktryckare, ärvde fadern J. Edmans officin i Uppsala 1794, vilken han drev till 1810. 1817 startade han det första tryckeriet sedan reformationen i Mariefred. Han dog 1824.

Skara, C. J. Brodén, 1857. 8:o. (2),16 s. Lätt nött marmorerat skinnbd från 1900-talets början med guldtryckt titel i frakturstil på frampärmen och Lessebo bikupan daterad 1925 som försättsblad. Medbundet omslag, det främre med tryckt text. Något bågnade pärmar. Lätt bruntonad. Dedikation från författaren till grevinnan Eva Lewenhaupt, född Cronstedt på främre omslaget. Flera kompletterande anmärkningar i texten av samma hand, däribland en längre tillskrift i nedre marginalen på s. 10. Trevligt ex. Ture Gustaf von Essen (1790-1860) var född på Kavlås i Västergötland. Han gjorde en lång militär karriär och tog avsked som överstelöjtnant 1845. Han gifte sig 1823 med Ulrika Charlotta Cronstedt (1796-1830) och 1832 om sig med sin första frus syster Hedvig Eleonora Cronstedt (1795-1849). Den tredje systern Eva Augusta Cronstedt (1797-1877), som först varit gift Heijkenskjöld och sedan 1840 med Gustaf Lewenhaupt, fick boken av sin dubbelsvåger.

Leipzig, bey J. B. G. Fleischer, 1793. 8:o. XXXXIV,(2 blanka) s.,1860 spalter. Grav. titelvinjett. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, aningen nött titeletikett och röda snitt. Ryggen lite blekt, pärmpapperen aningen solkiga och pärmhörnen stötta. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet lite mer lagerfläckigt. Trevligt ex. med Gunnar Brusewitz exlibris. P. F. A. Nitsch (1754-1794) was a protestant clergyman and author of numerous handbooks on various subjects - so numerus that ”Allgemeine deutsche Biographie” hails him as a ”fruchtbaren, ja polygraphischen Schulschriftsteller”. The subtitle tells us that the present mythological dictionary was aimed at students as well as budding artists.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1834. 8:o. 63,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Omslaget ngt skadat upp- och nedtill på ryggen och det främre delvis loss från inlagan. Bra ex. från Östanå. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2437. Första svenska upplagan utkom 1832. Översatt av N. V. Lundequist och utgiven på hans förlag. Arbetet är uppdelat i tre avdelningar: ”Om lamheter”, ”Om öfriga yttre sjukdomar” och ”Om de wanligaste inwärtes sjukdomar”. Författaren poängterar i sitt företal att ”wid hwarje sjukdom har jag blott angifwit det wigtigaste, och walt de enklaste, minst dyra och öfwerallt åtkomliga läkemedel.”

Sthlm, för detta Grefingska tryckeriet. På J. C. Holmbergs bekostnad, (1772). 8:o. (14),38 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Spår av ursprungligt gråpappersomslag närmast ryggen på titelsidan. Någon enstaka småfläck. Några gamla understrykningar och bläckbock på s. 3. Från Ericsberg. Den inledande dedikationen till Gustav III undertecknad av Olof Bergklint. Med ett inledande tal av sällskapets ordförande. Hölls i samband med firandet av Gustav III:s statskupp 1772.

Karlshamn, G. Johansson, 1845. 16:o. 88 s. Häftad och oskuren i något nött i blått tryckt omslag. Ryggen gulnad och med några revor. Några smärre tvärgående revor i de inre marginalerna i början. Från Ericsberg. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 54. Den lilla skriften sägs bygga på manuskript författaren fann i en gammal säck av hjortskinn under en promenad till några ruiner i Vä. som ligger sydväst och strax utanför Kristianstad. A. Levin var f.d. kapten vid Vendes artilleri och blev ihjälskjuten vid marsoroligheterna i Stockholm år 1848.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1848. 8:o. 160 s. Läckert mörkt samtida saffianbd med rikt guldornerad rygg och gula snitt samt guldpräglade pärmbordurer. Svag inre främre fals. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar och en del förbockningar i blyerts. Med en handskriven dedikation från utgivaren till P. R. Lundberg. Allt som utkom. Författaren var överstelöjtnant och verksam i utländsk tjänst.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1835. 8:o. (4),LXII,450 s. Samtida mycket elegant rött halvsaffianbd med upphöjda bind och fint guldornerad rygg samt gula snitt. Orange mönsterpressat pärmpapper och flerfärgat läsband i siden. Ryggen med några obetydliga nötningar. Ett par små svarta fläckar på bakpärmen. Lagad reva med liten textförlust på s. 62. Praktex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3885. En utvidgad upplaga kompletterad med uppgifterna förda fram till år 1838 utkom år 1839. I förordet beskrivs att arbetet ”utgör en samling af de vid riksdagarne 1809, 1810, 1812, 1815, 1817, 1823, 1828 och 1834 till rikets ständer af regeringen afgifna berättelser om hvad sig i rikets styrelse tilldragit”. Med ett inledande ämnesordnat register, vilket gör att det går att följa olika verksamhetsfälts gång vid de olika riksdagarna, till exempel traktater med främmande makter, Göta kanal, jakt, skog, hälsovård och Postverket.

Sthlm, O. Grahn, 1817. 8:o. X,(2),460 s. Fint samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor, ljusbrun titeletikett och alrotsmarmorerade pärmpapper. Bakre ytterfalsen med spricka de översta centimetrarna. Titelbladet och andra bladet med små bläckstänk i yttre marginalen och en smal bläckfläck i texten på s. 425. Enstaka brunfläckar och en del fuktfläckar i marginalerna, t.ex. på s. V, 143-44 och 163-76. Flera delvis beskurna samtida rättelser och anteckningar i marginalerna, även i registret. På sidorna 388-438 behandlas den svenska konsthistorien.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (32) s. Tagen ur band och insatt i enkel nyare ryggremsa. Gamla stänkta snitt. En liten samtida numrering på titelbladet. Företalet är signerat ”Adlovandus” (där de tre första bokstäverna sammanfaller med författarens initialer). Propagandistisk politisk saga med anledning av kriget mot Ryssland.

Sthlm, 1910. 19 s. Klistermarmorerat pappbd med titeltryck i guld på främre pärmen (Nanna Grönvall, Malmö). Främre omslaget medbundet. Omslaget något bruntonat och med ett svagt veck. Med Carl Trolle-Bondes monogramstpl i guld på frampärmen och dedikation till honom. Från Trolleholm. Ur Arne Nilssons bibliotek. Tryckt i 75 exemplar. Med tjugofyra svartvita bokbandsillustrationer i texten. I denna koncisa översikt delar Rudbeck in bokbandshistorien i epokerna: ”De bysantinska och romanska stilarna”, ”Den gotiska stilen”, ”Den orientaliska stilen”, ”Renässansen” och ”1700-talet”. Innehåller många värdefulla noteringar och iakttagelser. Förlagorna till illustrationerna kommer till övervägande del ur Kungliga bibliotekets, Uppsala universitetsbiblioteks och Per Hiertas bokbandssamlingar.

Strängnäs, L. A. Collin, 1774. 8:o. XVII,(3),484,(8) s. + LODTMAN, CARL GERH. WILH. Inledning til den philosophiska lärdoms-historien, på tyska författad /.../ och nu på swänska öfwersatt. Sthlm, Nyström och Stolpe, 1762. 8:o. (8),151,(17) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Samtida hfrbd med praktfullt och rikt guldornerad rygg och röd titeletikett i marokäng. Röda snitt. Pärmarna med förgyllt tunt linjeramverk. Ryggen med några minimala maskhål överst. Med mindre ytliga skador i pärmarnas skinn. Inlagan med någon enstaka obetydlig fläck. Signatur daterad 1846 på det första arbetets titelblad. Med F. H. Rothliebs förgyllda initialer på främre pärmens insida. Bra ex. ur Nils Bonniers bibliotek. Det första arbetet innehåller en hyllningsvers av Pehr Hedberg. Det andra arbetet är översatt av M. J. Wallenius.

Paris, Baudouin frères, 1820. 8:o. (2),310 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med tryckt titeletikett. Omslaget lite fuktfläckat och klätt med makulatur på insidan. Häftningen sprucken mellan s. 16 och 17. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Som framgår av titeln behandlar brevväxlingen flera olika ämnen. Fransmannen Alexandre Ricord (1770-1829) var verksam som journalist under franska revolutionen.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1877. (4),97,(2,1 blank),1-16 s. Nött rött hfrbd (Uppsala bokhantverk - Thure Andersson). Ryggen lite blekt. Omslaget medbundet. Fin oskuren inlaga. Med Nils Bonniers exlibris. Zetterlund I:8. De avslutande 16 sidorna utgörs av en separat tryckt ”Bokhandels-anmälan till julen 1877” från Albert Bonniers förlag. Efter att under 1870-talet gjort flera misslyckade försök att slå igenom som dramatiker ger Strindberg i denna satiriska novellsamling med Uppsalamotiv en försmak av den prosastil som skulle komma att innebära hans stora publika genombrott.

Kristianstad, Schmidt & comp., 1837. 8:o. 239,(1) s. Häftad i samtida nött marmorerat pappomslag. Delvis avskavt marmorerat papper på ryggen. Spridda småfläckar och några fuktfläckar i marginalerna. Tusch- respektive fuktfläck i texten på s. 61-62. Fuktfläck i yttermarginalen på de sista sidorna. Flera blyertsmarkeringar i marginalerna. Med Ernst Törnells namnteckning och exlibris. Ur Nils Fries bibliotek och med hans diskreta inköpsanteckning i blyerts på slutet. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 1533b**. Tryckt på författarens förlag. Första sällsynta upplagan utkom 1835. Underbart pekoral där Ris bland annat skildrar sin ”fångenskap till häst i Elfsborgs län 1828” där han grips vid Sexdrega gästgivargård och förs via Timmele till Alingsås och vidare till Vänersborg. Ett känt citat är även inledningen till kapitlet om ”Auctors födelse och barndomshändelser”: ”Eleonora dagen, eller den 11 juli 1780 var min triumfdag öfver mörkrets välde; jag krossade dess dittills höjda spira; ty domen var fälld: bildskön är pilten”. Författaren dog i kolera 1853 i Färgelanda socken. Av resebeskrivningen framgår att Ris hade arbetat på apoteket ”Morianen”, träffat Berzelius, och att han gjorde vidsträckta resor i Tyskland, Frankrike och England under vilka han vid flera tillfällen fängslades, bland annat en gång då han misstänktes vara spion. Hans Nicolaus Ris (1780-1853) avlade i sin ungdom apotekarexamen i Danmark, men kom att föra ett kringflackande liv i litteraturens tjänst. Mats Bergman skriver i ”Jullen på världshavet” att Ris resebeskrivning hör till ”de mest svårgenomträngliga böcker som utgivits på svenska språket, och hans associationsförmåga är häpnadsväckande, men som tidsdokument och kulturhistorisk skildring har den ännu inte fått den uppmärksamhet den är värd”.